Dagens datum 5 augusti: Denna dag 1962 grundades den nationalsocialistiska paraplyorganisationen World Union of National Socialists (WUNS).
Colin Jordan och George Lincoln Rockwell vid WUNS:s grundande. Till vänster om Colin Jordan står John Tyndall.
I början av 1960-talet fanns det två nationalsocialistiska organisationer att räkna med. Den ena var George Lincoln Rockwells American Nazi Party i USA. Rockwell hade medvetet valt att lansera sitt parti så högljutt och spektakulärt som möjligt för att därigenom bli ett namn för gemene man i USA. Strategin fungerade; Rockwells grupp av hårdföra gatukämpar provocerade med sin rättframhet och spektakulära gatuaktioner fram motreaktioner, ofta i form av blodiga slagsmål, vilket i sin tur ledde till stor uppmärksamhet i massmedia.
George Lincoln Rockwell.
Den andra kraften var Colin Jordans National Socialist Movement i England som även den var mycket radikal. Den 1 juli höll NMS sitt första möte i Trafalgar Square, centrala London, som samlade 5000 åhörare. Mötet, som urartade i kravaller som hade startats av judiska och kommunistiska mötessabotörer, var enligt tidningen The Guardian ”kanske de mest avskyvärda talen på Trafalgar Square sedan 1930-talet” och enligt Jordan själv ”utan tvekan det största och mest uppmärksammade antijudiska mötet i brittisk historia”.
Colin Jordan.
Efter en längre tid av tillbakatryckande hade nationalsocialismen börjat gå på offensiven i framförallt USA och England. Colin Jordan och George Lincoln Rockwell kom fram till att den nationalsocialistiska kampen måste breddas utanför de två nationerna.
I juli 1962 smugglades Rockwell in i England, via Irland, för att delta på en internationell konferens med nationalsocialistiska ledare från sju olika länder – USA, England, Västtyskland, Österrike, Frankrike, Irland och Belgien – i Cotswolds, Gloucestershire. Man enades där om det s.k. Cotswoldsfördraget, innehållandes sju grundläggande principer som alla deltagare ålade sig att följa. Man bildade därefter World Union of National Socialists (WUNS) vilken var tänkt att sammanföra alla nationalsocialistiska organisationer under ett och samma paraply. Colin Jordan blev WUNS:s förste ledare även om Rockwell kort efteråt tog över ledarrollen. Med på mötet närvarade också den esoteriske Hitleristen Savitri Devi.
WUNS utvidgades snabbt. Rockwell var WUNS ledare och språkrör medan Colin Jordan skötte en stor del av organiseringen och införlivandet av nya grupper. 1967 fanns det ett tjugotal grupper inom WUNS. Av dessa ledde Bernhard Haarde en WUNS-avdelning på Island med över 300 medlemmar. Horst Eichmann, Adolf Eichmanns bror, ledde från Argentina Argentine National Socialist Party och Franz Pfeiffer, före detta överste i Leibstandarte SS Adolf Hitler, anslöt från Chile organisationen Partido Nacionalsocialista Chileno.
1967 mördades George Lincoln Rockwell och Colin Jordan drabbades av fängelsestraff och splittring inom sin egen organisation NSM. Ledarskapet över WUNS hamnade hos amerikanen Matt Koehl som i sin tur utsåg den danske NS-ledaren Povl Riis-Knudsen som sin europeiske kontakt. En konflikt uppstod mellan de som ville ha en modern vetenskaplig nationalsocialism, en linje som företräddes av bland andra Povl Riis-Knudsen, och de som ville ha en mer mystisk religiös utveckling. WUNS föll till sist samman, trots Colin Jordans försök att stoppa sönderfallet.
Nedan följer Cotswoldfördraget från 1962:
I. Vi tror att en ärlig människa aldrig kan vara lycklig i den nakna jakten på materiell vinning och välstånd, utan något mål som hon tror vara större än henne själv och för vilket hon är beredd att offra sin egotism. Detta mål tillhandahölls tidigare av fundamentalistiska religioner, men vetenskap och subversion har så försvagat alla traditionella religioner att människan, med en oberättigad, kortsiktig och inbillad ”makt över naturen”, i praktiken har blivit sin egen gud. Även om hon inte vill erkänna det, så är hon andligt vilsegången. Vi tror att det enda realistiska målet som fortfarande kan lyfta människan ut ur hennes nuvarande olyckliga själviskhet och in i en strålande och självuppoffrande idealism är kampen för rasens uppåtstigande, kampen för folkets gemensamma bästa.
