KRÖNIKA. Henrik Gustafsson berättar om romanen ”A Clockwork Orange.” Hans tolkning handlar om att använda sin energi rätt och vikten av att väcka folket.

Bokomslag samt verkets författare.

Anthony Burgess släppte romanen “A Clockwork Orange” 1962. Trots en flitig karriär har han förblivit relativt okänd. Clockwork Orange var ett verk som han själv inte värderade särskilt högt. Ändå är det den av hans berättelser som starkast lever kvar. Boken är så bra att jag inte ville att den skulle ta slut.

Den udda blandningen av engelska och ryska som berättaren använder gör historien till ett slags språkäventyr. Burgess bok är en briljant psykologisk roman som även stundvis är väldigt rolig.

Att historien har satt ett bestående avtryck i vårt kollektiva medvetande beror tyvärr främst på Stanley Kubricks filmatisering från 1971. Filmen är dock baserad på bokens första amerikanska utgåva där det sista kapitlet saknas.

Det var Burgess förläggare i New York som inte ville ha med detta. Därför fick den amerikanska versionen liksom filmen en helt annan karaktär än originalversionen. I resten av världen gavs boken ut i sin helhet med 21 kapitel. Siffran var symbolisk för Burgess och symboliserar åldern då man betraktas som vuxen.

Offer för sin egen vilja
Boken handlar delvis om att lära sig att kanalisera sin energi. Ungdomar är mer benägna till att använda meningslöst våld. Med tiden lär sig människor oftast att använda sin energi bättre.

Burgess skriver att människan är utrustad med fri vilja. Han kan använda detta för att välja mellan gott och ont. Ifall en person inte är kapabel till båda sakerna gör det honom till en maskin, jämförbar med ett urverk. ”Det är lika omänskligt att vara helt god som det är att vara fullständigt ond.” (s. xiii)

A Clockwork Orange är även historien om förövaren som blir offret. Det mest beklämmande i det här fallet är att han verkligen förtjänar det. Samtidigt går det inte att låta bli att tycka synd om honom.

Fyra ”droogies”
Alex och hans tre vänner utgör ett gäng som roar sig med sanslösa våldshandlingar i en dystopisk framtid. De möts varje kväll på en bar som serverar mjölk blandat med narkotika.

De hyser ett särskilt förakt för bildade människor. Först trakasserar de en gammal man som kommer ut från biblioteket. De misshandlar honom och river sönder hans låneböcker. Sedan tar de på sig maskering och lurar sig in i hemmet hos en icke ont anande författare.

Boken som denne skriver bär samma titel som den som handlar om Alex själv. Även författarens namn är Alex. Det får mig att fundera på om de egentligen inte är samma person. Eller två sidor av samma mynt.

Alex läser lite i boken innan han börjar riva sidorna i småbitar. Han och hans ”droogies” misshandlar författaren till ”A clockwork orange” tills hans ansikte är alldeles lila ”och rinner bort som en mycket speciell sorts saftig frukt.” (s.27)

Sadistisk natur
Efter en diskussion med sin övervakare resonerar Alex med sig själv kring sin våldsamma natur. Han menar att han är sitt riktiga jag. Det som regering, domare eller skolor inte kan tillåta.

Historien skapas av modiga personer som kämpar mot dessa stora maskiner. Alex menar att han gör det han gör bara för att han tycker om att göra det. Det behövs ingen mer förklaring. Han tänker att han får sin inspiration direkt från gud. Han ser ner på dem som tänker över sina handlingar.

Bokens höjdpunkt är när Alex gäng bryter sig in hos en äldre kvinna med huset fullt av katter. Han snubblar omkring i mjölkfat. Kvinnan blir som galen och slår tillbaka honom.

Katterna går skrikande till attack på kvinnans kommando. Samtidigt håller han fast i en liten byst av Ludwig van Beethoven. Alex blir förrådd av sina vänner och lämnas kvar åt polisen.

I fängelset
Väl i häktet klättrar han upp till den översta sängen och slänger ner fyllot som sover där. Denne landar på en annan fånge som sover på golvet. De börjar genast skrika och slå på varandra. Han lägger sig och drömmer om Beethovens nionde symfoni.

