HANDELSKRIG. USA har stoppat försäljning av modern teknik till vissa kinesiska storföretag. Men effekten kan bli ett bakslag för USA. Kina visar att nationalsocialism är nyckeln till framgång.
IT-experten och Nordiska motståndsrörelsens chef för Näste 6, Robert Eklund, berättade i Radio Nordfront #122 om pågående handelskrig mellan Kina och USA och om hur det påverkar IT-marknaderna.
— Viss teknik får inte säljas från USA till vissa kinesiska företag som man menar är statskontrollerade och som man anser går den kinesiska underrättelsetjänstens och försvarets ärenden, berättar Eklund.
Ett av de företagen är Huawei, Kinas och världens största tillverkare av mobiltelefoner.
Robert Eklund.
För några veckor sedan stängde Google av Huawei från att använda de centrala mjukvarukomponenterna av Androidsystemet, som används av de flesta mobiltelefoner. Det gäller även appbutiken Google Play med flera Googlemjukvaror.
— Det bli svårare att motivera en försäljning av en telefon som saknar en appbutik, som är en viktig del i en smarttelefon, säger Eklund.
Även Intel och Broadcom, samt brittiska ARM som utvecklat cirka 97 procent av alla smarttelefoners processorer meddelade att man inte kommer att sälja teknik till Huawei.
Detta innebär att Huawei stängs av från att utveckla nya produkter som kommer att användas i bland annat västvärlden och Israel.
Fula metoder
— USA har påpekat att bland andra Huawei har använt ganska fula metoder för att ta sig in på marknaden. Man säljer inledningsvis sina produkter med kraftig förlust för att ta sig in på marknaden och konkurrera ut andra, säger Eklund.
Man vill ha sådana kontrakt. Men USA har alltså förbjudit Huawei att få kontrakt på teknik för viktig infrastruktur.
De flesta tror att handelskriget blir kortvarigt för båda sidor förlorar alldeles för mycket på det, säger Eklund.
— Jag tror dock att USA har mer att förlora på det här än vad kineserna har, anser Robert Eklund.
Alla amerikanska IT-företag som har någon form av tillverkning har sina fabriker i Kina.
Man är också helt och hållet beroende av kinesiskt råmaterial, exempelvis sällsynta jordartsmetaller. Stänger de av den exportkranen kommer USA att få det svårt, för kinesiska företag har i princip konkurrerat ut resten av världens företag som sysslar med sådan, säger Robert Eklund.
Kina sätter spelreglerna
Kina har mest statsägda storföretag. Dessa fungerar ofta som en mekanism till vilka utländska företag tvingas överföra teknologi för att få tillgång till marknaden.
Ett känt exempel på detta hände i början av 2000-talet när Kina skulle bygga ut sitt strömförsörjningsnät. Amerikanska General Electric (GE) försökte få tillgång till marknaden. GE märkte snabbt att energiteknik i Kina domineras av statsägda företag.
Om Kinas regering vill skapa en inhemsk industri för till exempel avancerade turbiner som kan konkurrera med företag som Siemens och GE, kan den statliga kinesiska företagsledningen kräva att alla utländska företag som vill investera i landet även ska dela med sig av den värdefulla teknologin till inhemska leverantörer.
Det gäller även om ett sådant arrangemang innebär ökade kostnader för det egna företaget, minskad produkttillgång och tillförlitlighet, och begränsar kundernas urval.
Eftersom Kinas marknad är för stor att strunta i, inser alla globala konkurrerande företag att den kortsiktiga kostnaden att vägra spela enligt Kinas regler är hög, för om ett företag vägrar gå med på kraven, kommer ett annat företag att vika sig för dem.
Den amerikanske historikern och statsvetaren Dr. Raphael Matthew Johnson är av samma åsikt som Robert Eklund: USA:s sanktioner kommer att drabba dem själva hårdast.
I en engelsk podcast säger Matthew Johnson att de amerikanska företagen inte har något att sätta emot.
