ANTIKVARISKT • Artikel från Sverige Fritt, nr 14 år 1942. Skribent är Hj. Hellefors.

Av en händelse kom jag nyligen att bläddra i ett gammalt nummer av tidskriften ”Vårt Hem” (nr 48 för år 1940). Jag brukar eljest ej läsa sådana tryckalster, men en artikel i detta häfte fångade min uppmärksamhet: den bar överskriften Reuters. I en underrubrik framställs särskilt, att denna engelska telegrambyrå grundats av – en tysk. Man har emellertid varit nog oförsiktig att samtidigt meddela ett porträtt av denne ”tysk”, av vilket man genast kan se, att ”tysken” ifråga är en jude. Detta förtiges helt och hållet i texten. Detta fördöljande av sanningen är i emellertid helt i stil med den lögnaktighet, som alltid varit och än idag är utmärkande för denna telegrambyrås nyhetsförmedling. Men tidskriften Vårt Hem äges och utges av huset Bonnier. Någon annan förklaring behövs ju icke.

Den anonyme artikelförfattaren är särskilt mån om att framhålla grundläggarens ”hederlighet” och byråns ”tillförlitlighet” samt övriga förtjänster. Vidare talas i inledningen om Reuter-byråns intressanta historia. Men något av större intresse får man icke veta i denna artikel. Det hela synes gå ut på att mest fördölja de sämre sidorna av denna numera så beryktade byrås historia. För att fylla denna brist vilja vi i det följande stå till tjänst med några ”intressanta” meddelanden om Reuters byrå.

Liksom vissa *CENSUR* inom djurvärlden anlägga ”skyddande klokhet” i kampen för tillvaron, söka vissa folk ofta dölja sin verkliga nationalitet genom att benämna sig endast det rådande namnskicket hos det folk de *CENSUR* på, trots att utseendet alltid förråder dem.

Den Paulus Julius Reuter, som i Vårt Hems artikel omtalas som ”tysk”, hette i själva verket Israel Beer Josaphat och var son till en från Galizien invandrad rabbin, Samuel Levi Josaphat. Samtidigt som dennes son utbytte sitt judiska namn mot ett mera tyskt klingande, lät han döpa sig och ansåg sig väl därmed ha anlagt en skyddande förklädnad.

Han började som bokhandlaragent, slog sig ned i Leipzig i mitten på 1800-talet, lyckades snart förskingra 6000 daler och flydde över gränsen till Paris, där han lyckades inbilla fransmännen, att han var en ”politisk flykting”. Med de stulna pengarna grundade han där en nyhetsbyrå för affärsmän och tidningar. Men han lyckades icke stå sig i konkurrensen med den av judiska bankirer (Hirsch och Erlanger) understödda Havas byrå och flyttade därför år 1851 till London. Här gick det bättre för Reuter-Josaphat. Han lät anlägga kabel- och telegraflinjer, som han sedan sålde med upp till 600% ockervinst. År 1871 köpte han sig en barontitel – av hertigen av Sachsen-Coburg-Gotha. Man tycktes i Tyskland ha glömt hans bedrägeri vid flykten.

År 1879 övertog hans son Herbert ledningen av Reuters byrå. Denne utgav sig alltid som ”äkta” engelsman. Byrån spelade under världskriget 1914-1918 en ledande roll i det lögnkrig, som från England sattes igång mot Tyskland. Den åtog sig att över hela jordklotet sprida de uppdiktade historierna om avhuggna barnahänder, korsfästa soldater och likfettfabriker m.m. i samma stil. Emellertid begick baron Herbert Reuter självmord redan år 1915. Byrån kom i svårigheter, men som sir Arthur Ponsonby skriver i sin bok ”Falsehood in Wartime”, hade lögnen visat sig vara ett så framgångsrikt vapen mot Tyskland, att man köpte upp Reuter-aktierna för sammanlagt över en halv miljon pund och sedan med äkta engelskt hyckleri och lögnaktighet tillkännagav, att byrån ifråga beträffande ”ärlighet och laglighet” företrädde engelsk tradition av ”oberoende och partiskhet”.

De neutrala ländernas tidningar, även Sveriges press och TT, matas nu dagligen med ”objektiva” Reuters-telegram. Byråns nye ledare är sir Roderick Jones och dess huvudredaktör heter I.B. Rickettson-Hatt, en f.d. officer och under världskriget en av ledarna för ”Intelligence Service”, med vilken Reuter-byrån samarbetade.

Då den japanska regeringen i augusti 1940 ingrep och upplöste en i Japan verkande engelsk spionorganisation, erkände Reuters ombud i Tokyo, en mr Cox, att han var dess ledare. Cox begick därpå självmord. Japans regering erbjöd efter den engelska regeringens protester att offentliggöra hela bevismaterialet. Men då tystnade plötsligt de engelska protesterna. Dessa i främmande länder verksamma ombud för Reuters byrå ålägger de dessutom att med alla till buds stående medel påverka den allmänna meningen i de länder, där de verka. Sina hemliga meddelanden överlämna de till Storbritanniens diplomater, vilka sedan befordra dem vidare till London.

Om allt detta tiger författaren av artikeln i Vårt Hem, och i svenska tidningar och TT:s utsändningar flöda dagligen meddelanden från Reuters, ett företag som grundats på stulna pengar och i vars verksamhet ingå lögn, spioneri, förräderi och folkuppvigling. Men vi äro bevars väl ”neutrala” även ifråga om gott och ont, sanning och lögn. Har det svenska folkets nuvarande ledare alldeles glömt vår store konung Gustaf II Adols manande ord:

Det är käringatröst kvida och lida; man måste det onda genom goda råd bota och borttaga.

Redaktionellt tillägg: Artikeln publiceras som ett intressant tidsdokument innehållande intressant fakta. Syftet med publiceringen är inte att kränka eller missakta någon juridiskt priviligierad folkgrupp.