JUDISK MAKT Magnus Eriksson beskriver hur en amerikansk administration tillsätts och vilka som ligger bakom både utnämningarna och finanserna.

Att judar har ett närmast oöverträffat inflytande över den amerikanska politiken kan inte ha undgått någon som varit vaken för ämnet. Dessvärre är de flesta inte vakna för nämnda verkligheten även om de är medvetna om att allting verkligen inte står rätt till med hur det politiska maktspelet utövas i de amerikanska kulisserna och korridorerna.

Ett tydligt exempel är den nominelle presidenten Joe Biden. Många inser att Biden, med ålderns rätt, i praktiken har det problematiskt att hänga med mentalt och är så väl okvalificerad som olämplig för den politiska position han besitter.

Att det förhåller sig på det sättet manifesteras ofta och på allehanda vis. Biden kommer ständigt av sig, mumlar, upplevs som obehaglig, på många plan – vilket gett honom öknamnet ”Creepy Joe”, och pratar ständigt nonsens, trots att han helt uppenbart läser upp sina tal samt svar från en telepromter eller anteckningar som andra skrivit åt honom.

Det är föga förvånande att han sällan håller presskonferenser och ofta vänder ryggen åt presskåren och går iväg när han väl krånglat sig igenom uppgiften att läsa några rader text innantill.

I samband med en presskonferens angående det katastrofalt illa planerade uttåget från Afghanistan avslöjade Joe Biden nyligen öppet att han hade med sig anteckningar om vilka journalister han blivit instruerad att ställa frågor till. Vem instruerar presidenten om sådant?

Joe Biden framstår allt mer som en amerikansk motsvarighet till Boris Jeltsin, den nominella presidenten i Ryssland 1991-1999, som likt Biden ständigt gjorde bort sig i offentligheten, samtidigt som judiska oligarker hade den verkliga makten i landet. Under Jeltsin-åren kontrollerade sju oligarker 50 procent av Rysslands tillgångar, inklusive den politiska makten, varav sex var judar: Boris Berezovskij, Vladimir Gusinskij, Alexander Smolenskij, Michail Chodorkovskij, Michail Friedman och Vitalij Malkin.

Vilka är det då som fört fram en fullkomligt inkompetent och dement galjonsfigur som Joe Biden till posten som president samtidigt som de själva kan driva sina agendor från bakgrunden? Vilka styr i praktiken USA:s politik bortom det löjets skimmer Biden utstrålar?

Välan, ett av de viktigaste avslöjanden WikiLeaks gjort var ett e-postmeddelande som härrör från 2008 skrivet av den judiske bankiren Michael Froman, då verksam som chef vid bankjätten Citigroup. Han hade då tidigare arbetat som stabschef för juden Robert Rubin när han, efter en lång karriär inom bankjätten Goldman Sachs, tog över rollen som USA:s finansminister 1995-1999.

Efter deras år inom Clinton-administrationen fick så väl Froman som Rubin istället högt uppsatta chefspositioner inom Citigroup. Bara under året Froman skrev det e-postmeddelande vi snart ska titta närmare på erhöll han 7,4 miljoner dollar i ersättning, motsvarande ungefär 60 miljoner kronor, från bankjätten.

Hur en "amerikansk" regering tillsätts

Vad handlade då e-postmeddelandet om? Jo, den 6 oktober 2008 skrev Michael Froman ett brev till John Podesta, en mångårig byråkratisk karriärist inom det demokratiska partiet som vid tillfället arbetade för Barack Obama, som innehöll tre listor med rekommendationer om hur administrationen borde se ut efter det att Obama installerats som president vid en eventuell seger.

Som framgår bifogade Froman bland annat:

En lista över afroamerikanska, latinamerikanska och asiatiska amerikanska kandidater, uppdelade efter ministrar/ställföreträdare och biträdande/assisterande/och biträdande assistentnivå, plus en lista över indianska, arabiska/muslimska amerikaner och handikappade amerikanska kandidater. Vi har mycket längre listor för de flesta grupperna, och listorna kommer fortsätta att växa när vi når ut allt mer öppet, men det är de namn som hittills verkar komma som rekommenderas från olika källor för jobb på högre nivå. (Jag har försökt att inkludera medlemar i Baracks kampanj och senatspolitiska medarbetare, samt deltagare i övergångsprojektet, efter behov).

WikiLeaks - The Podesta Emails

Vilka som avsågs med ”vi” eller ”olika källor” är oklart, men det anmärkningsvärda är att listan med förslag från den judiske bankiren godkändes mer eller mindre rakt av vad gäller framskjutna positioner när Obamas administration väl utformades året därpå.