II. Vi tror att samhället endast kan fungera framgångsrikt, och därför lyckligt, som en organism; att alla delar drar nytta av varandra när varje del presterar sin funktion för vilken den är bäst lämpad, för att skapa en enad helhet som strävar efter ett gemensamt mål vilken sedan är kapabel att utkonkurrera varje enskild beståndsdel. Där helheten sålunda väldeligen ökar kraften hos alla samarbetande beståndsdelar och att delarna därför underordnar en del av sin individuella frihet till förmån för helheten; och att helheten går förlorad och att alla delar lider närhelst en beståndsdel misslyckas med att utföra sin funktion, eller bemäktigar sig, eller inkräktar på, andra delars funktioner. Eller likt cancer förtär all näring och växer vilt, själviskt och oproportionerligt i förhållande till sin uppgift.
III. Vi tror att människan endast gör verkliga framsteg när hon närmar sig Naturen ödmjukt, och accepterar och tillämpar hennes eviga lagar istället för att arrogant ta för givet, ignorera och erövra Naturen, så som marxisterna gör, med sina teorier om miljöpåverkans företräde framför det rasgenetiska arvet, med sina speciallagar som fastställer biologisk jämlikhet endast avseende människor samt deras förnekande av den ursprungliga och grundläggande mänskliga inrättningen privat egendom.
IV. Vi tror att kampen är ett vitalt element i hela den evolutionära processen och att det är själva essensen inom livet självt; att det är den enda metoden genom vilken vi har vunnit och kan behålla herraväldet över andra livsformer på jorden; att vi därför måste välkomna kampen som ett sätt att pröva och förbättra oss, och att vi måste förakta veklingar som flyr från kampen. Vi tror att livet självt av naturen tilldelas endast dem som kämpar för det och vinner det, inte de som önskar och ber för det som en ”rättighet”.
V. Vi tror att ingen människa är berättigad till de tjänster eller de produkter som hennes medmänniskor har skapat om hon inte bidrar med minst lika mycket av varor eller tjänster genom egen produktion eller eget skapande. Vi tror att om en människas enda bidrag till samhället rör sig om det som kallas ”pengar” så är det ett bedrägeri mot hennes medmänniskor och utgör ingen ursäkt för en människa som är kapabel att arbeta, att fly från plikten att producera sin del.
VI. Vi tror att det är fördelaktigt för samhället att se till så att varje ärlig människa har friheten och möjligheten att åstadkomma sin maximala potential genom att bevara hennes hälsa, skydda henne från oförutsedda och förödande katastrofer, att förse henne med en utbildning som gör henne duglig på de områden hon har begåvning, och att skydda henne mot politisk och ekonomisk exploatering.
VII. Vi tror att Adolf Hitler var en gåva från det outgrundliga ödet till en värld på randen till en sionistisk-bolsjevikisk katastrof, och att endast denne heroiske eldsjäl kan ge oss kraften och inspirationen att resa oss, likt de tidiga kristna, från förföljelsens och hatets djup, för att frambringa en nyfödelse av strålande idealism, realistisk fred, internationell ordning och social rättvisa för alla människor.
Dessa sju principer utgör grundvalarna i vår tro. Med dem skall vi förändra världen. De politiska program vi antar, baserade på dessa principer, kan och kommer att förändras allteftersom skeenden och förhållanden förändras, allteftersom vi upptäcker bättre metoder. Men dessa sju principer är grundläggande, absoluta och utgör en tidlös sanning. De kommer inte att förändras. Vi binder oss själva permanent och utan reservationer till dessa ideal, och kampen för att etablera dem som den enda vetenskapliga och realistiska grunden för det mänskliga samhället.
Artikeln publicerades ursprungligen 2013-08-05.
Hoppa till huvudinnehåll
