INRIKESPOLITIK • Socialdemokraterna säger sig vilja verka för att göra den svenska arbetsveckan kortare. Förespråkare från partiet menar att kostnaderna för förslaget är så gott som noll medan Svenskt näringsliv påstår att det kommer leda till enorm ekonomisk skada.

Socialdemokraterna kommer med ett utspel om att partiet bör arbeta för att förkorta arbetsveckan från 40 till 35 timmar. Enligt de som arbetar med förslaget ska man starta ett forskningsprojekt där 5 000 arbetstagare – främst inom välfärden – under ett års tid ska jobba fem timmar mindre per vecka. SVT skriver något oklart att ”förslaget gör sedan gällande att, efter analyser, införa 35-timmars arbetsvecka i hela samhället till 2035”.

— Det är ett naturligt steg att ta om man tittar på hur man skapar ett mer hållbart arbetsliv. Vi tror att det här är någonting som svenska löntagare vill. Vi tror att detta även leder till förbättrad hälsa och får människor att orka hela vägen säger Annika Strandhäll.

Då frågan ställs hur mycket reformen kan tänkas kosta vill Stranhäll hellre peka på en ”positiv samhällseffekt” än en stor kostnad och använder Frankrike som ett exempel. På påståenden om att det skulle kosta hundratals miljarder menar hon att ”det finns ingen empiri som stödjer det” påståendet.

Borgerlig kritik

Liberalernas partiledare Johan Persson uttrycker i en skriftlig kommentar borgerlig kritik mot det socialdemokratiska förslaget:

Jobbar man mindre får man också mindre gjort. Det går inte att komma ifrån. Mer måste göras för att familjer enklare ska kunna balansera arbetsliv och fritid, men Socialdemokraternas förslag riskerar att resultera i det motsatta. Socialdemokraternas förslag innebär att vi skulle tappa skatteintäkter på 250 miljarder kronor. Det är mer än vad hela rättsväsendet och försvaret kostar tillsammans

Svenskt Näringsliv menar å sin sida att förslaget kommer att leda till att den svenska ekonomin (BNP) krymper med omkring 8 procent och att skattetrycket skulle behöva ökas motsvarande 2 400 per person i månaden.

Förespråkarna för arbetstidsförkortning brukar argumentera för att arbetskraften blir mer produktiv under de timmar den faktiskt jobbar. En genomgång av forskningslitteraturen visar att det inte finns forskningsstöd för någon betydande produktivitetseffekt vid den längd på arbetsveckan som vi har idag. Men en alternativ beräkning visar att även om man räknar med en positiv produktivitetseffekt uppgår de ekonomiska kostnaderna av arbetstidsförkortning till nästan 400 miljarder kronor per år.

Svenskt näringslivs pressmeddelande.

Ett annat förslag som presenterats från socialdemokratiskt håll är en ”trygghetspension”. En pension som man ska kunna ansöka om efter 40 fullgjorda år i arbetslivet, oavsett hur ung eller gammal man vid tillfället är.