KOMMENTAR • ”Låt oss inse att samhället inte fungerar”, skriver Aftonbladets Lena Mellin i en krönika på juldagen. Detta är något som nationella konstaterat och varnat för i decennier.

Försök att få hjälp av en myndighet i Sverige. Efter att ha stått i telefonkö i flera timmar får du prata med någon nyanställd på ett callcenter som inte vet något, inte är ansvarig för något och inte kan göra något. I bästa fall kan personen informera dig om ”vad som gäller”, men inte vem som vet något, vem som är ansvarig eller vem som ens kan göra något.

Om du är sjuk, eller Gud förbjude väldigt sjuk, måste du lägga all din tid och energi till ett slags krig mot sjukvården. Du måste först ta dig igenom en mur av sjuksköterskor som gör sitt bästa för att avfärda dig genom att skicka iväg dig med en Iprenkur – oavsett vad problemen är. Om dina symptom ger dig minsta smärta så är steg två en sjukgymnast som avfärdar dig med uppmaningar om att röra på dig och ”stretcha mer”. Om du inte är alltför sjuk och orkar fortsätta och dessutom har lite tur får du kanske träffa en stafettläkare på vårdcentralen i fem minuter som upprepar vad sjuksköterskorna sa om Ipren och vila med vatten. Eller sätter dig på en antibiotikakur utan någon som helst diagnos.

De med psykisk ohälsa får istället en massa piller, och sedan en massa piller mot biverkningarna från de första pillrerna, och sen ytterligare piller för att alla piller gör dig snurrig/trött/uppblåst/förvirrad och allmänt zombiefierad. Men Sverige har en ”sjukvård i toppklass”, vilket politiker och andra regimlojalister älskar att ljuga om.

Vi ska inte ens tala om energikrisen, hur politiker lagt ned kärnreaktorer till förmån för ”grön” vindkraft. Så att när det inte blåser i Skåne får vi alla betala elräkningar som ingen har råd med.

Om du är pensionär som på 60-talet flyttade till ett nytt bostadsområde med ”toppmoderna” bostäder för arbetare så får du nu efter ett liv av hårt arbete där staten tagit hälften av allt du tjänat ihop leva dina sista dagar med en pension under existensminimum mitt i ett brinnande krig där rasfrämlingar skjuter ihjäl varandra när de inte våldtar svenska kvinnor.

”Låt oss inse att inte samhället fungerar”, skriver Aftonbladets Lena Mellin på juldagen. Det är nästan chutzpah av en sådan som Mellin att skriva något sådant år 2022. Hon beklagar att post försvinner och att tåg ställs in. Hon menar att den svenska ”tilliten” har sina gränser och att risken är att människor ”vänder samhället ryggen. Bygger upp ett eget alternativ, ett eget rike med egna lagar”.

Ja, Lena Mellin det är risken. Det borde du kanske ha påtalat till dina älskade politiker för decennier sedan. För det var ju ingen hemlighet ens på 90-talet att politikerna för länge sedan slutat känna lojalitet med det folk som de påstår sig tjäna. Att politikerna endast har lojalitet till varandra och det globalistiska system de säljer ut precis allt till. Att titeln ”statsminister” inte längre var toppen på en politikers karriär och den största äran som en folkvald kunde tjäna folket som, utan en språngbräda till andra belöningar i form av högavlönade ”konsultuppdrag” åt judiska storbanker. Det handlar alltså inte om att folk vänder samhället ryggen – det är samhället som för länge sedan vände folket ryggen.

Konungariket Sverige har länge varit en korrupt bananrepublik (nej det är ingen riktig monarki), ett slags smörgårdsbord för kosmopolitiska herrar och ett laboratorium för kulturmarxistiska samhällsingenjörer.

Det är hög tid att vi vänder detta Sverige ryggen, bygger upp ett eget alternativ, ett eget rike med egna lagar. Precis som Lena Mellin fruktar.