KRÖNIKA. Josefine Engström, en av Nordfronts fotografer, skriver här om hur uthängningar och annat stärker Nordiska motståndsrörelsens aktivister.

En av Josefines bilder.

Missförstå mig rätt, jag skulle fortfarande dra ut hans respirator för att ladda min telefon men det gör inte rubriken mindre sann.

Efter en minst sagt spännande period på 13 dagar, har jag hunnit med att bli gripen, anhållen, uthängd och sparkad, allt detta hände på en vecka.
En ganska typisk vecka i mitt helt vanliga nationalsocialistiska liv tänker ni?

Nja, lägg till en demonstration, två möten, lite basaktivism och familjeliv så är vi rätt nära verkligheten.

Man har aldrig fritidsproblem som aktiv i Motståndsrörelsen och nu närmar vi oss det som krönikan ska handla om.

***

Jag tror inte många förstår hur mångsidig man blir när man varit med i den här organisationen ett tag.

Man blir, vare sig man vill det eller inte, ställd framför uppgifter och situationer som man inte hamnade i innan man gick med, man mejslas ut till att bli den bästa versionen av sig själv för kunna möte efterfrågan på den uppgift man har. Man kan t.ex. lära sig om logistik, organisering, journalistik, storkök, djurhållning, debatteknik eller sjukvård.

Allt detta och mycket mer får vi lägga till i kunskapsbanken för att kunna driva kampen framåt.

***

Själv är jag fotograf, något som jag hade ett begynnande intresse för innan jag gick med i Motståndsröelsen, men jag var inte speciellt duktig, till att idag anse att ISO-tal visst är ett passande ämne vid kvällsmaten.

Jag har alltså fått den kanonuppgiften att utvecklas inom min hobby och arbeta med detta på ett professionellt sätt men givetvis helt ideellt, men tack vare David Baas kan detta nu ändras, han har nämligen inför hela svenska folket exponerat mig som fotograf.

***

Detta öppnar givetvis dörrar, innan uthängningen var jag inte speciellt offentlig men nu, taa-daa kan jag ju börja använda mig av, vad vi kallar, mitt nationalsocialistiska CV.

Jag kan alltså själv sälja in mig som fotograf.

Lyckan som uppstår när en helt ny värld öppnar sig tror inte jag Expressen räknade med när de publicerade artikeln, jag får alltså möjlighet att förvärvsarbeta med min hobby, en möjlighet få vanliga människor har.

Än så länge är de bara en möjlighet men är det något vi i organisationen är bra på så är det att förvandla möjligheter till verklighet.
Ännu en talang som frodas med andra ord.

***

Men det är inte bara mitt CV som får en skjuts, jag blev ju som sagt av med mitt förvärvsarbete, hänger jag läpp för det?

Nej då så klart inte, detta av flera anledningar förutom den jag nämnde ovan.

För det andra då, så har expressen fixat betald semester för mig nu, något som jag inte haft på flera år. Sovmorgon och heltids kämpe åtminstone året ut till en början, de besparade mig 3 timmars resväg var 5 dag och då även ett uppvaknande bland mina kollegor, samt möjligheten att utvecklas inom någon annan verksamhet.

***

För det är faktiskt så att det enda som är en liten malört i bägaren, är just att jag faktiskt trivdes väldigt bra med de människor jag jobbade med och arbetet som så. Att behöva säga adjö till dem var ett minus men det stödet jag fick desto mer positivt och många fler plus när de insåg vad som händer med människor som tänker olika. Dessutom att Expressen publicerar sekretessbelagda uppgifter fick ju inte direkt deras sympati.

***

Jag har sagt det förr och kommer troligen säga det igen, ingen reklamkampanj är så stor och så billig som den som fulmedia ger oss, jag är ändå intresserad av PR och det här kalaset kostar.

Men det blir error för David Baas med flera när det sällan eller aldrig får den effekt som förväntas, vi ligger nämligen steget före.

Vi har redan sålt in oss som goda arbetare och som bra människor med hög moral, detta gör ju då att ingen går på Davids lögner utan han framstår bara som en småsint, feg, psykopat.

Jag tvivlar inte en sekund på att David Baas skulle vilja se mig fattig och utblottad i någon rännsten men tack vare min arbetslivserfarenhet så vet jag numera att utan ett drogmissbruk, psykisk ohälsa eller kriminella faktorer är den möjligheten mycket liten, näst intill obefintlig för mig och mina kamrater då vi har ett stort kontaktnät, goda relationer, ett positivt levnadssätt och ett meningsfullt liv där ett arbete inte betyder allt.

***

Den arbetslivserfarenheten hade jag aldrig haft utan systemets påtryckningar, då jag blev av med ett tidigare arbete, så tack för det.

Så ni ser, David Baas ger mig större möjligheter till att utvecklas få nya uppgifter och mer erfarenheter, jag stagnerar aldrig och blir bekväm för skulle jag någonsin bli det så puttar systemet mig framåt.

De kan även lindra symtom så som sömnbrist, jo då 3 dagar i statens förvar och jag var pigg som en lärka efter en något stressig demonstrationsvecka.

Så här är vi nu, utvilad med betald semester och en framtidsplan som avlönad fotograf, allt detta tack vare David Baas!

En annan av Josefines bilder.

  • Publicerad:
    2017-10-14 08:00