MUSIK. Denna vecka presenterar Nordfront några av Axel Erikssons favoritlåtar.


Axel Eriksson tolkar Cornelis Vreeswijks ”Tomtebloss”.

Axel Eriksson var inte bara musikintresserad, han hade också en stor musikalisk talang som ses ovan i ett klipp där han tolkar Cornelis Vreeswijks ”Tomtebloss”. Eftersom jag och Axel diskuterade en hel del musik har jag tagit på mig att skriva en artikel om hans musikaliska intresse.

Imorgon kommer en mer personlig artikel som jag skrivit att publiceras, där jag berättar mer om vem Axel var för mig och vad det innebär för mig att ha förlorat min vän, kamrat och högra hand.

Vad gäller musiklyssnande var Axel något av en allätare med en förkärlek för 90-talsmusik och då framförallt grunge, alltså den blandning av metal och punk som uppstod i amerikanska Seattle i början 90-talet.

Han gillade tre av de fyra stora banden inom Seattles grungescen: Nirvana, Soundgarden och framförallt Alice in Chains och deras framlidne sångare Layne Staley. Det fjärde stora grungebandet från Seattle, Pearl Jam, var han dock inte särskilt förtjust i.


Alice In Chains framför ”Down in a Hole” i MTV Unplugged.

En annan av Axels grungefavoriter var Layne Staleys sidoprojekt Mad Season, som var något av en grunge-supergrupp med bandmedlemmar från bland annat annat Pearl Jam och Screaming Trees.

När Kurt Cobain dog 1994 bildade Nirvanas trummis Dave Grohl bandet Foo Fighters, som har blivit post-grungens kanske största band. Axel lyssnade mycket på Foo Fighters.


En av Foo Fighters kändaste låtar.

Framförallt gillade Axel Foo Fighters tidiga material, medan de fortfarande var djupt rotade i grungen. Låten ”Exhausted” från Foo Fighters debutalbum skrev Grohl exempelvis redan under Nirvana-tiden. Kurt Cobain gillade låten men av olika anledningar hann Nirvana aldrig spela in den. Istället blev det Foo Fighters allra första singel.

Klassisk vismusik var också något Axel lyssnade en hel del på, som exempelvis Cornelis Vreeswijk vars visor han gillade att spela och sjunga själv.

Som norrbottning med ursprung i Piteå älvdal gillade Axel förstås Euskefeurat, som leds av komikern Ronny Eriksson från Piteå. En favorit var den lokalpatriotiska ”Det är hit man kommer när man kommer hem”.

Författaren George R.R. Martin och bokserien ”A Song of Ice and Fire” var något Axel uppskattade väldigt mycket. Han var lite mer ambivalent till tv-serien Game of Thrones, som bygger på böckerna och som han också skrev två artiklar om som går att läsa HÄR och HÄR. Det fanns dock vissa aspekter av tv-serien han gillade och en av dem var skildringen av The Night King och temamusiken till den karaktären.

Men ännu mer gillade han J.R.R. Tolkien och de första tre filmerna om hans värld, The Lord of The Rings. Filmmusiken till LOTR-filmerna, som skrevs av kompositören Howard Shore med tydliga och starka ledmotiv i sann Richard Wagner-anda, tyckte Axel om kanske ännu mer än filmerna.

Här är några av Axels favoriter bland ledmotiven i Howard Shores soundtrack:

En musikalisk scen som finns med i den utökade versionen av den första av LOTR-filmerna, The Fellowship Of The Ring, och som Axel var väldigt förtjust i är när Aragorn sjunger en bit ur kvädet om Beren och Lúthien. I berättelsens värld är det en tusentals år gammal historia om hur den dödlige mannen Beren förälskar sig i alvprinsessan Lúthien Tinúviel.

I samband med att jag och Axel diskuterade mycket Tolkien, samt Tolkieninspirerad musik så gav jag honom ett exemplar av skivan Nightfall in Middle-Earth av det tyska metalbandet Blind Guardian, eftersom jag av någon anledning hade två. Albumet är en temaskiva om boken Silmarillion, som alltså är Tolkiens mytologiska verk där exempelvis berättelsen om Beren och Luthien finns med – en bok som både jag och Axel läste om samtidigt under våren. Axel blev väldigt förtjust i skivan och hade flera favoritlåtar därifrån.

Efter vårt första avsnitt av Urkult kom Axel också att lyssna en del på neofolk. Några av hans favoritlåtar var sådana som spelades i avsnittet, som exempelvis Darkwoods Caucasian Tales.

Det fanns även musik som kan uppfattas som kontroversiellt för Nordfronts läsare som Axel uppskattade. Ett exempel är Eminem, den vite killen som började rappa och snabbt blev större än alla sina mörka kollegor i scenen. På tal om hip hop så gillade Axel den satiriske alt right-rapparen Mr. Bond, som har gjort många väldigt träffsäkra pro-vita och antisemitiska parodier på kända hip hop-låtar. Jag vet dessutom att Axel hade en del kontakt med personen bakom Mr. Bond.

Axel var också ett stort fan av den antisionistiska och shiamuslimska motståndsrörelsen Hizbollah, som skickligt använder sig av musik som propaganda – musik som Axel gillade väldigt mycket.

Men Axel uppskattade även en del typisk vänstermusik, som de norrländska hardcore-veganerna Refused eller amerikanska Rage Against the Machine – två band som precis som grungen hade sin storhetstid under 90-talet.

Att lyssna på Axels favoritmusik är för mig ett väldigt bra om än lite vemodigt sätt att minnas Axel på och jag hoppas och tror att alla kanske har hittat något de uppskattar inom hans rätt breda musiksmak.

  • Publicerad:
    2020-06-27 10:19