LAPPLAND. Statyn ”Nilagubben” har en nordsamisk mössa och det gillar inte nationalistiskt lagda sydsamer i Malå, som ser den kulturfrämmande mössan som ett uttryck för Riksdagens kolonialpolitik. Nu ska politikerna bestämma om statyn som symboliserar Malå ska tas bort.

Nilagubben står uppe på Tjamstan i Malå och spanar ut över södra Lappland. Men enligt de lokala samerna har han ”fel” mössa.

Ett bråk har blossat upp i Malå i södra Lappland om en staty som förstås föreställa en etnisk nordsame, eller iallafall en same klädd i kulturellt nordsamiska kläder. Detta fastän att de flesta samer i Malå är sydsamer, så kallade skogssamer, som har färre och mer tama renar och inte flyttar på dem långa sträckor.

Malå är kanske mest känd för ”Långa Lappflickan”, som med sina imponerande 218 cm också kallades Lapplands jättinna, och världens längsta kvinna. Samt för skådespelaren Peter Höglund som bland annat medverkade i äventyrsfilmen Lappblod från 1948, och för Malå Lappstad som kallas ”Sveriges sydligaste skogssameby”.

I och med de globalistiska kommunsammanslagningar som skedde i Västvärlden på 70-talet hamnade Malå i Norsjö kommun, men är sedan 1983 återigen en självstyrande centralort.

Nilagubben, som bråket handlar om, är en två meter hög yxskulptur av trä som står på Tjamstanbergets topp relativt centralt i Malå. Statyn är tillverkad av konstnären Bengt Jonsson från Svanheden i Norsjö kommun. Nilagubben är ungefär som Malås Frihetsgudinna och är tänkt att spana över Malå och skydda invånarna.

Bakgrunden till agget mot den förmodat nordsamiska Nilagubben är att svenska staten ska ha drivit integrationspolitik gentemot sydsamerna, vilket skapade assimilation, det vill säga att svenskar och sydsamer blandade sig med varandra. Motivet var att sydsamer och svenskar ansågs likna varandra mycket. Istället ville staten att nordsamiska renskötare skulle ta sydsamernas plats, eftersom dessa ansågs utgöra mer av en egen distinkt folkgrupp.

Kanske på grund av denna statliga politik kom Nilagubben att ges nordsamiska kläder, något som retar en del sydsamiska nationalister som upplever det som ett förtryck. Tilltaget kan liknas vid om en kungastaty i Stockholm skulle ha en tysk hatt på sig, eller om Sveriges kulturminister inte skulle vara etniskt svensk.

— För mig ser jag det här som en del i den kolonisation som Sverige har utsatt samerna för och att man påminns om det hela tiden, säger Monica Harr Sandström som är ordförande i Malå sameförening.

— Vi kan gott ha en trägubbe där uppe om kommunen så önskar, men då ska han ha rätt kläder, säger Harr Sandström.

På Tjamstanbergets topp, inte långt ifrån Nilagubben, finns även den gamla Ättestupan, i form av en djup ränna i berget. Enligt spekulationer på sociala medier kan den statligt sponsrade sydsamiska nationalism som blommat upp i Malå leda till att den nordsamiska Nilagubben kastas ned i denna, ifall politikerna nu kommer fram till att han har gjort sitt och ska pensioneras.

Ursprungligen publicerat på Fjällsjö Nyheter.

  • Publicerad:
    2018-05-19 12:00