YTTRANDEFRIHET. Fredrik Vejdeland kommenterar Polismyndighetens beslut att omhänderta dissidenters legala vapen och vad de allt hårdare kraven på vapenägande innebär för jägare i övrigt.

Med anledning av Polisens beslut att i strid med föreningsfriheten förvägra jägaren Robert sina vapen, och därmed sätta politiska villkor för att få bedriva jakt, vill jag passa på att ta upp frågan om vilka som det rådande systemet vill ska få bära vapen. Vad är man egentligen ute efter och hur kommer detta drabba laglydiga svenska jägare i allmänhet?

Robert på jakt. Foto: Nordfront.se

Vi kan börja med att konstatera att vapenägares rättigheter inskränks allt mer, nu senast med lagförslaget att det ska krävas vapenlicens för att få magasin.

Lagförslaget kommer inte helt oväntat från Socialdemokraterna som tillsammans med Miljöpartiet legat bakom de allra flesta inskränkningarna i vapenägares rättigheter de senaste åren. Inte minst under tiden som Dan Eliasson var rikspolischef, men alltså även idag. Samtidigt har dessa två partier legat bakom den största invasionen av främlingar till Sverige. Här finns ett tydligt samband.

Politiska villkor för att få bedriva jakt
Låt oss dock först återvända till Robert – vars ärende förvisso är överklagat till Förvaltningsrätten och ännu inte avgjort – då det har betydelse för andra jägare.

Roberts fall visar, om beslutet går igenom, att en jägare inte kan bli medlem i en legal, politisk organisation och samtidigt få behålla sina vapen om det är en organisation som rådande regim ogillar. Detta är, som Roberts advokat påpekar, ett allvarligt hot mot föreningsfriheten.

Självfallet ska det inte spela någon roll om man är ”höger”, ”extremist” eller ”högerextremist”. Vidare är inte ”nynazist” eller ”militant” – hur hemskt detta än kan låta – något som är olagligt. Att Polismyndigheten använder nationalsocialism (”nynazism”) och ”högerextremism” som argument visar tydligt att beslutet är politiskt och att man går emot objektivitetsprincipen.

Sedan det andra argumentet, ”målsättning att genom revolution skapa en nordisk nationalsocialistisk republik”. För det första är det helt lagligt att till och med förespråka väpnad revolution såvida man inte aktivt planerar och försöker genomföra en sådan. Det är dock inte vad det handlar om här och något sådant menar inte ens Säkerhetspolisen.

Jag satt själv nyligen och hörde SÄPO:s chefsanalytiker Ahn-Za Hagström från vittnesbåset under Göteborgsrättegången uttala att förespråkandet av revolution inte gör att man kan dra slutsatsen att Nordiska motståndsrörelsen försöker ta makten med vapen utan att det handlar om ”revolution i vardagen”. Nordiska motståndsrörelsen har alltid talat om revolutionära förändringar av samhället och samtidigt klargjort att man är en civil motståndsrörelse som använder sig av lagliga medel.

Avväpning av befolkningen
De politiska villkoren för att få bedriva jakt eller sportskytte är naturligtvis inget som enbart kommer att drabba Nordiska motståndsrörelsens medlemmar.

De som legat bakom de värsta vapenregleringarna har som sagt varit Socialdemokraterna och Miljöpartiet vilka samtidigt öppnat upp Sverige på vid gavel för en gigantisk massinvandring av mestadels främmande män i vapenför ålder. Praxis flyttades fram med rekordfart när sossepampen Dan Eliasson, som är uttalat svenskfientlig, blev rikspolischef. Vad detta handlar om på sikt är att bekämpa massinvandringskritiker och regimkritiker och förstöra deras möjligheter att försvara sig själva.

Massinvandringskritiker, eller ”extremister, återfinns inte bara i Nordiska motståndsrörelsen utan också hos exempelvis Sverigedemokraternas medlemmar och väljarkår vilken utgör en betydande del av den svenska jägarkåren. För att begränsa deras vapenanvändande behöver man inte hänvisa till ”nynazism” och ”militans” utan det räcker med att åberopa Dylann Roof och andra som begått illdåd på rasistisk grund.


En ytterst liten del av grov kriminalitet med skjutvapen sker med legala vapen. Om kriminella får tillgång till illegala vapen och legala vapen samtidigt fråntas vanliga medborgare kan det få allvarliga konsekvenser.

