”PREVENTIVA TVÅNGSMEDEL” Advokatsamfundets generalsekreterare betonar att begreppen ”gängkriminella” och ”kriminella nätverk” – båda centrala inom det fält där hemliga tvångsmedel nu anses behövas – saknar legala definitioner.

Den tilltagande gängbrottsligheten har åberopats när krav på ökad tillgång till tvångsmedel för brottsbekämpande myndigheter framförts, och regeringen tillsatte därför i tisdags en utredning i frågan, vilket Nordfront rapporterade om.

Advokatsamfundets generalsekreterare Mia Edwall Insulander analyserar i Dagens Juridik (DJ) utredningens huvudfråga om huruvida tvångsmedelsanvändning såsom telefonavlyssning ska tillåtas nyttjas i preventivt syfte och utan brottsmisstankar.

Sammanfattningsvis betonar generalsekreteraren att ”stor försiktighet krävs”:

Rikspolischefen är en av dem som tidigare förklarat den här sortens tvångsåtgärder vara nödvändiga i kampen mot kriminella gäng.

Mot detta ställer Edwall Insulander det faktum att tvångsmedel i förebyggande syfte är

  • dels generellt något mycket riskfyllt.
  • dels i gängbrottslighetssammanhang i synnerhet riskabelt - då de centrala begreppen ”gängkriminella” och ”kriminella nätverk” båda saknar legala definitioner.

— Utredningen tar sikte på att människor ska kunna övervakas preventivt, i rent underrättelsesyfte, utan att några konkreta brottsmisstankar föreligger och sägs rikta sig mot ”kriminella nätverk”. Det kanske låter rimligt. Gängkriminalitet vill vi ju alla ska kunna bekämpas. Men faktum är att det inte finns någon i lag uppställd definition av vad ”gängkriminell eller kriminella nätverk” innebär, och en sådan definition är sannolikt svår att formulera, säger hon till DJ och fortsätter:

— Risken är att preventiv avlyssning eller övervakning kommer att tillämpas brett och urskillningslöst. Att det då dessutom ska få ske utan någon brottsmisstanke alls, medför så klart att många som inte är kriminella riskerar att komma övervakas.

Om man väljer den vägen måste stor försiktighet iakttas

Edwall Insulander varnar för att hemliga tvångsmedel per definition kränker grundläggande fri- och rättigheter och påminner om att endast ett och ett halvt år har förflutit sedan en annan integritetsbegränsande lag infördes i landet.

— Det måste göras en avvägning mellan å ena sidan samhällets behov av en effektiv brottsbekämpning till skydd för medborgarna och å andra sidan grundläggande fri- och rättigheter såsom den enskildes rätt till integritet och privatliv i förhållande till staten. Här förskjuter vi exempelvis gränserna utan att vi ännu har utvärderat den hemliga dataavläsningen som infördes den 1 april förra året.

Generalsekreteraren hyllar skrivningen i utredningsdirektivet att utredaren måste presentera ett lagutkast som lever upp till ”högt ställda krav på rättssäkerhet”.

— Man ska självklart inte stänga dörren för de brottsbekämpande myndigheterna att använda nya verktyg mot organiserad grov brottsligheten och det kan finnas skäl att utöka möjligheterna att använda tvångsmedel för att möta förändringar i samhället eller teknikutvecklingen. Effektiv brottsbekämpning är angelägen. Men det är oerhört viktigt att alla sådana åtgärder sker med mycket stor försiktighet och på ett sätt som innebär att den enskildes rättssäkerhet och integritet inte urholkas mer än vad som är absolut nödvändigt, säger Mia Edwall Insulander till Dagens Juridik.