MÅNGKULTUREN • I landet styrt av folkförrädare tog det lycksökaren 5 år att ”bli svensk”, 26 att storsvindla svenska staten och dra sig tillbaka till ett liv som ambassadråd, bistånds- och myndighetschef.

Riksenheten mot korruption anhöll i tisdags morse biståndschefen vid Sveriges ambassad i Zimbabwe, 53-årige ambassadrådet Berthollet Kaboru, som misstänks för grova oegentligheter – brott som enligt åklagaren huvudsakligen begåtts på Sveriges ambassad i Demokratiska republiken Kongo, där den misstänkte var anställd 2017-21.

Efter att utan dramatik ha gripits i sin bostad fördes den misstänkte till polisens arrestlokaler i Stockholm, där han delgavs misstanke om:

• grovt tagande av muta.
• grov trolöshet mot huvudman.
• grovt bedrägeri.

Kaboru häktades senare vid Stockholms tingsrätt (målnummer B 8214-24).

Från djungeln till biståndsmyndigheten på ett bananskal

Den misstänkte föddes i Demokratiska republiken Kongo, och kom 1999 som 27-åring via Kenya till Sverige, där han fem år senare erhöll medborgarskap. I september 2017 anställdes han vid Sveriges ambassad i sitt födelseland med uppgift att handlägga biståndsfrågor med bäring på sjukvård och hälsa.

I november 2021 befordrades han till ambassadråd, biståndschef och vice myndighetschef vid Sveriges ambassad i Zimbabwe.

Statsåklagare Thomas Forsberg hänvisar till utredningsläget när han avböjer att besvara tidningen Dagens Industris (DI) frågor om brottsvinsternas storlek, men kommenterar i sammanhanget:

— Misstankarna rör mycket pengar, så mycket kan jag säga.

Inte heller pressekreterare Johan Tjerneng vid Sidas presstjänst anser sig kunna kommentera fallet, så länge polisen utreder det.

— Vi tar det här väldigt allvarligt, men måste få tid att hantera det hela internt”, säger Sidas avdelningschef Cecilia Brumér i Stockholm.

Den misstänkte ska, enligt uppgift, hittills ha nekat till alla brottsmisstankar. DI har förgäves sökt mannens försvarare för en kommentar.

Biståndsbudgetar

Svenska statens biståndsbudget år 2023 för Demokratiska republiken Kongo uppgick till 950,9 miljoner kronor, fördelat på bland annat ”humanitärt stöd”, ”demokratifrämjande åtgärder” samt ”miljö- och klimatinsatser”.

Den totala så kallade ”biståndsramen” för innevarande år uppgår till 56 miljarder kronor, av vilka 50 miljarder är reserverade för ”internationella insatser”.