ANTISEMITISM. Skolorna i Malmö gör inte tillräckligt för att bekämpa antisemitismen, säger gymnasisten och juden Daniel Vaknine som tycker att Malmö har för liten judisk gemenskap.

I Malmö, Sveriges mest ”antisemitiska” stad, har judar enligt ett reportage problem i stadens skolor. När juden Daniel Vaknine som nu bor i Malmö började gymnasieskolan år 2016, bytte han skola efter bara någon månad, säger han till Sveriges Radios Lova Nyqvist Sköld på P3 Nyheter.

Daniel berättade något för skolans personal som han ville ha sagt, men vill inte berätta för Sveriges Radio vad det var eller varför han ville sluta på skolan, och han polisanmälde heller ingenting.

Skolorna i Malmö gör inte tillräckligt för att bekämpa antisemitism, anser Vaknine.

— Nästan alla judar väljer mellan tre skolor i Malmö. Det skulle aldrig komma upp att någon vill gå en skola som anses som osäker för judar, säger den nu 18-årige Daniel Vaknine till SR.

På skolan han först gick fick han redan första veckan höra kommentarer om judar. Vid ett tillfälle skickades till och med en bild på en svastika i sociala medier, rapporterar SR, men berättar inte av vilken typ svastikan var eller om bilden skickades till Daniel personligen.

— Osäkert betyder att man inte kan gå på skolan med en synlig davidsstjärna för då är risken hög att man blir hotad, påhoppad, att någon följer efter en från skolan eller till och med att man blir nedslagen, säger Vaknine.

— Fruktansvärt, säger Ewa Bertz, liberal och ordförande i Malmö Stad fritidsnämnd samt kommunalråd för demokrati och mänskliga rättigheter.

— Du ska som ung, när du ska söka en gymnasieutbildning eller vad du vill gå på så är det öppet på vilken skola som helst, säger Bertz.

Enligt Bertz gäller det att man måste utbilda i skolorna om antisemitism. Daniel Vaknine tror att skolorna skulle behöva börja bjuda in föreläsare som pratar med eleverna men också med lärarna så att man kan ha bra diskussioner i klassrummen.

Privata judiska krafter i Malmö satsar åter på ”utbildning” av lärare
År 2016 sedan gjorde Malmö Stad en ansträngning att ”specialutbilda” lärare i en satsning mot antisemitism.

Utbildningen anordnades tillsammans med Judiska informationscentret och det privata sociala företaget Xenofilia, vars namn är hämtat från grekiskan och betyder ”främlingskärlek”.

Malmö är Sveriges mest antisemitiska stad.

— Malmö är den stad i landet med mest antisemitism. Det är ingen slump att projektet startar här, sade Fredrik Sieradzki från Judiska informationscentret när projektet lanserades.

Sieradzki sade då att satsningen gör att det ”ställs högre krav” på Judiska församlingen i Malmö att synas ute i skolorna.

Men det året kom ”bara” 77 lärare till de anvisade 288 platserna, det vill säga ungefär en fjärdedel av dem.

Arrangörerna blev besvikna på den ”dåliga” uppslutningen till utbildningen. Samarbetet med skolorna gick dessutom dåligt, anser Ewa Bertz.

Förutom utställningsmaterial med porträtterande filmer av judar i Malmö som har levt långa liv framställde man också skolmaterial, för Minnenas arv var både en museumutsällning och ett utbildningsmaterial. Utbildningsprogrammet bygger på filmer och olika övningar.

Samma år arrangerade de tillsammans med Malmö Museer utställningen Minnenas arv som handlade om ”förintelsen” och dess konsekvenser, samt och utställningen ”Välkommen till Sverige” som användes som propaganda för den globalt organiserade ”flykting”-våg som hade börjat välla in över Sverige.

På grund av besvikelsen över 2016 års lärarutbildning kommer ”de” att göra ett nytt försök i höst, rapporterar SR. Med ”de” avses samma arrangörer som 2016. Denna gång hoppas Bertz att samarbetet med skolorna och lärarna kommer att gå bättre.

Xenofilia drivs av Lena Friblick som är journalist med en magisterexamen i Statsvetenskap vid Lunds universitet. Hon är också ordförande för stiftelsen Botildenborg som driver de multikulturella inkluderingsprojekten Odla utan gränser och Min framtid.

Precis som hennes man, civilingenjören Fredrik Friblick, tillika krönikör på tidningen Byggindustrin, har hon fått ett flertal utmärkelser.

Förra året utsågs  Lena Friblick till en av världens 50 mest inflytelserika innovatörer av en indisk organisation kallad World CSR Day. Organisationen ägnar sig åt propagandaspridning för global hållbar utveckling och en ökad medvetenhet om jordklotet som organism.

Året innan blev hon vald till Årets Förebild av Diversity Index AB.

Den judiska församlingens initiativ behövs i Malmö, anser Friblick.

— Det är en utbildning som behövs i Malmö. Malmö har en utbredd antisemitism. Vi hör varje dag om unga människor som har svårt att uttrycka sin judiska identitet, säger Friblick till Lova Nyqvist Sköld, vilket Daniel Vaknine bekräftar.

Vaknine berättar också att judar flyttar från Malmö. Skälet är att man får en större judisk gemenskap i större städer som Stockholm.

— Jag tror inte att jag kommer att få barn och bosätta mig här [i Malmö].

Lova Nyqvist Sköld frågar varför han inte vill stanna kvar i Malmö.

— För att det känns dött, på något vis, avslutar Daniel Vaknine.

Källor:
”Man vågar inte gå till skolan med synlig davidsstjärna”
Malmö gör nytt försök att utbilda mot antisemitism
Satsar mot antisemitism

  • Publicerad:
    2019-08-07 23:15