Att man vill avväpna (den svenska) befolkningen kan såklart handla om att man vill undvika vedergällning mot politikerna för alla gruppvåldtäkter, rån och mord som deras importerade främlingar begått mot enskilda svenskar. Men det handlar också om makt och kontroll.

I ett scenario där invällarna blivit så många och tongivande att landet går mot ett inbördeskrigsliknande tillstånd kommer de som har tillgång till vapen kunna reda sig själva och försvara sina familjer. Om däremot vapnen är inlåsta i kasuner istället för egna vapenskåp blir man istället beroende av det rådande systemet, ironiskt nog av samma aktörer som skapat problemet från första början. På så sätt konsoliderar dessa cyniska makthavare kontrollen över medborgarna.

Här vill jag i sammanhanget påpeka att det i praktiken idag är olagligt att försvara sig själv och sin familj ens om tjugo beväpnade män står på tomten och hotar att döda hela familjen. Här finns det ett behov att, som många länder nu gör i Europa, arbeta för att utvidga självförsvarsrätten. Något som blir allt svårare då Sverige går i motsatt riktning med drakoniska lagar och ökad repression mot medborgarna.

Illegala invandrare har fri tillgång till vapen
Samtidigt som polisen ändrar praxis och gör det svårare för vapenägare, i synnerhet för laglydiga svenskar, grillar man korv och äter pizza med gängkriminella invandrare. Det är som taget från en Monty Python-sketch och är kanske något man skulle kunna skratta åt, men det är ändå högst allvarligt.

Undfallenheten mot gängen, liksom nyrekryteringen som sker automatiskt i och med massinvandringen, gör att dessa gäng hela tiden blir starkare och bättre utrustade. I motsats till svenska jägare använder sig dessa gäng av skjutvapen – förvisso i nästan samtliga fall illegala sådana – till att faktiskt begå brott. Om man nu menar allvar med att bekämpa brottsligheten är det här man borde lägga sina resurser – inte på att begränsa rättigheterna för svenska vapenägare.

Invandrare som befinner sig här illegalt utan identitetspapper, så kallade papperslösa, har också fått gräddfil och tränas numera i att använda vapen. De utbildas bland annat av Svenska jägareförbundet som får statliga miljonbidrag med medel som beslutas av regeringen. Vidare finns nu också ”Gröna jobb” där Länsstyrelsen ska gå in och erbjuda jägarexamen till så kallade nyanlända via byaföreningar i landet.

Poängen med vapenträningarna är att ”flyktingbarnen”, som själva uppger att de flytt från krig, ska ”komma in i samhället”. Ett av de så kallade flyktingbarnen heter Mohamad Al-Omari. Han uppges vara 14 år gammal och kommer från Syrien. Han är en av dem som får hantera ett gevär med skarp ammunition.

— Jag tycker om att skjuta, säger Al-Omari.

Det är såklart obeskrivligt ansvarslöst gentemot resten av befolkningen att erbjuda vapenträning åt så kallade papperslösa. Just på grund av att de saknar papper har vi ingen aning om vilka vi tränar och förser med vapen. De kan vara morddömda från sina egna länder, IS-terrorister eller annat. Att de flytt från krig betyder heller inte att de inte deltagit i det.

Nyttiga idioter inom vapenlobbyn
Inom den svenska vapenlobbyn finns språkrör som legitimerar repression mot svenska jägare på politisk grund och därmed bidrar till att skapa prejudikat som Polismyndigheten kan använda sig av mot alla jägare. De är vad man i Sovjet hade kallat för nyttiga idioter.

En nyttig idiot är en ”person som löper andras ärenden utan att vara medveten om att så är fallet och i stället tror att det är de egna intressena som värnas”. Begreppet tillskrivs Lenin som också lär ha sagt: ”Det bästa sättet att kontrollera en opposition är att själv leda den.”

En av dessa nyttiga idioter är Erik Lakomaa som uttalat att medlemmar i Nordiska motståndsrörelsen inte ska ha rätt att få bära vapen eftersom vi förespråkar revolution, vilket som sagt inte är olagligt eller något som måste ske med vapenmakt.

 

Här behöver jag inte ens argumentera själv för varför hans förhållningsätt är fel och kontraproduktivt för svenska jägare, det gör han väldigt bra själv: ”Vapenregleringar började med extremister”.