Alex är bara 15 år när han döms till 14 års fängelse. Där jobbar han med att spela musik i kapellet. ”Whats it going to be then, eh”, upprepar fängelseprästen i alla sina framföranden inför fångarna. ”Ska ni lyssna till det Heliga Ordet och förstå bestraffningen som väntar den obotfärdiga syndaren i nästa värld, liksom denna?” (s. 88)

Prästen, som alltid stinker whisky, är nöjd över att Alex funnit intresse för religionen. Han ber Alex meditera över Jesus heliga lidande. Han blundar och ser sig själv i kläder av det senaste romerska modet. Sedan hjälper han till med att slå och spika fast honom på korset.

När Alex får höra om en ny behandlingsmetod för fångar anmäler han sig som frivillig. Det kallas för Ludovico-tekniken. Prästen är tveksam till denna. Han menar att godhet kommer inifrån, det är något man själv måste välja. ”När en människa inte kan välja slutar han att vara en människa.” (s. 93)

”To turn a decent young man into a piece of clockwork.”

”Tillfrisknandet”
Alex väljs ut för behandlingen som går ut på att göra honom oförmögen till våldshandlingar. Han ges injektioner som gör honom illamående när han tvingas se våldsfilmer.

Då femte symfonin av ”Ludwig van” spelas upp samtidigt som en av filmerna protesterar han högljutt. Inte heller musiken kommer han kunna lyssna på utan att må illa. Hans läkare, Dr. Brodsky, förklarar att det handlar om ”association, den äldsta utbildningsmetoden i världen.” (s. 129)

Associationen mellan tanke och handling är grunden till hur vi agerar. Varje tanke på våld får Alex att känna sig jättesjuk. Resultatet blir att han är oförmögen till sådana handlingar.

Istället blir Alex så inställsam som han kan. Även mot de som behandlar honom illa. Han kan inte längre försvara sig och blir därmed ett verktyg som andra kan göra vad de vill med. Något han aldrig lär sig är dock förståelse, empati eller att se saker från andras perspektiv.

Han kan inte heller skada sig själv utan att må illa. Att skada sig själv associeras med våld emot andra vilket han blir betingad till att inte tåla. Hans behandling är som en vaccination emot ”dåliga” tankar och handlingar.

När en vakt vill att Alex ska slå honom känns det som han ska dö av bara tanken. Han börjar tänka att det är bättre att bli slagen än att slå. Istället för att ge igen när han blir attackerad så slickar han sin motståndares stövlar.

”Han kommer bli din sanne kristne,” säger Dr. Brodsky till fängelseprästen. ”Redo att vända andra kinden till, redo att bli korsfäst snarare än att korsfästa, sjuk in i hjärtat vid tanken på att ens döda en fluga.” (s. 143)

Mycket riktigt känner sig Alex lite sjuk vid tanken på att döda en fluga. Istället försöker han trycka bort känslan. Han föreställer sig hur flugan blir ompysslad och matad med en sockerbit.

Konformitet
Varje gång inrikesministern dyker upp kallas han för ”Minister of the interior or inferior.” Jag tror tanken med detta är att han ser befolkningen som underlägsna och kuvade. Liksom huvudrollsinnehavaren, som förvandlas till en undergiven hund.

Berättelsen skildrar hur omvärlden och de styrande försöker prägla oss till konformitet. Människorna förvandlas till maskiner. Istället för att växa fritt blir de framodlade.

När Alex släppts ut från fängelset efter behandlingen tar författaren hand om sin tidigare plågoande. Eftersom han bar maskering känner denne först inte igen honom.

Författaren förklarar att vissa av oss måste kämpa för att försvara friheten. De vanliga människorna bryr sig inte. De säljer friheten för ett tryggare liv. Därför måste någon skaka om dem. De behöver väckas ur sin dvala.

Litteratur:
Burgess, Anthony. (1986) ”A Clockwork Orange.” Norton & Company.

  • Publicerad:
    2020-02-24 09:00