INRIKES. I ett yttrande från Integritetsskyddsmyndigheten klargörs att polisen saknar laglig grund att använda kommersiella DNA-databaser för att identifiera misstänkta brottslingar.
Polisen får inte använda sig av DNA-prov som lämnats i kommersiella databaser. Foto: Maggie Bartlett, NHGRI (Public domain).
Det var förra året som det då 16 år gamla dubbelmordet i Linköping fick sin lösning. Detta efter att polisen sökt i ett kommersiellt DNA-register för släktforskning och fick träff på den nu dömde Daniel Nyqvist.
Men polisen saknade laglig grund för att söka i databasen och kan ha begått ett brott. Detta meddelar nu Integritetsskyddsmyndigheten (IMY) i ett yttrande, skriver P3 Krim.
Yttrandet kommer efter att polisen skickade in en begäran om samråd att få använda metoden i efterhand.
— Det främsta skälet är att det finns ett förbud i brottsdatalagen för polisen att utföra sökningar i syfte att få fram ett urval av personer om sökningen grundas på känsliga personuppgifter vilket DNA alltså räknas som, säger Lisa Zettervall, jurist på IMY.
Polisens projektledare för DNA-släktforskning skriver i ett sms till P3 Krim att de “undersöker möjligheterna att komma vidare i frågan”.
Det återstår att se ifall IMY kommer att vidta åtgärder mot polisen för att man inte skickade in sin begäran innan man faktiskt använde sig av metoden.
Att beviset som fällde Linköpingsmördaren alltså togs fram på olaglig väg kommer dock inte att påverka domen mot honom, då Sverige har så kallad fri bevisprövning.
Hoppa till huvudinnehåll