Med andra ord har svenska jägare drabbas av vapenregleringar för att man en gång i tiden skyllde på ”extremister” medan Lakomaa gör det möjligt för systemet av idag att ytterligare öka repressionen genom att han fortsätter skylla på ”extremister”.

Om Erik på riktigt vill stoppa vapenregleringarna borde han alltså till 100 procent, utan undantag, försvara medborgares rätt till att bära vapen oavsett politisk åsikt. Detta innebär att kommunister, nationalsocialister, sverigedemokrater och miljöpartister har rätt att bära vapen om det inte finns konkreta skäl, som går att belägga, att de skulle vara olämpliga.

Sedan argumenterar Lakomaa på ett synnerligen korkat sätt när han talar om ”extremister”. Det är sant att folkhemssossarna var mer benägna att se kommunister som ”extremister” (även om man aldrig förbjöd dem från att inneha vapen). Idag är kommunister till stora delar en del av systemet, som exempelvis den gamle kommunisten och spiondömde KGB-agenten Jan Guillou som gärna poserar med vapen. Det har alltså skett en förändring i ”samhällets” syn gällande vem som är extremist. En gång i tiden var ju socialdemokraterna själva extremister i samhällets ögon.

Rättsstaten ska garantera den enskilde medborgarens rättigheter oavsett om han för stunden kan placeras i ”extremist”-facket eller om han imorgon tillhör makten.

En annan person som den repressiva staten kan lita på är Svensk jakts chefredaktör Martin Källberg som efter att Nordiska motståndsrörelsen delade ut flygblad vid jaktmässan Swedish Game Fair, med god respons för övrigt, skrev en krönika om att ”extremister ska hållas kort”. Noterbart är att Svensk jakt ges ut av Svenska jägareförbundet, alltså samma förbund som vapentränar invandrare som befinner sig här illegalt utan identitetspapper.

Källberg menar att enskilda medlemmar i organisationer som ”inte accepterar demokratins spelregler” har ”förverkat förtroendet att äga vapen”. Som den nyttiga idiot han är upprepar han även Polismyndighetens standardardfras: ”Det är ingen medborgerlig rättighet att få äga vapen i Sverige”.

Källberg går även ett steg och menar att svenska män som har ett uns testosteron i kroppen är olämpliga att innehav vapen. Han skriver i ett vidare, mer allmänt resonemang att det är ”fullkomligt logiskt” att alla som gör sig skyldig till våldsbrott ska bli av med sina vapenlicenser.

För mig är detta helt ologiskt. Det är väldigt stor skillnad på våldsbrott och våldsbrott. En man som gör upp med en annan man i ett rallarslagsmål för att imponera på en kvinna, eller försvarar sin kvinna med knytnävar mot angripande främmande män och döms för det för att han slagit ett slag för mycket, behöver inte alls vara olämpliga för att inneha vapenlicenser även fast de dömts för våldsbrott. Sådant uppträdande är egentligen ganska normalt…för män.

Det finns andra brott i så fall som visar på särskild omdömeslöshet och ansvarslöshet. Exempelvis att fylleköra med sin bil och försätta andra människors i fara.

Vem kommer få bära vapen?
Så vem ska då få ha tillgång till legala vapen i morgondagens Sverige? De diffust skrivna lagarna, de godtyckliga tolkningarna och förskjutna praxisen, viljan från det rådande systemet att avväpna befolkningen, den tandlösa vapenlobbyn och massinvandringen med dess konsekvenser får mig att tro av att de enda som kommer få bära vapen är illegala invandrare, regimlojala svenskar och såklart systemets trupper inom polis och militär.

De som inte kommer att få bära vapen är massinvandringskritiker och regimkritiker, i synnerhet inte de som uppfattas som manliga och handlingskraftiga. De kommer att vara avväpnade och systemet och dess nyttiga idioter kommer stå där och garantera att det är för deras frihets skull – ”leve demokratin!”. På sin höjd kommer de få hämta ut sina vapen från kasuner, men dessa kommer ändå att stå låsta för ”fel” sorts människor. De kommer varken kunna jaga eller försvara sin familj när tomten invaderas av horder av främlingar. Samma sorts horder som välkomnats och vapentränats av systemet.

Det är en dystopisk framtidsvision, men kommer icke desto mindre blir en skrämmande verklighet om inte du aktivt arbetar för att stoppa den.

Ursprungligen publicerad på NordiskRadio.se


  • Publicerad:
    2020-01-23 21:13