I december förra året antogs ett förslag om att låta Rikskrim och Säpo få tillgång till signalspaningen. Överenskommelsen sades vara viktig för att bekämpa terrorism. Att lagförslaget också kommer att tillämpas på dem som är kritiska till regimen står bortom allt rimligt tvivel. Tanken var att överenskommelsen skulle träda i kraft i oktober 2012. Men efter skarp kritik från Datainspektionen ser det ut att dröja innan förslaget kan drivas igenom.

Justitiedepartementet får kritik därför att Datainspektionen menar att det saknas en analys som visar att den öppna polisen verkligen behöver signalspaning.

”Vi utesluter inte att den öppna polisen har tillräckliga skäl men det saknas en tillräckligt djup och ingående analys som påvisar det”, sade generaldirektören Göran Gräslund i ett pressmeddelande.

Datainspektionen är osäker på om kriminalpolisens behov av signalspaningsuppgifter verkligen väger tyngre än medborgarnas lagstiftade integritetsskydd. ”Grundlagen kräver att man gör en analys av proportionalitet i integritetsinskränkningen”, hävdar Datainspektionen. Bland annat måste man utreda vilka konkreta underrättelsebehov som kan tillgodoses via signalspaning.

Datainspektionen skriver ett skarpt remissvar och menar att justitiedepartementet verkar ha utgått från att Rikskrims underrättelsebehov ”per automatik är de samma som för Säpo” och ”den personuppgiftsbehandling som signalspaningen ger upphov till anses, utan närmare motivering, i stor utsträckning väga tyngre än enskildas motståenden intressen”

Läs mer om signalspaning

  • Publicerad:
    2012-06-04 20:38