KNUTBY. Vi känner alla till den onda Knutbypastorn och den oskyldiga barnflickan, men vad hände egentligen? I den sista delen av tre lär vi känna den kvinnliga ledaren och vad som hände sen.

Jag vill börja på samma sätt som i de andra delarna med att klargöra att jag inte känner de här personerna eller sitter på någon hemlig information. Jag har bara följt fallet, läst böcker, sett dokumentärer, läst förundersökningar och lyssnat på poddar. I den här delen blir det mindre trådar att dra i då alla kort ligger på bordet och det inte finns så mycket konstigheter som sopats under mattan.

Helge demoniseras
När Helge Fossmo anhölls åkte församlingsmedlemmarna in och gav entydiga vittnesmål. Helge var oskyldig, han var godheten själv och alla älskade honom. Men när det började uppdagas att han och Anette hade haft en affär ändrades detta snabbt. Samma församlingsmedlemmar åkte nu in och ändrade sina vittnesmål.

Nu var Helge plötsligt ondskan personifierad och alla ansåg att han var skyldig till alla anklagelser. Hur detta kunde komma sig kan vi bara tolka på ett sätt, någon styrde och bestämde vad medlemmarna skulle göra, de skulle lägga all skuld på Helge.

Läs även: Knutby #2 – Andlig krigföring

Dessa personer var troligtvis de som kallades Bordet, även kallad Kroppen. Det var Åsa Waldau, fem kvinnor och sju män. Åsa var huvudet, kvinnorna händerna och männen fötterna. Bland de som ingick var bland annat Åsas före detta man och hans nya kvinna, Urban Fält, Peter Gembäck och en av Åsas systrar. Denna grupp var tänkt att skydda Åsa och leda församlingen men de kom snart att bli en osund kraft där våld och förnedring blev ett allt vanligare inslag.

Nu när stormen kring Helge, Heléne Fossmo och Sara Svensson blåste som värst stängde församlingen i det närmaste in sig helt och enligt vissa medlemmar var de följande åren relativt lugna och harmoniska, det vill säga med Knutbymått mätt. Förutom medias ständiga närvaro rullade livet på som vanligt i den lilla byn. Jag har tidigare berättat om att Åsa fick en uppenbarelse där hon utsågs till Kristi brud. I korta drag gick det ut på att världen skulle gå under och Jesus och Åsa skulle gifta sig och församlingen skulle kämpa i Armageddon.

Läs även: Knutby #1 – Dödens armé

Drottning Tirsa
Några månader efter att Helge avvisat henne och deras relation börjat svalna fick hon ännu en profetia. Under några nätter tog Jesus hennes kropp i besittning och nedtecknade en profetia som kom att kallas Tirsaprofetian. I denna ”profetia” blandas erotiska fantasier med Åsas megalomaniska tankar. Vi kan bland annat läsa saker som:

Du måste förstå vilken makt du har fått av mig – den är större än vad jag gett till någon annan och du vet vad det innebär. Du kommer att kunna göra allt du vill och kommer sannerligen att få se min makt.

Jag kommer att förhärliga dig, försköna dig och göra dig till ljuvlighet för alla människor. De kommer att se att jag har satt mitt namn på dig och de kommer att böja sig för min härlighet. Jag längtar efter att röra vid dig och att få tillfredsställa din lust, det är min tillfredsställelse att se dig njuta. Jag vill älska med dig och ge dig all den kärlek du är värd. Jag vill smeka dig ömt inifrån och ut, som bara jag kan!

Jag är en människa men också Gud och jag kan göra så mycket mer än andra människor. Det är det som är så unikt med dig att du är skapad att ta emot min kärlek och att leva i en intim gemenskap med mig. Du är inte som andra för du är skapad att vara högre, därför är också din längtan så mycket större. Ingen människa kan tillfredsställa dina behov såsom jag kan. Det är inte tänkt att du ska ha det du behöver genom någon människa. Men jag tar inte ifrån dig något du älskar utan jag ger dig din fulla tillfredsställelse. Det är ju mycket mer.

— Ur Tirsaprofetian

Så där håller ”Jesus” på i 30 sidor och om någon tvivlar på hennes uppblåsta självbild vill jag rekommendera att de läser denna profetia. Det är också lite intressant att denna uppenbarelse kommer precis när Åsa kanske var som mest i behov av bekräftelse.