Eric Holder blev justitieminister, Janet Napolitano säkerhetsminister, Robert Gates försvarsminister, juden Rahm Emanuel stabschef, juden Peter Orszag federal förvaltnings- och budgetdirektör, Arne Duncan utbildningsminister, Eric Shinseki veteranminister, Kathleen Sebelius hälsominister, Melody Barnes chef för det inrikespolitiska rådet, och så vidare.

Det uppenbara är att i ”demokratin” USA föll i praktiken framskjutna positioner till de personer Froman öronmärkt som koscher av ”dem” enligt den översända önskelistan – eller direktivet.

Det är så den praktiska makten fungerar och hur den officiella makten fördelas i ”världens främsta supermakt”. Precis som Joe Biden instrueras om vilka journalister han ska prata med instrueras administrationer om vilka personer de ska tillsätta, inklusive galjonsfigurer som ska förmå administrationerna att framstå som mer ”mångfaldiga”.

Bland förslagen på finansminister fanns tre möjliga kandidater: Robert Rubin, Larry Summers och Timothy Geithner.

Slutligen blev det Timothy Geithner som utnämndes till Obamas finansminister 2009-2013, varefter juden Jack Lew tog över den rollen.

Geithner, som själv inte är jude, hade under sin karriär just judarna Robert Rubin och Larry Summers som sina mentorer.

Judarna bakom kulisserna

Detta om något är en påminnelse om att politik, inte minst amerikansk sådan, i hög utsträckning styrs av folk bakom kulisserna. Det är ingen nyhet utan någonting många har insett sedan länge, men e-postmeddelandet från Froman är ett ovanligt tydligt belägg för detta, likt det blir när Biden råkar försäga sig om att han blir instruerad om vilka på förhand utvalda journalister han ska ställa frågor till under en presskonferens. Det hela är gyckelspel för gallerierna.

Vilka är då de makthavare som ligger bakom politiken, egentligen?

I hög utsträckning utgörs de av dem som dominerar massmedier, den akademiska världen, allehanda ideologiska opinionsbildare – oavsett forum – lobbyister, med flera. Många gånger är dessa i sin tur påverkade av varandra och av de krafter inom respektive grupp som lyckats diktera inom vilka åsiktsparadigm övriga makthavare ska navigera.

Makthavarna utgörs därutöver i väldigt hög utsträckning av de som finansierar politikerna och andra maktinstitutioner i världen, inte minst inom ett system som det amerikanska där all politisk makt är nära knuten till hur mycket pengar olika kandidater lyckas samla ihop, något som självklart på ett eller annat sätt är knutet till att de som donerar/investerar vill få sina agendor genomdrivna.

Vilka är det då som placerar kapital för att få inflytande över den amerikanska politiken?

I samband med de amerikanska valen 2020 rapporterades att rekordhöga summor investerades i politiken av en handfull extremt rika individer. Den ideella organisationen Center for Responsive Politics har sammanställt data för de 100 främsta donatorerna.

Av den framgår att hela 51 av de 100 främsta donatorerna är judar, trots att judar endast utgör 2 procent av den amerikanska befolkningen:

1. Sheldon G. & Miriam O. Adelson
2. Michael R. Bloomberg
3. Thomas & Taylor Steyer
7. Dustin & Cari Moskovitz
8. Stephen A. & Christine Schwarzman
10. Jeffrey S. & Janine Yass
11. James H. & Marilyn H. Simons
12. S. Donald Sussman
13. Bernard & Billi Wilma Marcus
14. Laura Perlmutter
17. Joshua & Anita Bekenstein
20. Deborah J. Simon
22. Stephen Frank Jr. & Susan Z. Mandel
24. Paul Singer
25. Reid Garrett Hoffman
26. Stephen A. & Andrea Wynn
27. Henry B. & Marsha Z. Laufer
30. George M. & Judith Marcus
35. George Soros
36. Steve & Connie Ballmer
38. Seth A. & Beth S. Klarman
40. Amy P. & Cary Fowler Goldman-Fowler
42. Lawrence Ellison
46. Jeffrey Skall
47. Eli & Edythe Broad
48. James R. & Mary K. Pritzker
50. David E. & Beth K. Shaw
52. Haim & Cheryl Saban
55. Steven & Capshaw Spielberg
56. Paul Skjodt & Cindy Simon
57. Samuel Bankman-Fried
58. Irving & Cherna Moskowitz
60. Ronald S. Lauder
61. Irwin M. & Joan K. Jacobs
65. Bernard L. & Irene Schwartz
66. Saul Fox
70. Lisa Pritzker
72. Mark W. & Elizabeth Simons Heising
73. Michael Mortiz
74. S. Daniel & Ewa Abraham
75. Daniel & Margaret Loeb
78. Michael J. & Cari Sacks
79. Eric Laufer
80. Jeffrey & Marilyn Katzenberg
85. Thomas D. Klingenstein
86. Stephen Chazen
93. Jeffrey G. Lawson
94. Erica F. Lawson
95. Susan Pritzker
99. Kenneth & Sherri Fisher
100. Jonathan S. & Jeanne B. Lavine

