HMF • Under torsdagen kallades rikspolischefen och riksåklagaren till justitieutskottet för att diskutera hanteringen av Palestinademonstrationer. Rikspolischefen och riksåklagaren menar att de flesta demonstrationer har gått lugnt till och att yttrandefriheten gör det svårt att bedöma gränsfall för hets mot folkgrupp.

Kristdemokraterna har reagerat på det stora antalet Palestinademonstrationer som hållits det senaste året. De har uppgett att de oroar sig för ordningsstörningar, hets mot judar och terrorstöd. Under torsdagen kallades rikspolischef Petra Lundh och riksåklagare Katarina Johansson Welin till justitieutskottet för att ge sin syn på hanteringen av demonstrationerna.

Enligt Petra Lundh har de flesta demonstrationerna gått lugnt till och deltagarna håller sig för det mesta inom vad som är lagligt. Det finns dock ingen nationell statistik över hur många brott som anmälts i samband med demonstrationerna. I region Väst har det dock anmälts 108 olika händelser, varav 45 redovisats till åklagare och 35 förundersökningar pågår.

— Så det händer saker här. Men just när det gäller hets mot folkgrupp är det svårt. Yttrandefriheten är stark och det här är när man gått över alla gränser, och det kan vara svårt att visa, säger Petra Lundh.

Riksåklagaren har inte heller noterat någon särskilt stor ökning av antalet ärenden som gäller HMF. Under 2024 anmäldes ungefär 20 fler ärenden jämfört med perioden före den sjunde oktober 2023. Även riksåklagaren uppger att det kan vara svåra avvägningar kring vad som är hets mot folkgrupp.

— Man får ju säga en hel del, vi har ju yttrandefrihet och det ska vara en restriktiv tolkning. Att bara säga något som gäller Israel, det är ju inte hets mot folkgrupp, för det är inte mot gruppen judar, säger Katarina Johansson Welin.

Än så länge finns det inga tingsrättsdomar som gäller HMF i samband med någon av det senaste årets palestinademonstrationer.