LIBERAL DEMOKRATI • En ledare i Dalarnas tidningar hyllar den i Grängesberg hemmahörande s-politikern Sofie Erikssons kamp mot ”nazismen” – och för ett avskaffande av föreningsfriheten.

Dalarnas tidningar (DT) beskriver sig som ”opolitisk” (om än den i koncernen ingående tidningen Falukuriren tillåtits avvika genom benämna sig ”oberoende liberal”).

I en ledarartikel, publicerad i DT:s olika lokala blad den 12 april och författad av Gustav Martinpelto, politisk redaktör på bland annat Avesta tidning, hyllas den i Grängesberg hemmahörande nyblivna riksdagsledamoten Sofie Erikssons (S), ”kamp mot nazismen”.

Artikeln inleds med ett citat från Erikssons första framträdande i riksdagens talarstol för cirka en vecka sedan.

Förra mandatperioden fanns en nazist i kommunfullmäktige där jag bor. Han kom in på ett annat partis då öppna lista. År 2017 pekade tidningen Expo ut Ludvika kommun som den svenska nazismens starkaste fäste […] Fru talman! Vi vill inte ha den här ideologin hos oss.

Martinpelto påminner om att frågan som här diskuterades var konstitutionsutskottets betänkande 13, där fenomenen ”föreningsfrihet” och ”terrororganisationer” berörs.

Någon inskränkning av en endaste av de grundläggande ”fri- och rättigheterna på regeringsformens områden” har, betonar ledarskribenten, inte ens ”övervägts i formell mening sedan reglerna infördes 1976”.

Till dessa basala fri- och rättigheter i Sveriges grundlag hör föreningsfriheten, som även FN:s så kallade konvention om de medborgerliga och politiska rättigheterna omfattar.

Ledaren konstaterar att regeringen nu vill ”begränsa” föreningsfriheten – något som väcker hans entusiasm.

Bakgrund: Vilande proposition

För att en grundlag ska kunna ändras i Sverige krävs att riksdagen fattar två likadana beslut, med ett riksdagsval emellan.

Det var onsdag 6/4 som riksdagen röstade igenom regeringens proposition om att begränsa föreningsfriheten för sammanslutningar som ”stödjer eller ägnar sig åt terrorism”.

Bland de reservationer som yrkades märks till exempel Mia Sydow Mölleby (V), som invände att föreningsfriheten inte behöver begränsas ytterligare, då den idag befintliga lagstiftningen straffbelägger rekrytering till samt finansiering och verkställande av av terrorbrott.

Hon påpekade vidare att de flesta verkliga terroristerna utför sina dåd utan att tillhöra någon organisation.

Eftersom det aktuella förslaget rör en ändring i grundlagen, har riksdagen alltså att fatta ett definitivt beslut efter valet i höst.

Den eventuella lagändringen kommer i så fall träda i kraft den 1 januari 2023. Förslaget sägs därför ligga ”vilande”.

Nordiska motståndsrörelsen pekas ut – utan motiv

Martinpelto, som tror att denna grundlagsändring kommer att gå igenom, kommenterar:

De allra flesta är överens om att föreningsfrihetens syfte aldrig har varit att skydda terroristernas rätt att organisera sig. Men frågan är komplex och öppnar för juridiska gränsdragningsproblem.

Ledarskribenten betonar att Eriksson i sitt första riksdagsanförande pekade ut Nordiska motståndsrörelsen, vilken hon beskrev som ett särskilt farligt hot mot demokratin och som, påpekar ledarskribenten, ”enligt Säpo är kapabel att utföra terrorbrott”.

Organisationens valsatsning i Ludvika år 2022 skrämmer Martinpelto, som fäller denna kommentar i sammanhanget:

...Det är också så vi allra bäst försvarar vår liberala demokrati – genom att stå enade mot de systemhotande krafterna. Men som Eriksson är inne på behövs fler verktyg för att stävja odemokratiska rörelser.

Ledarskribenten försvarar slutligen de liberalt motiverade inskränkningarna av föreningsfriheten, som han hoppas går igenom i höst, med dessa ord:

Demokratin måste få försvara sig själv.