SAMTIDSHISTORIA • Malcolm X får lära sig och anammar historien om ”We wuz kangz”.

Nu kommen till fängelset fick Malcolm smeknamnet ”Satan” och detta är också titeln på ett av kapitlen i självbiografin. Smeknamnet kom sig av att han var starkt och öppet kritisk mot kristendomen och gud. Kristendomen för att det var en pådyvlad religion från vita människor och som gjorde afrikanerna passiviserade till att acceptera deras rådande förhållanden. Kristendomen predikade acceptans för negrernas nuvarande situation med löfte om att det skulle återgäldas i efterlivet, ”Pie-in-the-sky” som Malcolm föraktfullt kallade det. Ilskan gjorde att Malcolm inte skötte sig och därför blev placerad i isoleringscell under perioder av fängelsestraffet på den första anstalten.

Vändningen kom vid ett besök av hans bror Reginald som kommit i kontakt med Nation of Islam. Han sa att gud fanns men att han hette Allah och så sa han att världen styrdes av ”djävlar”, vilket var vita människor och de som främst styrde var frimurare. Malcolm berättade att han då såg tillbaka på alla sina interaktioner med vita människor och frågade brodern om juden Hymie som varit så bra mot honom. Brodern svarade att Hymie likt alla andra hade använt Malcolm för att tjäna mer pengar åt sig själv. Det måste påpekas att Malcolm och Nation of Islam inte verkar göra någon skillnad på européer, judar och araber. Alla dessa är ”vita” på grund av deras hudfärg, men det kan finnas olika ”vita” varav den judiska gruppen är en av dem. Den som påverkat brodern var Elijah Muhammad som efter brevkonversationer med Malcolm skulle få honom att lämna det brottsliga livet bakom sig, även om han senare fortsatte med viss politisk brottslighet. Elijah blev en stark förebild för Malcolm och han var en person som Malcolm vördade och slet hårt för de kommande tolv åren tills de bröt med varandra. Elijah hade i sin tur blivit påverkad av W. D. Fard, en mulatt. Nation of Islam sade att de var muslimer, men de var inte muslimer som araberna. När Malcolm X väl besökte Mekka i slutet av sitt liv så kunde han inte ens be korrekt trots att han varit ”muslim” i över ett decennium. Nation of Islam verkade ha ett hopkok av olika religiösa tankar lånade från flera andra religioner. Jag tänkte presentera deras skapelseberättelse utefter hur den skrivits ut i boken.

Nation of Islams skapelseberättelse

Berättelsen: ”Yacubs history” börjar med att månen skiljde sig från jorden och då skapades den första människan. Det var svarta människor som skapade Mecca. Bland dessa första svarta människor fanns 24 vetenskapsmän, en av dem skapade den starka stammen Shabazz som afrikanerna i Amerika kommer ifrån. För cirka 6 600 år sedan var 70 procent av befolkningen nöjd medan 30 procent var missnöjda. Bland de missnöjda fanns en Mr. Yacub, en särskilt intelligent vetenskapsman med större huvud än andra. Han föddes för att bryta freden, skapa problem och för att döda. Han hade lärt sig hur man avlar raser vetenskapligt. Efter att hans predikningar i Mecca fått allt större följare så blev han bannlyst till ön Patmos med sina 59 999 följare. I bibeln är det beskrivet att (Johannes) ”John received the message contained in Revelations in the New Testament” på ön Patmos. Vilket jag tolkar som att de vill sammanföra vita och kristendomen.

Bannlysningen gjorde Yacub arg och han beslöt sig för att hämnas genom att skapa en djävulsk urblekt människoras. Det fanns två ”germs”, den svarte mannen hade en svart och brun. Den bruna var recessiv och därmed den svagare. Yacub började nu att avla hans följare så att det blev mer och mer bruna, de svarta barnen dödades så att de inte kunde föra vidare sina gener. Mr. Yacub arbetade med detta tills han dog vid 152 års ålder. Då hade han tränat upp sina efterföljare att fortsätta hans arbete. Efter 200 år hade alla svarta försvunnit och nu var det bara bruna människor kvar. Sedan tog det ytterligare 200 år för att alla skulle bli till den ”röda rasen”, 200 år senare var alla nu den ”gula rasen” och efter det tog det sedan 200 år till innan bara den vita rasen befolkade ön. På ön Patmos fanns nu inget annat än de blåögda bestarna med ljus hy och blont hår. De var nakna, skamlösa och gick på alla fyra samt levde i träden. Efter den vita rasens skapelse tog det 600 år innan de började emigrera till den svarta befolkningen på fastlandet. Inom sex månader hade de lyckats skapa kaos och osämja mellan de svarta, men de svarta förstod då att den vita människan var skyldig och fängslade alla. En ny bannlysning utfördes, från den arabiska halvön till Europa där nu vita tvingades leva i grottor. Efter bannlysningen tog det 2 000 år innan Allah bestämde sig för att ge Moses uppgiften att civilisera den vita gruppen där han började med judarna. Denna civilisering misslyckades enligt deras uppfattning och de vita tog över.

