INRIKES. Ett omfattande bidragsfusk misstänks i Tensta där Arbetsförmedlingen betalade ut 21,2 miljoner kronor till ett antal föreningar för ”ökad trygghet” i området. Ett flertal föreningar misstänks ha startats enbart för att få ut bidraget.
Ett stort bidragsfusk misstänks i Tensta där Arbetsförmedlingen betalade ut 21,2 miljoner skattekronor i bidrag till ett antal föreningar som skulle ”öka tryggheten” och ”förbättra integrationen”. Foto: Holger Ellgaard (CC BY-SA 4.0).
Arbetsförmedlingen har i Stockholmsgettot Tensta under sju år betalat ut 21,2 miljoner kronor till olika föreningar för att ”öka tryggheten” och ”förbättra integrationen” i det brottsutsatta området, skriver DN.
Föreningarna, som exempelvis ägnar sig åt värnandet om kurdisk kultur, har gett lönebidragsjobb åt ett 60-tal arbetslösa som skulle minska problemen i området genom att till exempel delta i trygghetsvandringar, stödja ”nyanlända” och utföra praktiska sysslor i föreningslokalerna.
Man har också fått i uppdrag att rehabilitera långtidsarbetslösa med nedsatt arbetsförmåga där flera är kriminella. Ett tiotal män med kriminell bakgrund och många långa fängelsevistelser i bagaget fick så kallade ”trygghetsanställningar”. Meningen var att de genom ”socialt arbete” skulle få en lugnande inverkan i området.
Männen har alla begått mycket grova brott – vissa är dömda för mordförsök och andra har varit inblandade i avancerade narkotikaaffärer.
Mellan 2014 och 2019 har polisen ingripit omkring 20 gånger mot männen som varit ”trygghetsanställda”. Flera har begått brott samtidigt som de varje månad fått drygt 20 000 kronor i lönebidrag.
Vid ett oannonserat besök på angiven adress så fanns ingen av de personer som skulle vara där på plats. Ingen sjukfrånvaro har heller rapporterats trots att de anställda haft funktionsnedsättningar.
Satsningen har nu stoppats och samtliga lönebidrag har dragits in eftersom man misstänker osanna redovisningar och att de anställda i flera fall inte ens utfört något arbete.
— När vi började granska föreningarna reagerade vi på att alla hade gemensam adress. Frågan vi ställde oss var hur det ens var möjligt att så många anställda skulle jobba i samma lilla lokal och utföra likartade arbetsuppgifter? säger Christina Thuvander som leder i Arbetsförmedlingens internutredning.
— Felet ligger hos föreningarna och vår uppfattning är att flera av dem kan ha startats enbart i syfte att få ut bidrag, säger Thuvander till DN.
Nu ska Skatteverket, Kronofogden, Försäkringskassan och polisen hjälpa Arbetsförmedlingen att klargöra hur bidragen använts.
— Med åren verkar det ha spritt sig att det gick att fixa bidrag på det här sättet och mängder av nya personer har beviljats anställningar, säger en källa till DN.
En person som fått insyn i verksamheten har uppgett att förklaringen till att verksamheten fått pågå i så många år är att statistiken över arbetslösa på så sätt snyggades till och att Arbetsförmedlingen inte brydde sig om hur pengarna användes.
Hoppa till huvudinnehåll
