KAPITEL 20. I det sista kapitlet summeras skriftens budskap på ett kärnfullt sätt.
Genom yttre makt, genom slug beräkning, ett klokt sinne, mångsidig propaganda och skicklig organisering kan man uppnå kortvariga framgångar och vinna tillfälliga segrar. Krafterna, som i människornas och folkens liv leder till varaktigt beskydd och evig fortlevnad ligger dock i karaktärens orubblighet, i den blodsbetingade själsliga kärnan.
Hälsa, vishet och förstånd, en talang för organisering och många andra gåvor från naturen är förutsättningar för att människans verk ska bli framgångsrikt. Världens avgörande strider utkämpas dock av de stora karaktärerna. Utan en djup karaktärsmässig och mental underbyggnad är varje verk en tillfällig illusion, varje framgång en flyktig dagslända.
Ett folk som vill överleva kampen mellan de olika politiska makterna och ideologiska krafterna måste därför först och främst smälta samman till en stor front av inre, karaktärsmässig ståndaktighet. För att uppnå detta behövs inga konstgjorda försök att omvända människor med komplicerad morallära eller konstruerade dogmer. Karaktärens värde är grundat i varje enskilt folks rasliga och blodsmässiga förutsättningar.
Allt som denna stora, eviga front behöver – denna front av gudomliga levnadslagar som Skaparen har ingjutit i folken – är att vårdas, ständigt renas från smuts, skyddas från främmande upplösande element och att förverkligas ute i vardagen.
För den nordiska människan ligger meningen med livet i just livet som sådant. Likaledes är det dock gudomligheten som härskar å hennes vägnar i denna värld. Varje enskild människa är en del av denna naturliga gemenskap. Hon är skyldig att underkasta sig gemenskapens lagar. Varje människa är ansvarig för sina handlingar och sin hållning. Hedern är hennes ledstjärna. Om hon gör sig skyldig till någonting är det hennes plikt att göra bättring.
Den tyske mannens karaktärsmässiga orubblighet tar sitt bästa uttryck i soldatandan. Den tyska kvinnans karaktär återspeglas i hennes taktfullhet. Tider av beslutsamhet kräver ofta oerhört hjältemod från både män och kvinnor.
Den nordiska människan går livets alla stora verkligheter tillmötes med vördnad. Hon finner ett naturligt och självklart förhållningssätt till både sorg och glädje. Att fira tillsammans med sin gemenskapskrets samt att i ensamhet syssla med stillsamma, kreativa aktiviteter uppfyller hennes livsrytm. Att vårda sin kropp och att njuta av skapelsens gåvor bejakas av tyska människor som ett sätt att utveckla sitt liv i en positiv riktning. Klart och enkelt samt utan långa moralföreskrifter tar även den tyska ledningen dessa lagar som förebild.
Fanatism och saklighet leder tillsammans individen och hela folket till livets och historiens stora framgångar. Varje enskild tysk människa har den heliga plikten att rätta in sig i den stora, eviga fronten av det tyska folkets karaktärsmässiga hållning. Alla som inte förmår hävda sig mot politiska motståndare eller främmande världar bör först avgöra om han själv är karaktärsmässigt vuxen sina vedersakare.
Alla som använder kraft och styrka i det nuvarande tidsåldersskiftet bör dock betänka att den stora, eviga fronten, som är det tyska folkets bålverk, är det som utgör hans mentala och karaktärsmässiga värde. Denna eviga front är stor, rak och tydlig, värdslig och livsbejakande, den följer den gudomliga skapelseordningen, den är glad och solig, men samtidigt hård och oövervinnerlig. I årtusenden stod den, idag är den pånyttväckt och den kommer att stå i ytterligare årtusenden.
Hoppa till huvudinnehåll
