Dagens datum 25 september: Denna dag 1942 bombar de allierade Victoria terrasse i Oslo och dödar åtta civila. Det hela beskrevs som en framgång i brittisk media.

mosquito_fram

De allierade var kända för att inte vara så nogräknade i sina bombningar under andra världskriget, något som även de nordiska länderna skulle bli varse om. Nordfront har bland annat skrivit om bombningen av Köpenhamn som skördade 123 civila dödsoffer, de flesta skolbarn.

Men dylika bombdåd skedde även i Norge, bland annat under bombningarna av Victoria terrasse. Bombningarna av Victoria terrasse var två allierade bombangrepp mot Oslo under andra världskriget. Det första ägde rum den 25 september 1942 och det andra – attacken som skördade fler liv än på Utöya – den 31 december 1944. Syftet var att bomba Gestapos högvarter i Oslo, men de som fick betala priset var i bägge fallen civila.

Victoria terrasse i centrala Oslo är ett byggnadskomplex som byggdes i slutet av 1800-talet och som använts av den norska regeringen och olika politiska departement (idag bland annat det norska utrikesdepartementet). Efter invasionen av Norge 1940 användes byggnaden av den tyska säkerhetspolisen och Gestapo. Andra organisationer, såsom Wehrmacht, hade sina högkvarter i anslutning till byggnaden.

Victoria terrasse idag.

Victoria terrasse idag.

Den 25 september 1940 angreps Victoria terrasse av fyra brittiska Mosquito-plan. Bakom ordern stod Tor Skjønsberg, som var ledare för Hjemmefronten, en norsk motståndsrörelse. Skjønsberg skulle senare belönas för sitt arbete med en ministerpost efter kriget.  Den norska exilregeringen hade planerat bombningen tillsammans med britterna och den var tänkt som en ”moralhöjare” för den norska befolkningen. Men denna bombning – liksom den andra – slog katastrofalt fel. Istället för Gestapos norska högkvarter skadades omkringliggande byggnader och flera civila dödades.

Gestapos norska högkvarter var i det närmaste intakt men tvingades till visst reparationsarbete 1943.

Gestapos norska högkvarter var i det närmaste intakt.

Fyra plan lyfte från Skottland men trots att de flög på mycket låg höjd över Nordsjön blev de uppmärksammade av två tyska jaktflygplan, Fw 190, och ett av de brittiska planen sköts ner. Mitt på dagen (vid 15-tiden) dök de tre kvarvarande Mosquito-planen upp i centrala Oslo och släppte sina bomber från låg höjd. Fyra av bomberna träffade Gestapo-högkvarter men en av dem detonerade aldrig och de tre andra gick igenom väggen till den andra byggnaden innan de exploderade i civila bostäder. Andra bomber hamnade i närheten och allt som allt förstördes 13 byggnader. Åtta civila, sex norrmän och två tyskar utan koppling till Gestapo, dödades i bombningarna. Många människor skadades.

Även om attacken fick internationell kritik var britterna stolta över sin insats då de via BBC kunde visa upp sina nya Mosquitos för den brittiska allmänheten. En observatör för Royal Airforce, RAF, ansåg att bombningen hade haft önskad effekt eftersom ”det finns inte längre så många tyska flaggor kvar på husen”.

Även delar av den norska exilregeringen i London, vars försvarschef Hansteen beskrivit bombningen som en stor framgång, suktade nu efter nytt norskt blod. Då bombningen av Victoria terrasse sammanfallit med det nationalsocialistiska partiet Nasjonal Samlings riksmöte föreslog de norska militärerna för britterna att de skulle bomba avslutningen av mötet, två dagar efter den inledande bombningen. Detta skulle ske på en idrottsstadion.

Den norske journalisten och författaren Cato Guhnfeldt, som skrivit om de bägge bombningarna av Victoria terrasse, skriver i sin bok Bomb Gestapo-hovedkvarteret! (1995) följande om dessa planer: ”Försvarschef Hansteens plan om ett blodbad på Bislet stadion väckte bestörtning och avsky efter att den senare ’läckt ut’ i England och här hemma.” Ifall planen hade verkställts hade den enligt Guhnfeldt resulterat i ”en krigsförbrytelse som skulle ha resulterat i tusentals norska liv – inte bara på dem som befann sig i den oöversiktliga Bislet-stadion utan också i tätbebyggelsen runtomkring och på de starkt trafikerade gatorna”.

De som stoppade planen var faktiskt britterna, men inte på grund av att de hyste några särskilt varma känslor för norrmännen utan på grund av att det var för kort tid om tid för planering. Britterna skulle senare komma att bomba Victoria terrasse en gång till, i december 1944. De över 100 civila dödsoffren den gången skulle av britterna också beskrivas som en framgång.

Det andra brittiska flygangreppet på Victoria terrasse.

Det andra brittiska flygangreppet på Victoria terrasse.

Artikeln publicerades ursprungligen 2013-09-25.

Läs även:
RAF bomb Gestapo HQ in Oslo
Alliansen i luften


  • Publicerad:
    2018-09-25 00:00