INTERVJU. Flyktingförläggning jämte skolan. Lärare som står upp för åsiktsfriheten sparkas. Majoriteten av eleverna är utlänningar. Hur är skolmiljön på svenska gymnasieskolor? Nordfront har intervjuat Filip från Göteborg.
Illustrationsbild. Foto: Holger.Ellgaard (CC BY 4.0.)
Mitt bland julmat och annat ställer en mycket trevlig jullovsfirande gymnasieelev från Göteborg upp på en intervju.
— Jag är en helt normal kille som gillar böcker om ämnen även utanför skolplanen, säger Filip när han ska beskriva sig själv.
Filip brinner för rättvisa, sanning och moral. Detta blir tydligt när han förklarar varför han fattade tycke för dessa böcker. Hur fick du detta intresse?
— Samhällslektionerna och historielektionerna startade det hela. Feminism och Andra Världskriget satte fart på intresset av att skaffa sig en egen uppfattning om saker och ting för det kändes väldigt vänstervridet. Skolan utelämnade en hel del information som de inte ville att man skulle ha reda på.
Åsikter komplicerar
Detta intresse har lett till vissa komplikationer. Han började gymnasiet på en skola i Göteborg där han var en av ett dussin svenskar bland ca 500 elever. Där var det omöjligt att få studiero så han bytte skola. I dag går han på en skola söder om Göteborg. Här läser han Samhälls- och beteendevetenskap.
— Från början ville jag bli polis men har ändrat mig efter att ha sett hur polisen behandlar oliktänkande som jag och mina kompisar.
Det är tydligt att man inte kan ha vilka åsikter man vill, speciellt inte då de går emot skolans värdegrund. Då blir det komplicerat. Vad har du för politiskt åskådning?
— Jag är öppet nationalsocialist, säger Filip stolt och berättar att han umgås nästan bara med nationella och helst nationalsocialister. Det har ju blivit lite samtal med rektor och SÄPO på grund av mina åsikter.
Att tänka som man vill i skolan det får man inte, inte ens lärare.
— Det fanns en lärare som var bra, men han fick sparken för att ha stått upp för åsiktsfriheten.
Majoritet utlänningar
Den skola Filip går på i dag är något bättre än den han gick på först tycker han, men svenskar är i minoritet. Hur ser det ut med utländska elever på skolan?
— Det är j…igt mycket utlänningar. Majoriteten är utlänningar. Vuxna män som låtsas vara barn. Det finns en flyktingförläggning precis jämte skolan.
— Min klass är en av de med flest svenskar men utlänningarna skapar massor av problem.
Miljön i klassrummet verkar vara minst sagt kaosartad. Det är inte konstigt att skolresultaten sjunker. Hur är miljön på rasterna?
— Det är väldigt stökigt och högljutt. Det finns knappt några platser där man kan få en lugn stund. Feministerna och utlänningarna gapar och skriker. Feministerna är nog de som är värst. De diskuterar jämt könsfrågor och genus. De skriker… ”våldtäktsman!” till alla svenska killar som inte är feminister. Men de passar sig samtidigt för att bli kallade rasister.
Knivmannen
Filip beskriver sin skola som i stort sett likadan som de flesta andra skolor.
— Skolorna variera lite beroende på vart man bor och samtalsämnen är lite olika känsliga beroende på skolans demografi.
Han framstår som mogen för sin ålder och uttrycker sig väldigt väl då han använder ord som kanske inte är så vanliga på en gymnasieskola. Men ett och annat kraftuttryck slinker allt igenom. Har det inträffat några speciella händelser värda att nämnas?
— Efter en liten dispyt på en rast då utlänningar kallat en kompis för hora och hotat med att kn…a hennes mamma, ombads de att lämna platsen. De kom då tillbaks några timmar senare med en äldre väldigt stor utlänning som hade med sig knogjärn och kniv. Hans avsikter var tydliga, han ville ha ihjäl oss. En lärare lyckades av en tillfällighet avvärja händelsen samt tillkalla polis.
Den här händelsen utspelade sig inne i skolans korridorer. Läraren som turligt nog kom till undsättning klarade sig med ett par kraftiga knuffar. Hur är lärarna på skolan?
— De är duktiga på att lära ut systemets skolning. De flesta är mesiga och gör allt för att inte bli kallade rasister. När det är stökigt på lektionerna säger de.. ”nej men sluuuta”, säger Filip med mesig röst för att likna lärarna.
Han säger att i bland kallas extra lärare in, men det hjälper sällan. Har lärarna någon uppenbar politisk tillhörighet?
— Mycket! Svarar han snabbt. Flera lärares uttalade åsikter är… ”SD är riktiga nazister, jag röstar på FI minsann!”.
Om de blir ifrågasatta, hur reagerar de då?
— De går i försvarsläge. De kan inte argumentera men uttrycker sina personliga åsikter i skolan.
Gruppvåldtäkt
Hur är miljön för tjejerna i skolan?
— Svenska tjejer blir ständigt trakasserade och till och med tafsade på. Men rektorn bryr sig inte. De blir kallade för allt det vanliga som hora, fitta, bitch men också sharmota eller liknande på arabiska.
Han känner inte till om någon blivit våldtagen på skolan ännu men berättar att han har en släkting som blivit gruppvåldtagen. Har du hjälpt någon som blivit antastad?
— Ja! Jag och mina kompisar har hjälpt tjejer på stan som blivit trakasserade av invandrare.
Hur blev du politiskt intresserad?
— När jag var yngre var jag nog vanlig rasist men efter att ha insett judefrågan blev jag NS. Jag insåg att invandringen och invandrare är ett symptom på ett större problem.
Slå tillbaka
Så för att avsluta den här intervjun, har du något som du skulle vilja säga till ungdomarna runtom i Sveriges skolor?
— Vi svenskar har tigit alldeles för länge och det är därför vi har de problem vi har. Något som kan vara passande att säga är: Svensk ungdom slå tillbaka!
Nordfront tackar Filip för hans medverkan i denna intervju och hoppas att hans berättelser kan inspirera fler till att börja göra något för att på sikt förbättra situationen för vårt folks skolungdomar.
Hoppa till huvudinnehåll
