UTRIKES • Nya rösträttsregler, som enligt befolkningen ökar främlingars inflytande, anses ha utlöst de upplopp i protektoratet som Frankrike nu meddelat sin avsikt att slå ned.

600 tungt beväpnade franska soldater får i uppgift att säkra vägen mellan det franska ö-protektoratet Nya Kaledoniens huvudstad Nouema och dess flygplats. Kravaller har den senaste tiden rasat på flertalet ställen i protektoratet, som består av ett antal öar belägna i Stilla Havet, vilka tillsammans 1853 gjordes till en fransk administrativ enhet.

De nu pågående upploppen startade den 13 maj, då Frankrikes nationalförsamling implementerade nya regler rörande röstberättigande till regionalval. Lagändringen innebär att invånare som vistats i Nya Kaledonien i minst tio år ges rösträtt, vilket har fått ursprungsbefolkningen att protestera med hänvisningar till främmande inflytande och folkutbyte – argument som västliga medier i vissa andra sammanhang brukar underkänna.

I närmare en vecka har nu byggnader och bilar satts i brand, butiker plundrats, medan skottlossningar hittills resulterat i sex dödsfall och hundratals skadade. Drygt 3 000 turister är strandade på huvudön Grand Terre och matförråden börjar generellt att sina. Sex personer har alltså hittills fått sätta livet till under upploppen, vilket Frankrikes inrikesminister Gérald Darmanin fäste stor vikt vid när han på lördagen tillkännagav att 600 militärer nu sätts in i ”en omfattande operation”.

Kravallerna, som alltså rasat i snart en vecka, uppges nu dock ha tappat en del av sin intensitet, vilket tros bero på det nyligen utfärdade utegångsförbudet från klockan sex på kvällen till klockan sex på morgonen. Huvudstadens borgmästare Sonia Lagarde varnade igår dock för förhastade slutsatser om en påstått uppnådd stabilitet i ö-gruppen med sina 270 000 invånare.

— Vi är långt ifrån att återgå till det normala”, sa hon och fastslog att Nya Kaledonien ännu är ”under belägring”.