YTTRANDEFRIHET • Dan Parks konst ställs nu ut i Polen, men när gatukonstnären ställde ut i Sverige blev resultatet en polisinsats, åtal och ett fängelsestraff. Nordfront har läst förundersökningsprotokollet i det nu återaktualiserade fallet.

Lördagen den 5 juli 2014, en till synes normal dag i Malmö. Huruvida solen sken eller om det var molnigt vet vi inte, men ingen nederbörd rapporteras under dygnet av SMHI:s väderstation i Malmö.

Något som är något ovanligt under dagen är dock att den frispråkige gatukonstnären Dan Park ställer ut flera av sina verk på galleri Rönnquist & Rönnquist. Polisen finns på plats för att hålla ordning, men uppenbarligen även för att granska det som ställs ut.

Från brottsanmälan, som verkar ha upprättats av två kvinnliga poliser med svenska namn:

BROTTET

Park har genom utställning spridit sina verk som uttrycker missaktning för folkgrupp eller annan sådan grupp av personer med anspelning på ras, hudfärg, nationellt eller etniskt ursprung samt trosbekännelse.

Beslut om hämtning till förhör samt beslag fattas klockan 12:05 av åklagare Pehr-Ola Pehrsson. Park förs till förhör av polisassistenter Kjellsson och Palmqvist, medan de konstverk som tros vara olagliga beslagtas av polisinspektör Åberg och polisassistent Norberg.

Polisinspektör Åberg raggar efter detta vittnen utanför galleriet. Där finns tio personer, som alla säger sig vara ”kränkta” över konstverken som de själva aktivt sökt upp inne på gallerian. Av dessa vill bara två låta sig förhöras, resten avböjer då de inte vill att deras namn ska bli offentliga.

Två besökare inne i galleriet säger sig vara jättekränkta. Från polisassistent Norbergs berättelse:

Under tiden som Arvidsson [utredare, reds anm.] fotograferar tavlorna som skall tas i beslag och även alla andra som hänger därinne så kommer det fram en man och en kvinna till mig som är förtvivlade och tycker att det är fruktansvärda tavlor som hängts upp och de vill gärna lämna personnummer och telefonnummer så att de kan bli förhörda vid ett senare tillfälle.

Efter polisräden mot konstutställningen uppges motdemonstranter, som samlats utanför, jubla. Konstnären Dan Park körs till Davidshalls polisstation för att förhöras.

I beslagsprotokollet listas nio konstverk, som här återges med HMF-säkrade namn:

1. *******brott är något gott.
2. We are all gangsta *******.
3. Oroliga blå****** blir tokiga.
4. Not only ******* have dreams.
5. Sluta kränk mej jag är ingen *****.
6. Vår *****slav är bortsprungen.
7. This is not a crack******* or is it.
8. En vit tack i hate ******.
9. Hang-on afrofobians.

Efter att ha rotat i bakhuvudet vill artikelskribenten minnas att verken har kopplingar till samtida händelser och samhällsdebatt, som det så kallade rom-registret hos polisen i Skåne, Treyvon Martin, en slav-”skandal” på en studentnation i Lund, ett angrepp mot en afrikan genomförd av kurder – utnyttjad av afroaktivister mot svenskar – och debatten om ”chokladbollars” riktiga namn.

Vittnena redogör under polisförhör för hur kränkta de blev när de såg Dan Parks konstverk. Ett vittne, Nea, berättar följande:

Nea var inne på galleriet och tittade på tavlorna. Hon säger att hon tycker att
samtliga tavlor är rasistiska. Hon säger att det var särskilt stötande med bilderna på kända personer och privatpersoner tillsammans med hotfulla och rasistiska uttryck.

Hon tillfrågas om hon kan ge exempel på någon tavla som hon ansåg var särskilt stötande. Hon ger exempel på en tavla som Park tidigare dömts för, där det står någonting i stil med "bortsprungen n****" på. Dock menar Nea att hon inte såg någon tavla i galleriet som inte var rasistisk och stötande.

Uppläst och godkänt.

Även vittnet Hannes är upprörd. Extra kränkande är tydligen ett verk med någon ”Showdan”, möjligtvis Showan Shattak som blev rikskänd efter att ha fått stryk i Malmö när nationalister angreps.

Hannes berättar att han känner sig enormt kränkt, upprörd och förolämpad av det han sett på Rönnquist & Rönnquist galleri.

Hannes säger att det känns som ett hot mot honom och hans kompisar.
På fråga hur länge Hannes var på galleriet, svarar han ca 3 minuter.
På fråga om det var någon speciell tavla som Hannes kände extra starkt för, svarar han ja, bla. en Hif- bild med Showdan som blir sparkad.

