DUBBELMORAL Med en skattefinansierad lön på 145 000 kr i månaden, men tyngd av kronofogde-ärenden, tar Sveriges klimat- och miljöminister en meningsmotståndares låga lön till intäkt för hans inkompetens som journalist.

Annika Strandhäll har gjort sig känd för sin kritik mot svenska politiker, som hon menar visat brist på respekt för journalister och hon har skarpt fördömt den brist på yttrande- och mediefrihet som hon menar råder i Polen och Ungern.

Men hon har också själv fått skarp kritik för hur hon som statsråd uttrycker sig på sociala medier.

Hennes angrepp på meningsmotståndare har beskrivits som maktfullkomliga slag nedåt. Inte minst har tendensen att ”övergå till personangrepp när argumenten tryter” hållits för att vara ovärdiga en minister.

I veckan fick hon till och med motta en tillrättavisning från riksdagens konstitutionsutskott (KU) sin verbala attack på SVT-journalisten Anna Hedenmo.

Sveriges klimat och miljöminister har även trots en skattefinansierad inkomst på 145.000 kronor i månaden haft påtagliga problem med att sköta sina betalningar.

På Twitter visar Strandhäll nu sitt förakt mot frilansjournalisten Joakim Lamotte för hans låga och oregelbundna inkomst – vilken enligt Strandhäll bevisar hans brist på kompetens som journalist. Ministern uttrycker sitt gillande för följande kommentar:

Joakim, alla vet att du självradikaliserat dig för kaffepengar på Swish. Du är helt enkelt en för dålig journalist för att kunna lyckas på annat sätt. Gå och köp luktsalt och släpp både teven och det hysteriska tonläget. Som man bäddar får man ligga.

Dubbla måttstockar

Men samtidigt omfattar Strandhäll, som Samnytt påpekar, en bild av journalister som bortom kritik – såvitt de delar hennes egen värdegrund medan deras kritiker inte gör det.

När till exempel den vänsterextrema journalisten Alexandra Pascilidou, till stor del känd för sin vana att signera plagierade texter, fått motta rimlig kritik från meningsmotståndare, har Strandhäll trätt till hennes försvar genom att angripa kritikern med påminnelser om att det inte anstår förtroendevalda att begå ”påhopp” på journalister.