ÖVERVAKNINGSSAMHÄLLET. Datainspektionen har nu, som svar på en begäran framförd för ett år sedan, godkänt att Polisen använder automatiserad bildanalys i sitt utredningsarbete.

Genrebild. Foto: Pixabay.com

Bakgrunden till Polismyndighetens förfrågan till Datainspektionen (DI) var den ökande mängden bild- och videomaterial från övervakningskameror, som blivit alltmer svårhanterlig och tidskrävande i brottsutredningar.

Man har på grund av denna ökning utvecklat ett program som automatiserar en del av det bildarbete, som fram till nu har utförts manuellt.

Med den här tekniken utförs bildanalys av exempelvis kläder, bilar, vapen ansikten och registreringsnummer.

Att fortsätta analysera bilder manuellt blir, argumenterar Polismyndigheten, med dagens bildflöde alltför resurs- och tidskrävande.

Nu har DI alltså godkänt att polisen istället använder automatisk bildanalys.

Med Konstgjord Intelligens (AI) tillämpad genom automatiserad bildanalys menar man sig kunna dels korta ned handläggningstider och dels göra bildanalyser både snabbare och effektivare.

Studie om övervakningskameror, AI och automatiserad bildanalys
Slutsatsen om dessa förbättringar av utredningskapaciteten bygger på en pilotstudie utförd av Nationellt Forensiskt Centrum (NFC).

I studien, som bedrevs från mars till augusti 2019 och var finansierad av EU:s fond för inre säkerhet, testades användningen av AI för att

  •  identifiera ansikten som matchas mot polisens ”signalementsregister”.
  • genom automatisk bildanalys följa och kartlägga en en utvald person automatiskt via övervakningskameror.

— Efter exempelvis terrorattacken på Drottninggatan fick operatörerna leta manuellt efter gärningsmannen bland allt kameramaterial. Det är väldigt tidskrävande. Framöver ska det bli möjligt att automatiskt följa en person ”från kamera till kamera”. På motsvarande sätt skulle det gå att följa en bil via registreringsnumret, kommenterar Niclas Appleby, it-forensiker på NFC.

Pilotprojektet befanns ha löpt väl ut och redan i augusti 2019 skrev Ny Teknik att polisen vill göra ansiktsigenkänning till ett permanent verktyg.

”Råd” som måste följas

DI konstaterar i sitt utlåtande att det finns ett behov för Polisen att använda denna nya teknik för behandling av personuppgifter.

Samtidigt presenterar man några ”råd” som uppges vara obligatoriska för Polismyndigheten att följa innan man implementerar den nya tekniken. Enligt dessa ”råd” förbinder sig myndigheten att:

  •  vid varje fall när man överväger tillämpa den nya tekniken för behandling av personuppgifter göra en grundlig prövning för att avgöra om behov verkligen föreligger.
  • vidta ”tekniska och organisatoriska skyddsåtgärder för att minimera risken för intrång i den personliga integriteten”.
  • inte samköra material processat med denna nya metod med något av de redan existerande registren.

Polisens övervakningskameror blir allt fler

Det är alltså den ökande mängden bild- och videomaterial från övervakningskameror som lett till behovet av ett automatiserat bildverktyg.

Nordfront rapporterade i mars i år om att Polisen under 2020 avser installera ytterligare 150 fasta övervakningskameror utöver de cirka 300 som redan finns på plats runtom i landet.

Bilder från alla dessa kameror kommer med hjälp av AI att vara tillgängliga för såväl automatiserad bildbehandling som ansiktsigenkänning.

Kamerabevakningen ingår i ”Polisens nationella kameraprojekt” som bland andra leds av den Polisens Nationella Operativa Avdelning (NOA).

— Planen är att vi ska fortsätta att bygga ut. Behovet av vår kameraförmåga är stort, kommenterar kommissarie Pia Glenvik, ledare för det nationella kameraprojektet.

  • Publicerad:
    2020-08-20 12:00