Statistiken talar sitt tydliga språk hur än den vrids och vänds.

Majoriteten av pengarna har judiskt ursprung

Anmärkningsvärt är att de tre främsta officiella bidragsgivarna till amerikanska politiker under förra året var judar. De donerade sammanlagt 442 798 224 dollar, motsvarande ungefär 3,9 miljarder kronor i 2020 års växelkurs.

Dessa tre judiska donatorer sticker ut och investerade närmare 1 miljard kronor mer till amerikanska politikers kampanjer under 2020 än återstoden av de tio främsta donatorerna tillsammans.

Av de 1,54 miljarder dollar som de 100 främsta donatorerna sammanlagt investerade i förra årets amerikanska valkampanjer kom 963 miljoner dollar från judar, alltså drygt 62%.

Av de tio främsta finansiärerna, oavsett parti, var sex judar. Fem av de tio främsta bidragsgivarna till republikanerna var judar, medan hela åtta av de tio främsta bidragsgivarna till demokraterna var judar.

Generellt gäller följande mönster om man tittar från toppen av listan och stegvis nedåt.

De främsta bidragsgivarna i amerikansk politik 2020
Toppdonatorerna Antal judar Andel judar (%)
10 6 60
20 12 60
30 18 60
40 22 55
50 27 54
60 33 55
70 37 54
80 44 55
90 46 51
100 51 51

En närmare granskning av listan får även en del namn att sticka ut. Exempelvis Jacob Cappell, som är nummer 53 på listan, jobbar för James Simons, den 11:e främste bidragsgivaren, och är gift med hans judiska dotter Audrey Cappell (född Simons).

Varifrån kommer de pengarna egentligen? Noterbart är även att Paul Skjodt är icke-jude, men hans fru Cindy Simon är dotter till den numer avlidne judiske miljardären Melvin Simon och syster till den 20:e främste politiska finansiären Deborah Simon. Deras bror är mångmiljardärer David Simon som äger Simon Property Group.

Flera av de främsta icke-judiska bidragsgivarna har liknande kopplingar till judiska miljardärer.

Av de 53 bidragsgivarna till det demokratiska partiet är 36 judar, motsvarande 68 procent. Av de 47 bidragsgivarna till republikanerna är 15 judar, motsvarande 42 procent.

Av de sammanlagt 1542 miljoner dollar, motsvarande 13,2 miljarder kronor, som de 100 främsta politiska investerarna donerade gick 858 miljoner dollar till republikaner och 685 miljoner till demokrater.

Hela 371 av dessa 858 miljoner dollar till republikanerna kom från judar och häpnadsväckande 592 av 685 miljoner dollar till demokraterna kom från judar.

Vill ha - och får - valuta för pengarna

Med andra ord, av de pengar republikanerna erhöll från de 100 främsta donatorerna under 2020 kom 43% av bidragen från judar, medan hela 86% av toppdonatorernas bidrag till demokraterna kom från judar. Och givetvis vill dessa personer få valuta för sina pengar.

Bankirer likt Michael Froman har tvivelsutan försett de som ansvarade för Bidens regering med öronmärkta förslag på kandidater precis som de gjorde när Obama var president med Biden som vicepresident.

Händelsevis var dessutom den högst ansvarige under Bidens övergångsperiod den judiske tidigare senatorn och Bidens forne stabschef Ted Kaufman. Han ska alltså inte förväxlas med Bidens nuvarande stabschef, juden Ron Klain, utan Biden har haft för vana att omgärda sig med judiska stabschefer. Det är med andra ord föga förvånande att Biden-administrationen ser ut som den gör – och förmodligen är den mest judiska i USA:s historia inklusive att allt fler tunga poster inom utrikespolitiken tilldelas judar.