— De kan gå till Världshandelsorganisationen (WTO) och hävda att de inte får diskrimineras på världsmarknaden, vilket är en fundamental princip för globalistisk handel, eller vad de vill. Kina är så stora och starka att de kan göra som de vill. Det är enklare för företagen att göra som Kina säger än att dra landet inför domstol och kämpa ett juridiskt slag de inte kan vinna, säger Johnson.
— Det är därför Kina är så framgångsrikt, att man har en stark stat som äger företagen, och det är detta som amerikanerna klagar på, säger Matthew Johnson.
Långvarig handelskonflikt med Kina
Dr. Raphael Matthew Johnson.
Matthew Johnson säger att USA länge har kämpat mot Kinas starka position på många industriella områden. Denna senaste ”omgång” av handelskrig som började i juni 2018 är alltså bara den senaste i lång rad handelskonflikter med Kina.
USA höjde då tullarna på kinesiska varor från 10 procent till 25 procent, nu på varor motsvarande ett värde om 250 miljarder dollar.
Strax före de handelsavtalsförhandlingar i maj där USA:s handelsminister Robert Lighthizer – känd för att förespråka protektionism – mötte Kinas förhandlare Liu He, tweetade USA:s president Donald Trump att de högre tarifferna skulle ”skänka [USA] betydligt högre välstånd än något fenomenalt bra avtal av traditionell modell”, och tillade att det är ”mycket enklare och snabbare” att införa tullar än att förhandla fram ett avtal.
— Tyvärr är det som Trump påstår helt enkelt inte sant beträffande rådande situation, säger Johnson.
— Det är bara så att försäljningen har minskat, förklarar han.
Misslyckad protektionism
— Apple har gått mycket dåligt under årets första kvartal. De gör det enkelt för sig och skyller försäljningsnedgången på situationen med Kina. USA:s bilförsäljning i Kina har gått ned med nästan tio procent. Det är första gången på tjugo år. Ford har tappat 25 procent. Försäljningen kommer att fortsätta minska under året, hävdar Matthew Johnson.
Nu införs samma tullar på ytterligare 325 miljarder dollars godsvärde från Kina, tweetade Trump också i maj. Men enligt Johnson kommer tullarna inte hjälpa situationen för USA-baserade företag.
— Det som Trump har rätt i, är att det är bättre att investera i det egna landet. ”Vänd er inte mot Kina om ni inte vill förhandla med dem, stanna i USA”, är Trumps åsikt som han också argumenterade för i sin valkampanj. Så säger kineserna också. Men att denna politik ska berika USA har hittills visat sig totalt felaktig, säger Johnson.
— Om ni inte vill dela med er av teknologin, kom inte hit, säger kineserna, och Trump säger samma sak. Men han borde visa det i handling också, menar Johnson.
Men det händer inte i verkligheten. Trumps retorik om ”Amerika i första hand” resulterar inte i större satsningar på hemmaplan.
Trump twittrade också att det ”absolut inte är brådskade” att ta bort tullarna och sa att de ”enorma betalningarna” från Kina gick direkt till det amerikanska finansdepartementet och landets kassakista, som om det var något bra: Alla transaktioner till USA:s finansdepartement regleras av och profiteras på av den privata federala reservbanken, skapad och styrd av judar.
Sedan 2015 har Kina devalverat sin valuta yuan i små steg för att gynna sin export till USA. Under förhandlingarna i maj sa den amerikanska regeringen många gånger att de skulle lägga på nya tullar om Kina gör fler devalveringar. Någon vecka därefter devalverade Kina sin valuta med 0,6 procent.
— Problemet med detta för USA är att i Kina ägs centralbanken, precis som de stora företagen, av staten. Företagen och centralbanken bekämpar aldrig varandra. Och devalvering i ett land som Kina är inget stort problem eftersom man har en så hög grad av tillverkningsindustri. Det totala värdet kan upprätthållas. USA kan inte göra likadant, för de tillverkar inte mycket, förklarar Johnson.
Nygammal politisk modell
Kanadensiska Global Research publicerade förra året en artikel om USA:s handelskrig mot Kina som ett desperat försök att upprätthålla ”västimperiet”.
Att vara självförsörjande kanske är jättebra för folken i varje land på vår planet, men det är definitivt ett ”brott” i Västs ögon.
