KRÖNIKA. Ingvar Kamprad, bondgrabben utan läshuvud som erövrade världen under den svenska flaggans färger – vilka värderingar bär han på egentligen? Maria Larsson har sett TV4-dokumentären ”Felix möter Ingvar Kamprad”.
Ingvar Kamprad byggde själv upp möbelimperiet IKEA och var som ung aktiv nationalsocialist. Skärmbild: Youtube.se.
I kölvattnet av skandalen kring Martin Timell plockas ett program ur TV4:s tablå och ersätts med ett porträtt av Ingvar Kamprad. Det är Felix Herngren som håller i intervjun, vilken ramas in av illustrativa inslag och bilder.
IKEA har under senare år, ur nationalsocialistisk synvinkel, spårat ur ganska rejält. Bland annat genom att vid ett flertal tillfällen ha spridit propaganda för rasblandning, samt skänkt möbler till invandrare. Det är också anmärkningsvärt att IKEA under en tid använde sig av leverantörer från den då kommunistiska diktaturen Polen. Detta kan ställas i kontrast mot att Ingvar Kamprad en gång i tiden var nationellt sinnad, så till den grad att han stämplades som ” nazist” hos föregångaren till Säpo.
Ingvar var först medlem i partiet Svensk socialistisk samling, och därefter under 1940- och 50- talen aktiv i Nysvenska rörelsen. När detta avslöjades gjorde Ingvar snabbt avbön och skickade ut brev till samtliga anställda där han kallade sina tidigare åsikter för ”förvillelser”. Detta ska dock ses mot bakgrund att stora judiska organisationer hotade att bojkotta IKEA- varuhusen. Och vi vet alla vilka krafter det är som styr världen. Man får anta att det gäller att rätta in sig i ledet om man vill överleva på den globala marknaden.
Med alla dessa motstridiga uppgifter i bakhuvudet så kunde jag ändå inte låta bli att titta på detta program, och fann mig rätt snart lite fascinerad över hur pass många nationalsocialistiska anspelningar som ändå skymtade fram lite här och där.
Ingvars farföräldrar kom en gång i tiden från Tyskland till Småland där de levde ett hårt liv. Farfar avled en tid efter ankomsten och farmor lämnades ensam att ta hand om barn och gård. Han berättar att det finns få personer som han känt en sådan beundran inför som denna Francesca, eller Fanny, som hon kallades. Trots svårigheterna kämpade hon på. Hon var en stor del av hans uppfostran och han älskade henne högt.
Ingvar visade tidigt prov på affärssinne. Som barn sålde han både tändstickor och fisk, och farmor Fanny stack till honom lite pengar då och då som han kunde använda till att bygga upp sin kassa. Bara 17 år gammal grundade han Ingvar Kamprad Elmtaryd Agunnaryd – IKEA – som skulle komma att bli en global möbeljätte. Detta säger han själv är lite av ett under, då han beskriver sig själv som ”en bondgrabb utan läshuvud”.
I programmet åker Felix Herngren och Ingvar Kamprad bland annat runt i den Småländska landsbygden. Ingvar vurmar så pass mycket för denna att han till och med varit med och startat en lanthandel i sin barndomsby Agunnaryd, med hjälp av ett lite udda grepp. Han bidrog själv med en halv miljon under villkoret att byborna skulle samla ihop motsvarande summa på egen hand. En levande landsbygd, livskvalité för de äldre och entreprenörskap för de unga, sammanfattas alltså här som några av Ingvars hjärtefrågor.
Vid besöket i lanthandeln använder han ordet ”kamrater” om sina anställda. Han säger också att IKEA är ett fullständigt unikt företag. Det finns inget annat företag i världen som har samma företagskultur. Man arbetar ”golvnära”, säger han, vilket konkret innebär att till och med företagets styrelseordförande ska kunna lasta av en lastbil med truck. Även Ingvar själv behärskar denna konst. Han säger vidare att ingen är förmer än den andra. Det är tillsammans man når framgång.
