BORÅS • 22-årige Jonathan Pfeiffer döms till 14 års fängelse för mordet på en arab vid Borås högskola 2020. Under domstolsförhandlingen användes för första gången ett så kallad kronvittne, som själv nu får reducerat straff.

Det var i november 2020 som en 25-årig arab sköts till döds utanför högskolan i Borås. I mars 2021 häktades en Jonathan Pfeiffer misstänkt för mordet. Han kom att släppas, men häktades igen misstänkt för mord i samband med att han hade häktats misstänkt för andra brott.

Det har varit en komplicerad utredning, som bland annat lett till att två poliser misstänks för grovt tjänstefel genom att ha haft en egen separat utredning av mordet. Advokaten Björn Hurtig misstänks också för att ha mutat en av de misstänkta polismännen. Hurtig var för tillfället försvarsadvokat åt en tidigare misstänkt i ärendet.

Nu har Jonathan Pfeiffer dömts till 14 års fängelse för mord och grovt vapenbrott. Även om livstids fängelse ska vara standard vid mord tog Borås tingsrätt hänsyn till att Pfeiffer bara var 20 år vid mordtillfället.

Motivet till mordet ska enligt domen ha sitt ursprung i en konflikt mellan två rivaliserande kriminella gäng i Borås. Den mördade, som är en lokal ”rappare”, ska ha hotat Pfeiffer och sagt att han inte får sälja narkotika i ett visst område.

Före detta gängledare golade ner den åtalade

För första gången någonsin i Sverige användes ett så kallat kronvittne i en rättegång, sedan en ny lag som tillåter att personer som misstänks för brott kan få mildare straff ifall man vittnar mot en annan misstänkt. I domen kan man läsa om Shiwan Najmadin, som under sitt vittnesmål deklarerade att han ”gått från gängledare till golare”, lämnar uppgifter i egenskap av kronvittne.

Najmadin har idag skyddad identitet, men har ett gediget brottsregister bakom sig med domar för bland annat dråp, misshandel, utpressning och övergrepp i rättssak. Kronvittnet misstänks själv för två fall av utpressning och ett fall av grov utpressning, vilket innebär har han gjort någon slags överenskommelse med åklagaren om strafflindring när han väl åtalas.

Under tingsrättförhandlingen vittnade han bland annat om att den nu dömde Pfeiffer i häktet ska ha skrutit om sitt brott. När uppgifterna ifrågasattes utifrån kronvittnespositionen försökte han tona ned betydelsen av detta.

Istället hävdar han att det i själva verket är Pfeiffer som brutit mot ”regler inom den kriminella världen” genom att vitt och brett prata om sitt brott:

Det var när Jonathan berättade att man också försökte mörda, skjuta, offrets pappa sex månader senare vid begravningsplatsen. Det där fick honom att ändra sig, det var det. Det här är ingen bra människa.
Det dödade all hans sympati för Jonathan, när Jonathan berättade att de skulle skjuta offrets pappa. Han blev arg och irriterad över att man kunde göra så. Det var en av de viktigaste punkterna som fick honom att vilja göra detta, att vittna.

Tingsrätten avfärdar också försvarets invändningar mot att Najmadin lämnat sitt vittnesmål för egen vinnings skull och köper istället kronvittnets påstående om att det främst var av ”moraliska skäl” som han valde att vittna mot Pfeiffer. Man menar att hans redogörelser är ”detaljrika” och har stöd i den övriga bevisningen.

Kronvittnets uppgifter var också avgörande för att få till en fällande dom, då det saknas konkreta bevis såsom DNA-spår, blod eller mordvapen som knyter Pfiffer till brottet.