FOLKFÖRRÄDERI Enligt Migrationsverkets beslut och domen i Södertörns tingsrätt skulle uigurien, som våldtagit en svensk kvinna, utvisas till Kina efter avtjänat straff. Svea hovrätt river upp domen: ”Riskerar råka illa ut.”

Migrationsverket har tidigare klargjort att uigurer inte är undantagna från den generella principen att den som sökt skydd i Sverige och begår ett grovt brott här, därmed normalt anses ha förverkat sin flyktingstatus. I mål nr 9346-24 vid Svea hovrätt, där dom fälldes 2024-08-28, frångår man dock denna princip.

Den 28-årige uiguren Reyimujiang Tuerganjiang, 19960126-4931, medborgare i Kina, fälldes i Södertörns tingsrätt för våldtäkt och dömdes till fängelse i tre år och två månader (Mål B 7995-24).

Tuerganjiang anlände till Sverige 2023 och ansökte då om asyl. Den 18 mars 2024 beviljades han flyktingstatusförklaring och tidsbegränsat uppehållstillstånd till och med den 18 mars 2027. I handlingarna står att läsa:

Om du döms för ett grovt brott kan domstolen besluta att du ska utvisas. Då återkallar Migrationsverket ditt uppehållstillstånd. Ditt uppehållstillstånd kan återkallas även om du har haft tillståndet i flera år.

Migrationsverket: skyddsbehov

Migrationsverket kom i sin utredning fram till att mannen i egenskap av uigur bördig från regionen Xinjiang i Kina ”har ett behov av internationellt skydd”, men fastslog alltså även att i händelse av grov brottslighet från mannens sida, kommer hans flyktingstatus sannolikt återkallas, samt att om så sker, föreligger normalt inget hinder för verkställighet av utvisningsbeslut enligt 12 kap. 1-3 §§ utlänningslagen.

Tingsrättens utvisningsbeslut

Tingsrätten fann i sin dom ingen anledning att ifrågasätta Migrationsverkets resonemang kring mannens flyktingstatus. Den springande punkten var därför allvarsgraden i det brott som han nu dömts för. Skulle det innebära en allvarlig fara för ordning och säkerhet att låta honom stanna kvar i Sverige? Definitivt, enligt tingsrätten, som hänvisade till den här aktuella brottstypens (våldtäkt) status i lagstiftningen som ”synnerligen allvarlig”. Åklagarens yrkande om utvisning bifölls och brottets höga straffvärde medförde att återreseförbudet inte tidsbegränsades.

Hovrätten: Verkställighetshinder

Svea hovrätt godkänner i sin dom inte Södertörns tingsrätts resonemang, utan framhåller att Migrationsverket så pass nyligen som den 18 mars 2024 hållit den tilltalade för att vara i behov av internationellt skydd. Enligt rättens analys kan man på goda grunder förmoda att mannen vid utvisning riskerar utsättas ”omänsklig eller förnedrande behandling eller bestraffning”.

Domstolen bedömer det som troligast att det hinder man finner föreligga idag, kommer att föreligga även om närmare två år, när verkställighet skulle komma i fråga. Därför är, resonerar man, verkställighetshinder enligt 12 kap. 1 § utlänningslagen en realitet.

Av domen kan slutsatsen dras att den svenskfientliga domstolen finner summan av samtliga svenska kvinnors skyddsvärde i deras eget land väga lättare än en uigurisk man skyddsvärde i sitt land.