Den vita rasens dominans är förutspådd till 6 000 år. Efter det föds en person ur den ursprungliga svarta rasen. Hans visdom, kunskaper och makt skulle då bli oändliga. Elijah Muhammad lärde ut att den största och mäktigaste guden på jordens planet var mäster W. D. Fard under den nuvarande tiden då den fördömda vita civilisationen höll på att förstöra sig själv. W. D. Fard var som sagt mulatt och kunde därför beblanda sig med vita utan att upptäckas och därmed kunde han fritt bedöma de svartas fiender. Fard hade träffat Elijah Muhammad när han poserade som silkesförsäljare, vem Fard egentligen var och hur han dog har inte historien kunnat bevara. Förslavningen av afrikanerna ansågs vara det värsta brottet i mänsklighetens historia, men syftet var att detta behövdes så att den svarta mannen skulle förstå den vita människans djävulska natur i nutid. I deras tro framförde man att de svarta var ättlingar till kungar, skapare av civilisationen och hade haft enorma guldskatter. En konversation kunde gå såhär mellan två kvinnor som lyssnat på predikningarna.

Oooooh, he burnt that white man, burnt him up, chile . . . chile, he told us we descendin’ from black kings an’ queens --- Lawd, I didn’t know it! Another woman asked, You belive that? And the first vehemently responded, Yes i do!

Som en personlig kommentar kan jag känna att det är ögonbrynshöjande att människor ens tror på detta och precis som den ena kvinnans ifrågasättande av sanningshalten så var araberna som Malcolm X senare träffade ”argt” ifrågasättande över varför sådana här berättelser släpptes i Islams namn. Svaret från Malcolm var:

Jag påminde dem om att det var deras eget fel, de hade själva inte gjort tillräckligt för att sprida den riktiga islam i Västvärlden. Deras tystnad skapade ett vakuum där vilken falsk religiös person som helst kunde komma fram och vilseleda vårt folk.

Islam som ett nödvändigt substitut för att fjärma sig från de vita kristna är ironiskt med tanke på att de arabiska muslimerna förslavade långt fler svarta afrikaner än judarna och de vita européerna till de amerikanska kontinenterna. Det är inte säkert att man hade valt islam idag som substitut med tanke på vilken information man kan hitta på internet. De som valt att tro på förkristna religioner kan nog också känna igen sig till viss del i kritiken mot kristendomen som framfördes av negrerna i Nation of Islam när det kommer till att deras arv blev bortbytt.

Malcolm X tar till sig idéerna

Brodern Reginald säger till Malcom X i fängelset att han inte ens vet vem han är, du känner inte igen dina förfäders språk, inte ens om du skulle höra det. Du vet inte din familjs namn, du har blivit berövad din historia (we wuz kangz, min anmärkning) av den vite mannen. Svarta hade blivit hjärntvättade av den vite mannen som lärt Malcolm deras historia, en historia där den vite mannen egentligen plundrat, mördat, våldtagit och exploaterat varje ras på hela planeten. Den vite mannen hade genom våldtäkt av den svarta slavkvinnan skapat människor som inte hade sin sanna hudfärg, en hjärntvättad ras som helt glömt sin identitet i varje avseende. Istället för att lära sig om sin riktiga historia hade de svarta blivit lärda att de var bestar som svingat mellan träden, läror som var skapade för att ”the Negro” skulle lyda den vite mannen. Kronan på verket var kristendomen. X:et i namnen kommer ifrån att de inte visste sina förfäders namn och då symboliserade x:et det. Den här symboliken var det vanligt att använda sig av i Nation of Islam.

Korrespondensen mellan Malcolm och Elijah ökade och de skickade nu brev i princip dagligen. Malcolm började se världen efter hudfärg, inte ras, det viktigaste var dock att han valde att underkasta sig Allah och förespråkade framförallt nykterhet, nej till både rökning och droger. Han skulle också sätta den svarta gruppens välbefinnande först och framförallt arbeta för deras intressen. Just nykterheten och förkastandet av alla rusmedel var något man höll hårt på, mycket för att stärka den svarte mannen i hans kamp mot samhället. Det var också ett problem då en del inte anslöt sig till rörelsen på grund av de stränga kraven, trots att de var positiva till Nation of Islams övriga ideologiska delar.

Malcolm började nu studera och sätta en stolthet i att göra det precis som han hade gjort när han var yngre. Hans tidigare liv som egoistiskt kriminell var ett utslag av obildning och ignorans, men han var öppen med sin historia och senare i livet dolde han inte heller den. Hans familj lyckades få honom placerad i ett bättre fängelse där han fick tillgång till fler böcker, när han kom ut så började han genast engagera sig i Nation of Islam och han vördade Elijah som han ansåg hade räddat honom.

I have sat at our messenger’s feet, hearing the truth from his own mouth! I have pledged on my knees to Allah to tell the white man about his crimes and the black man the true teachings of our Honorable Elijah Muhammad. I don’t care if it costs my life.

Han blev till slut predikant och där kunde han bygga upp hatet mot vita: ”Every time you see a white man, think about the devil you’re seeing!” Han använde sig av de historiska oförrätterna med slavhandeln men han kryddade det genom att framställa det som att kvinnoslavarna blev våldtagna i sina predikningar. Trots att han själv sett sådana frivilliga relationer och han själv deltagit i en. Även om den gjorde att bägge till slut blev olyckliga.

Nästa del handlar om hans arbete i Nation of Islam och hur han inte räds att ge vita liberaler och svarta människorättsaktivister en släng av sleven.