BEFOLKNINGSUTBYTET. Två av tre barn som föds i Ishøj kommun har en mor som antingen själv är invandrare eller invandrarbarn. Tendensen är densamma för hela Köpenhamns västregion.

Vejleåparken, Ishøj.

Under förra året föddes 270 barn i Ishøj kommun. 182 av dem hade en mor som antingen själv var invandrare eller invandrare i andra generationen. Därmed är två tredjedelar av alla nyfödda i kommunen födda av en mor med ett annat ursprung än danskt. Till den överväldigande delen hade modern rötter i ett icke-västligt land.

Detta visar nya siffror från Danmarks Statistiks årliga rapport, ”Invandrare i Danmark”, där man också kan se att Ishøj inte är ensamt om denna situation.

Kommunen är den i landet som har störst andel barn födda av en mor med icke-dansk bakgrund, men i en liten andel andra kommuner i Köpenhamns västregion är tendensen densamma.

I Vallensbæk hade 58 procent av kommunens nyfödda under förra året en mor med en annan bakgrund än dansk. I kommunen Høje-Taastrup var det 53 procent, i Brøndby kommun 51 procent, och i Albertslund kommun var det 47 procent.

För alla fyra kommuner gäller att mellan 40 och 50 procent av alla nyfödda hade en mor med härkomst i ett icke-västligt land. Totalt föddes mer än 2 000 spädbarn i de nämnda kommunerna – inklusive Ishøj – i Köpenhamnsregion Väst.

Var femte har utländskt ursprung
Enligt siffror från Danmarks Statistik föddes det i hela Danmark 61 476 barn förra året.

Cirka 4 000 hade en mor som invandrat till Danmark från ett västland.

188 hade en mor som var andra generationens invandrare från ett västland.

7 430 hade en mor som invandrat till Danmark från ett icke-västligt land, och för 1 947 nyfödda gällde att deras mor hade rötter i ett icke-västligt land.

Detta betyder att mer än var femte nyfödd i Danmark under förra året, 22,2 procent, hade en invandrare i första eller andra generationen som mor. Som jämförelse utgör invandrare och ättlingar till invandrare 14 procent av den danska befolkningen, enligt Danmarks Statistik.

Förutom de nämnda kommunerna låg bland annat Glostrup, Ballerup, Rødovre, Hvidovre, Herlev, Greve, Gentofte, Helsingør, Hørsholm och Rudersdals kommuner över landsgenomsnittet. Detsamma gjorde ett par av landets största städer, Köpenhamn och Odense, där respektive 25,7 och 23,5 procent av alla nyfödda hade en mor med annat ursprung än danskt.

I Aarhus och på Frederiksberg låg talen på cirka 20 procent, och i Aalborg var det över 15 procent.

Om du vill se de exakta andelarna enligt Danmarks Statistik kan du klicka här och använda kartan längst ned i artikeln.

Färre födslar inom tre år
Siffrorna nämns kortfattat i den nya analysen av Danmarks Statistiks ”Invandrare i Danmark 2019”, publicerad i slutet av november.

Här kan du också läsa att knappt var tredje icke-västerländska invandrarmamma har varit i Danmark i mindre än tre år när barnet föddes. För invandrarmödrar från västländer gäller detta var fjärde.

Men för båda grupperna har siffran minskat jämfört med år 1999. Då var andelen 35 procent för västerländska invandrarmödrar och 38 procent för invandrade mödrar från icke-västerländska länder.

Ursprungligen publicerad på Nordfront.dk.

  • Publicerad:
    2019-12-12 13:40