När Åsa fick Tirsaprofetian drogs församlingen ännu djupare ned i någon märklig masspsykos. Alla medlemmar trodde verkligen att Åsa var Kristi brud och att de skulle gifta sig, med undantag av Åsas syster Alexandra och Sara. Man bestämde att Åsa skulle ha ett hov av tärnor vars uppgift var att se till att hon var redo för bröllopet. Dessa tärnor arbetade i skift och passade upp på Åsa dygnet runt ända till församlingen tvingade bort henne och Urban Fält 2016.

Jag vill att ni som läser detta ska ta en liten stund och smälta det här. Åsa hade alltså cirka 20 personer kring sig som passade upp henne dygnet runt i 16 år. De fixade hennes hår, målade hennes naglar, borstade hennes tänder, lagade mat, städade, köpte presenter, bjöd henne på resor, ja, i stort sett allt man kan tänka sig att en drottning kan önska sig.

Sinsemellan växte snart en hierarki fram bland tärnorna och de som var närmast Åsa stod högst i rang. Dessa tärnor arbetade så hårt med sin uppgift att vissa inte ens hade tid för sina egna barn. En del barn fick därför flytta in hos Åsa och andra fick bo hos andra familjer så tärnorna alltid hade tid för Åsa. Men det var inte bara kvinnorna som hade fullt upp, Åsa var i det närmaste besatt av att renovera och bygga om sitt och församlingsmedlemmarnas bostäder så det fanns alltid massor med projekt som de manliga medlemmarna fick lägga sin lediga tid på. En del av deltagarna pratar idag om en slags kollektiv utmattning och man kan tänka sig att de sakta bröts ner av all stress och sömnbrist.

Jesus i skinnpaj
När Helge började försvinna ur bilden försvann även den fysiska länken mellan Åsa och Jesus. Men detta skulle snart lösa sig. Åsa började fantisera alltmer om den riktige Jesus som skulle komma. Lite barnsligt och flickaktigt tänkte hon sig att han skulle komma gående mot Knutby i jeans, bar överkropp och skinnjacka och han skulle se lite tuff ut som en rockstjärna med långt hår och skäggstubb. Åsa började därför anordna tjejkvällar där de drack vin och såg porr i utbildningssyfte. Det kunde kanske vara bra att befria sig lite från sina religiösa hämningar nu när Jesus var på väg.

När så den lite tuffe och långhårige Urban Fält flyttade till Knutby med sin hustru var hans plats given, han blev snabbt Jesus nya ställföreträdare. Det sägs att han gick in i rollen så mycket att han började tala som att han vore Jesus och Åsa tilltalade honom också som om han vore det. Hon kallade honom Dodjadid, en blandning av orden vän och älskling på hebreiska och han kallade henne för Tirsa som betyder du är min glädje.

Åsa jämförde sina män med treenigheten där hennes första man var Fadern, Helge Sonen och Urban blev den helige Anden. Han spelade faktiskt även Jesus i församlingens egna uppsättning av musikalen Jesus Christ Superstar. Om någon av läsarna har den inspelad får ni gärna höra av er till mig. Urban blev senare pastor, köpte Helges hus och han kom att stanna vid Åsas sida ända till slutet.

Åsa Waldau och Urban Fält.

Åren precis efter morddramat med Alexandra Fossmo var relativt lugna som jag skrev tidigare men när Helge började peka på Åsas makt i Knutby och hennes roll i morddramat började trycket på Åsa öka på allvar. Helge menade att det var hon som egentligen styrde allt i Knutby och att det var hon som skrivit alla sms från Gud till Sara.

Tillsammans med asylbaronen Bert Karlsson skriver hon nu en bok där hon bedyrar sin oskuld och lägger all skuld på Helge. Att Åsa gärna lägger skuld på andra är ett återkommande drag, vilket vi kommer att få se ytterligare prov på när säcken knyts ihop.

Ett nytt mörker i Knutby
Åsa försökte nu bli folkkär och hon var faktiskt med i flera TV-program. Hon gästade Alex Schulmans program och var med På spåret för att nämna några. Hon hann också spela in en skiva, Mitt hjärta, som dessvärre floppade totalt. Åsa följde även med Ulf Ekman och Livets ord på en resa till Jerusalem. Hon verkar ha trott att världen var redo för Kristi brud och att hennes ankomst till det heliga landet skulle bli storslagen och att alla skulle se vem hon var. Detta gick inte heller som Åsa hade tänkt sig och hon fick åka hem med svansen mellan benen.

Åsa Waldaus skiva.