Detta leder åtminstone mina tankar till en formulering i Nordiska motståndsrörelsens partiprogram under punkt 7, som handlar om att en frivillig arbetstjänst bör införas efter värnplikten, i enlighet med folkgemenskapstanken.
Den som arbetar intellektuellt måste ha förståelse och respekt för andra människors umbäranden och levnadsvillkor. Arbetstjänsten skulle motverka det klassförakt vi idag ser mellan handens och hjärnans arbetare.
Ingvars affärsidé gällande IKEA var att erbjuda bra och billiga möbler till den stora massan. Detta sågs dock inte med blida ögon och han blev bland annat portad från att delta i möbelmässan. Detta kringgick han dock genom att låta en vän linda in honom i en matta i baksätet på en bil, och därefter smuggla in honom på området, där han såklart möttes av förundrade blickar. Överlag var detta en tuff period där han motarbetades hårt och fick kämpa med att bland annat hitta bra leverantörer.
Under samma tid började hans familj att växa. Tillsammans med hustrun Margareta fick han efter 1964 tre pojkar i snabb följd. Margareta var hemmafru, tog hand om hem och barn, medan Ingvar skötte IKEA sju dagar i veckan. Hon syntes inte i några större offentliga sammanhang förrän pojkarna blivit stora, men man kan ju ana mellan raderna vilken betydelse hon har haft för att de tillsammans som ett enat ”team” på olika sätt bidragit till framgångssagan. Idag lever hon inte längre, och Ingvar säger vid ett tillfälle att han inte kan prata om henne utan att börja gråta.
IKEA utvecklades så småningom till den gigantiska jätte den är idag, men om man nu backar bandet lite: Hur hamnade då Ingvar en gång i tiden på den väg som skulle komma att leda till ”naziststämpeln”? Jo, här berättar han återigen om den älskade Franceska, farmodern som en gång invandrat till Sverige från Sudetenland, en del av det forna kejsardömet Österrike-Ungern som tillföll Tjeckoslovakien efter första världskriget. Dessa människor såg Adolf Hitler som en hjälte och befriare. Ingvar säger att det var hon som påverkat honom. Han säger detta inför kameran innan han återigen gör avbön och tar avstånd från sitt tidigare engagemang inom den nationella rörelsen.
När Kamprad intervjuas av Bonniermedia tar han avstånd från sitt gamla politiska engagemang. Men enligt Maria Larsson lyser ändå den nationalsocialistiska världsbilden igenom emellanåt. Skärmbild: tv4.se.
Jag vill dock inte riktigt släppa saken, forskar vidare och upptäcker att han i boken ”Historien om IKEA” berättar att även hans far var övertygad ”nazist”. Ja, hela familjen kallades för ”nassar” på den tiden och farmor bjöd på tårtkalas en gång varje år för att fira Hitlers framgångar. Han säger också att han tog del av broschyrer som visade på hur Hitler åstadkom så mycket gott för hans farmors anhöriga, framförallt barn och unga.
Så: Ingvar Kamprad. Kapitalist och grundare av ett företag som dansar efter maktens pipa? Nationalsocialist med en agenda, eller kappvändare utan ryggrad? Det vet nog bara han själv. Intressant blir det dock att se vad som händer när de tre sönerna en dag tar över rodret. Hur kommer dessa att förvalta de blågula färgerna? Dessa tre män är oerhört anonyma, och utåt sett är det ingen som vet i vilken riktning IKEA kommer att utvecklas efter övertagandet. Men jag hoppas ju personligen såklart att den av Ingvar Kamprad så högt beundrade och uppskattade Franceska, från sin himmel, en dag får anledning att känna riktig stolthet över sitt genetiska eftermäle.
Wouldn’t that be Fanny?
Se dokumentären om Ingvar Kamprad via TV4 Play.
Hoppa till huvudinnehåll