Kina är inte bara oberoende, men vågar dessutom introducera ett helt nytt styrningssystem för ett land, där privata företag lyder statens och folkets intressen. Detta är den totala motsatsen till vad som sker i väst (och dess ”lydstater”) där regeringarna faktiskt lyder under privata företag och där människor huvudsakligen existerar för att generera enorma företagsvinster…
…resultatet är att Kina konkurrerar med Väst och vinner lätt tävlingen. Och det gör Kina utan att plundra världen, utan att störta utländska regeringar och svälta ut människor.
Detta betraktas av USA som ”orättvis konkurrens”, och det bekämpas med sanktioner, hot och provokationer. Kalla det ”handelskrig”, men det är inte sådant.
Och varför orättvis konkurrens? Är det för att Kina vägra att ”ingå i” och spela med i de gamla imperialistiska regler som Västvärlden dikterat, också villigt accepterade av länder som Japan och Sydkorea? Kina vill inte regera världen. Och det skrämmer Västvärlden.
Men kinesernas ”nya system” är långt ifrån nytt. Delar av deras politik är väldigt lik nationalsocialismen.
— Vi ser Kina som en kommunistisk stat, och så beskriver de också sig själva. De har stora intressen i Afrika och Asien med jag tror att de är nöjda med att ha sin egen hegemoni. De inser vilka extrema utgifter det innebär att upprätthålla ett globalt imperium. Kinas statliga centralbank ser en möjlighet att bjuda under Rothschild i Afrika, Latinamerika och andra ställen och ge dem bättre villkor.
Nationalsocialismen var Tysklands och Kinas lösning
Men dagens Kommunistkina är på flera sätt långt ifrån Mao Zedongs Kommunistkina. Kina har antagit former av nationalsocialism, menar Johnson.
— De uppvisar många saker en nationalsocialistisk stat har: De är extremt rasligt medvetna, han-kineserna utgör 98 procent av landets elit. Och det är exakt så här en nationalsocialistisk ekonomi ser ut. En stark stat med privat företagsamhet, ett produktivt, patriotiskt och rasligt medvetet folk. Det är därför det går bra för Kina.
Enligt den liberala globalistiska modellen som tvingats på de flesta andra länder ska det inte kunna gå så bra för Kina. Precis som det gick ”för bra” för Tyskland som under en kort tid var en nationalsocialistisk stat, tills utländska globalistiska banker krävde ett stopp för det.
— Liberalismens modell hävdar att denna typ av människor är omoderna, att de ska vara globalt inriktade, att statligt företagsägande är ineffektivt, att stater i sig är ineffektiva utom i att utföra det som krävs av dem. Ändå har Kina med denna nationalsocialistiska modell överträffat allas förväntningar och farhågor, säger Matthew Johnson.
Precis som Global Research-artikeln antyder, utgör Kinas framgångar inte bara ett ekonomiskt hot, utan även ett ideologiskt. Tyskland och Kina har visat vad som fungerar. Tills bomberna börjar falla.
Under tiden försöker Trumps administration göra en halvmesyr. De protektionistiska metoder som under andra omständigheter skulle kunna ha fungerat bättre misslyckas kapitalt under liberalismens rovdjursideologi.
Eftersom USA förlorar mer än de vinner på sina sanktioner mot Kina kommer dessa sanktioner enligt Robert Eklund antagligen inte att bli särskilt långvariga.
— Amerikanska företag förlorar pengar på att de inte får sälja till Kina och om Kina svarar med sanktioner förlorar USA ännu mer, så jag tror att Trump kommer att häva dessa sanktioner ganska snart, säger Robert Eklund.
Lyssna på RN Direkt #122 där Robert Eklund pratar om handelskriget med Kina:
Källor:
RN DIREKT#122: Handelskrig mot Huawei
China’s Forced Technology Transfer Problem—And What to Do About It
The Trade War With China
US-China Trade Talks End as Trump Boasts That Tariffs are Better Than Deal
Chinese Central Bank Devalues Yuan by 0.6% as Trade War With US Heats Up
US Trade War with China: Desperate Move to Save Western Empire
Hoppa till huvudinnehåll