Det fanns även bilder med ordet "N" som användes på flera av verken, samt personer med snaror runt halsen. Hannes säger att det känns som ett hot mot hans kamrater.

Hannes berättar vidare (samt visar) en bild med texten " vår n- slav är bortsprungen ". Ytterligare en bild som Hannes tog illa vid sig hade text med " hang on" Hannes säger att han känner det som ett "mordhot".

På fråga vem Hannes var på galleriet med, svarar han att det var en kamrat. På fråga vad kamraten heter, svarar Hannes med att fråga om det är relevant samt att vi kan leta upp namnet själva.

Uppläst och godkänt

De två kränkta vittnena ovan är sannolikt de som kontaktat poliserna inne på galleriet. De två som lät sig raggas upp som vittnen utanför verkar inte vara så värst illa berörda.

En då 15-årig pojke berättade att han var bekant med Henrik Rönnqvist, som driver galleriet, och att han uppfattat Parks konst som ”onormal” i bemärkelsen provokativ och att den ”slår åt alla håll”.

Pojkens far, som också var på plats, gav däremot ett något borgerligt intryck och sade att han uppmanat galleristen att satsa på något som ”säljer” istället för kontroversiella Dan Park som han kallade ”talanglös”.

Även en lång rad poliser samt den företagare som på beställning skrivit ut verken förhörs. Företagaren får exempelvis frågan om vad han anser om konsten, men han svarar att han är opolitisk och inte bryr sig.

Konstnären Lars Vilks hörs, och ger sin syn på saken:

När Dan och Lars var inne i galleriet på Generalsgatan 2 i Malmö så pratade de om Dans avsikt med bilderna som han har gjort. Dan säger då att han inte är rasist och att han inte avser att skapa bilder som är hets mot folkgrupp. Dan säger att han ironiserar över politisk korrekthet.

Lars säger att hans trovärdighet är det upp till andra att bedöma. Lars säger attDan även har människor i sina konstverk och att detta kan ge reaktioner.
Lars uppger att han är konstteoretiker och att hans intresse är hur man ska tolka konsten. Lars har inte gjort någon mer ingående analys ur konstsynpunkt av Dans konstverk.

Lars har inte sett tavlorna som Dan hade i sitt galleri. Lars menar att vissa tavlor kan se ut på ett visst sätt men inte vara menat på samma sätt. Lars tar upp konstnären som gjorde en pissoar till en fontän. Detta tyckte personer som såg konstverket var konstigt då de endast såg pissoaren. Men i konstnärens ögon var pissoaren i en fontän.

Lars hänvisar även till konstnären Robert Mapplefort. Robert gjorde ett konstverk med en svart man och en vit man. Den ena mannen kissade den andra i munnen. Robert blev åtalad för detta. Robert blir friad i rätten då han hänvisar till estetisk komposition.

Lars pratar även om konsten otydlighet och oklarhetsprincipen. Konsten ska kittla till av betraktaren. Lars avslutar med att säga att man måste utifrån Dans konstverk göras en konstbedömning och inte bara en politisk historia.

Uppläst och godkänt.

Galleristen Henrik Rönnqvist förhörs också och får reda på att han är misstänkt för åsiktsbrottet ”hets mot folkgrupp” för att tillsammans med Dan Park ha anordnat utställningen. Rönnqvist anser sig inte ha gjort någonting konstigt, utan hänvisar till att han ställt ut all möjlig konst som kan vara kontroversiell på olika sätt.

Rönnqvist menar också att Park själv är ansvarig för innehållet på utställningen, medan han själv enbart upplåter lokalerna, något som Malmö tingsrätt senare inte skulle hålla med om.

Liksom Vilks hänvisar han till att konstverk kan tolkas på olika sätt. Som exempel nämner han en vän som såg konsten och förstod humorn bakom motiven.

Till sist förhörs även Dan Park själv. Han berätta kortfattat om bakgrunden till utställningen, men verkar vara måttligt intresserad av att svara på åsiktspolisernas frågor om hans gatukonst.

Konsten ska vara fri, och utställningen var ett sätt att stå upp för yttrandefriheten menar Park i förhöret, och tillägger att de beslagtagna verken ska ersattas med lappar med texten ”statlig censur”.

Till sist döms de båda för ”hets mot folkgrupp”, och Dan Park för förtal av personer som fått sig en känga eller nämnts i verken. Straffet blir 50 dagsböter och villkorlig dom för Rönnqvist respektive 6 månaders fängelse för Dan Park.

Därmed förverkades de tavlor som beslagtagits. Men nu gör flera av dem återkomst, på det moderna museet i Polens huvudstad Warzawa där en utställning pågår – med fokus på konstnärer som utsatts för repression.