Dagens datum 10 december: Denna dag 1948 röstade FN:s generalförsamling igenom deklarationen om de mänskliga rättigheterna.

human-rights-löp

Ursprunget till deklarationen kan man finna i dokumentet Deklarationen om människans och medborgarens rättigheter, som togs fram av den franska nationalförsamlingen efter revolutionen 1789.

Deklarationen röstades igenom den 10 december 1948, med 48 röster för, 0 emot och 8 blanka röster. Deklarationen om mänskliga rättigheter fungerar i dagsläget som ett politiskt påtryckningsmedel för ”obekväma” länder och ledare. Sanktioner och insatser mot länder som inte anses följa deklarationen sker väldigt godtyckligt. Ett bra exempel på detta är länderna Israel och Saudiarabien som regelmässigt bryter mot de mänskliga rättigheterna. Båda dessa länder är nära allierade med USA.

Deklarationen har 30 artiklar, här följer ett urval av dem:

Artikel 1 lyder i orginalform:
”All human beings are born free and equal in dignity and rights. They are endowed with reason and conscience and should act towards one another in a spirit of brotherhood.”

Den svenska översättningen lyder:
”Alla människor är födda fria och lika i värde och rättigheter. De har utrustats med förnuft och samvete och bör handla gentemot varandra i en anda av gemenskap. ”

Med den svenska översättningen skiljer sig innebörden ganska markant från originaltexten. I våra grannländer, Danmark och Norge, har man däremot gjort en korrekt översättning av dokumentet.

Artikel 5
Ingen får utsättas för tortyr eller grym, omänsklig eller förnedrande behandling eller bestraffning.

Sverige brukar få kritik för att bryta mot denna artikel. De ibland mycket långa häktningstiderna i isolering anses utgöra tortyr och omänsklig behandling.

Artikel 10
Var och en är på samma villkor berättigad till en rättvis och offentlig förhandling vid en oberoende och opartisk domstol vid prövningen av hans eller hennes rättigheter och skyldigheter och av varje anklagelse om brott mot honom eller henne.

I Sverige har vi ett nämndemannasystem där politiskt tillsatta nämndemännen från de politiska partierna är jämlika med domare. Samma politikerkår som formulerat exempelvis lagen om ”hets mot folkgrupp” är också den som tolkar hur lagarna efterlevs.

Artikel 11
1. Var och en som är anklagad för brott har rätt att betraktas som oskyldig till dess att hans eller hennes skuld lagligen har fastställts vid en offentlig rättegång, där personen åtnjuter alla rättssäkerhetsgarantier som behövs för hans eller hennes försvar.
2. Ingen får fällas till ansvar för en gärning eller underlåtenhet som inte utgjorde ett brott enligt nationell eller internationell lag vid den tidpunkt då den begicks. Det får inte heller utmätas strängare straff än vad som var tillämpligt vid den tidpunkt brottet begicks.

Efter det andra världskriget ställdes en enorm mängd människor inför rätta av segrarmakterna med hjälp av retroaktivt stiftade lagar.

Artikel 12
Ingen får utsättas för godtyckligt ingripande i fråga om privatliv, familj, hem eller korrespondens och inte heller för angrepp på sin heder eller sitt anseende. Var och en har rätt till lagens skydd mot sådana ingripanden och angrepp.

Den omfattande övervakningen som sker på internet idag måste anses bryta mot denna artikel.

Artikel 19
Var och en har rätt till åsiktsfrihet och yttrandefrihet. Denna rätt innefattar frihet att utan ingripande hysa åsikter samt söka, ta emot och sprida information och idéer med hjälp av alla uttrycksmedel och oberoende av gränser.

Yttrandefriheten i många så kallade ”civiliserade” demokratier är i dagsläget väldigt hårt inskränkt, exempelvis Tyskland, Österrike, Frankrike och även i mindre grad Sverige.

Artikel 20
1. Var och en har rätt till frihet i fråga om fredliga möten och sammanslutningar.
2. Ingen får tvingas att tillhöra en sammanslutning.

Artikel 21
1. Var och en har rätt att delta i sitt lands styre, direkt eller genom fritt valda ombud.
2. Var och en har rätt till lika tillträde till offentlig tjänst i sitt land.
3. Folkets vilja skall utgöra grundvalen för statsmakternas myndighet. Folkviljan skall uttryckas i periodiska och verkliga val, som skall genomföras med tillämpning av allmän och lika rösträtt och hemlig röstning eller ett likvärdigt fritt röstförfarande.

Artikeln publicerades ursprungligen 2013-12-10.

  • Publicerad:
    2018-12-10 00:13