När Åsa kom hem blev det dock värre på hemmafronten. Hon började tukta medlemmarna alltmer fysiskt och hon kunde få hemska raseriutbrott som mynnade ut i ren misshandel. Men att hon gjorde fel var det inte tal om, det var ju mottagaren som gjort fel och bar all skuld. Åsa tvingades ju till att slå och straffa för att rätta till och vägleda den som gjort fel. Ibland kunde Åsa sträcka ut handen, då skulle tärnan eller personen i fråga veta vad hon ville ha utan att Åsa sa något, fick hon fel sak tog det hus i helvete.

Men det var inte bara slag man kunde få, man kunde även tvingas att stå fastknuten i ett kallt förråd till man kom till insikt med sina fel eller krypa på golvet som en hund inför de andra medlemmarna. Hade man riktig otur och råkade göra något stort fel kunde man frysas ut totalt av Åsa och församlingen. Denna skräck var en rädsla som alla delade och detta skapade en slags terrorbalans bland alla i församlingen.

I denna situation växte sakta en märklig misshandelskultur fram där man till exempel tränade sig i att kunna ta emot örfilar utan att rygga tillbaka, för om man vek undan ansiktet, började gråta eller ryggade tillbaka när man skulle tillrättavisas var man trotsig. Till slut var alla förövare och offer, Åsa fick sina raseriutbrott och bet, slog och klöste allt och alla i sin närhet, medlemmarna i Kroppen började tukta varandra, tärnorna likaså och snart var förnedring och våld en del av vardagen i församlingen.

Denna skräckfyllda tillvaro skulle komma att fortlöpa ända till 2016 när Urban och Åsa tvingades bort från Knutby. Församlingsmedlemmarna fick helt enkelt nog av misshandel och sexuell andlig kamp och två år senare upplöstes församlingen helt och hållet.

Var är vi nu?
Hur ställer sig då de inblandade till allt detta idag? Den senaste härvan började när pastor Peter Gembäck polisanmälde sig själv och de andra inblandade hösten 2017. Åsa och Urban hade då lämnat församlingen och i spillrorna som fanns kvar började samvetet och ångesten komma upp till ytan. Vad hade de egentligen utsatts för och hur kunde de ha blivit så manipulerade att de trodde att Åsa skulle gifta sig med Jesus?

Tillsammans med Åsa Waldau och Urban Fält åtalades Peter Gembäck för misshandel, olaga tvång och sexuellt utnyttjande. Åsa Waldau åtalades för 14 fall av misshandel mot sex målsägare och dömdes för åtta. Hon dömdes till böter, villkorligt och samhällstjänst. Peter Gembäck dömdes till böter och villkorligt medan Urban Fält dömdes för sitt sexuella utnyttjande i beroendeställning. Urban hade nämligen gjort som Helge Fossmo och använt sex i den andliga kampen som pastor. Hur många andliga strider han utförde på detta vis återstår att se. Han dömdes till villkorligt, samhällstjänst och ska betala 85 000 i skadestånd.

Av de inblandade överklagade Åsa och Peter. Åsa saknar inkomst och ville inte betala böterna, något som kan tyckas magstarkt med tanke på alla presenter och pengar hon klämde församlingen på under sin tid i Knutby. Hon tog dock tillbaka sin överklagan vilket Peter inte har gjort. Peter tycker att han bidragit så mycket till åtalen att han borde slippa böter.

Av de tre dömda är det bara Åsa som inte verkar ångerfull. Peter och Urban har visat stor ånger och tar på sig fullt ansvar medan Åsa skyller på församlingen. Hon har sagt att hon egentligen aldrig ville vara Kristi brud utan bara drogs med i händelserna. Hon skyller även på Urban Fält och påstår att hon egentligen också är ett offer.

Även om den senaste delen i dramat inte bragt någon om livet har det vållat stort lidande och misär för många av de inblandade och det lär ta flera år innan de kan lämna Knutby bakom sig. Hela historien i Knutby är från början till slut, omöjlig att förstå eller ens försöka sätta sig in i. Det är nog därför iallafall jag finner den väldigt intressant. Den är fullständigt otrolig men ligger ändå helt öppen framför oss med alla fakta och alla inblandade som gärna vill dela med sig av sina upplevelser.

Fast dramat nu tycks ha fått ett slut är det nog inte bara jag som tror att det kan finnas fler skelett i garderoben. Det återstår bara att se vem som vill berätta mer. Nästa man på tur ser dock ut att vara Peter Gembäck själv då han snart kommer ut med en bok om sin tid i församlingen. Till dess avslutar vi följetongen för den här gången, men vi lämnar en liten dörr öppen ifall en fjärde del kan behövas i framtiden.

• Publicerad:
  2020-05-25 11:10

Kategoriserat som:
• Brott
• Nyheter & Journalistik
• Samhällsfrågor
• Knutby