Dagens datum 29 juni: Denna dag 1882 föddes Franz Seldte. Han skulle grunda och leda den paramilitära organisationen Stahlhelm och bli Riksarbetsmarknadsminister under Tredje riket.

stahlhelm-1

I den kaotiska Weimar-tiden i Tyskland hade många av de politiska partierna paramilitära organisationer som skulle bana vägen för det egna partiet eller skydda dess möten. Den största paramilitära organsationen var republikens Reichsbanner Schwarz-Rot-Gold som var knutet till socialdemokraterna och liberalerna och enligt egen utsago hade tre miljoner medlemmar 1932. Kommunistpartiet hade Rotfrontkämpferbund som hamnade i mycket blodiga konflikter med de nationalsocialistiska stormtrupperna i Sturmabteilung (SA) och Schutzstaffel (SS).

Franz Seldte.

Franz Seldte.

Bland alla dessa grupper fanns även Stahlhelm (stålhjälm) som med sina 500 000 medlemmar 1930 var Tysklands näst största och var knutet till Alfred Hugenbergs tysknationella folkparti DNVP. DNVP var ett nationalistiskt-reaktionärt parti som arbetade för att återinföra den tyska monarkin och stöddes av storgodsägare och industrimagnater för att föra en prokapitalistisk politik. Stahlhelm var dock mer radikala än DNVP och låg närmare nationalsocialismen, även om man betecknade sig som ”tyska fascister”. Särskilt vad gäller judefrågan höll Stahlhelm en radikal linje och förbjöd judar från inträde i organisationen.

Grundaren till Stahlhelm, Franz Seldte, föddes den 29 juni 1882 i Magdeburg. Seldte var son till en fabriksägare som producerade kemiska produkter. Han studerade själv kemi på universiteten i Braunschweig och Greifswald och kom 1908 att ta över sin fars fabrik. Under första världskriget sårades Seldte och tilldelades järnkorset av första och andra klass. Vid slaget om Somme hade en granat slitit av Seldtes vänstra arm och han tvingades ersätta den förlorade armen med protes. Seldte ville trots detta tillbaka till striderna på fronten men hans ansökan avslogs på grund av hans handikapp. Han fick istället bli krigsreporter och 1918 blev han reservofficer. Samma år grundade han Stahlhelm, eller Stahlhelm, Bund der Frontsoldaten som det hette. Som namnet antyder innefattade organisationen krigsveteraner från första världskriget.

stahlhelm-germany-first-world-war-kapp-putsch-disbanded-later-sa

Stahlhelm hade som mål att störta Weimar-republiken. Efter den misslyckade Kappkuppen 1920 – ett nationalkonservativt försök att störta republiken och återinföra monarkin – där Stahlhelm deltog upplöstes frikårerna och många frikårssoldater gick med i Stahlhelm. Vid denna tid fick Stahlhelm även politiskt stöd av Benito Mussolini, som några år senare skulle ta makten i Italien.

Men många frikårssoldater skulle även gå med i det nyligen bildade NSDAP och en rivalitet skulle utvecklas mellan nationalisterna i DNVP/Stahlhelm och nationalsocialisterna i NSDAP/SA. Efter den misslyckade Hitlerkuppen 1923 började NSDAP ställa upp i val, vilket skulle bli nådastöten för de tysknationella och slutligen också Stahlhelm. Stahlhelm skulle stadigt öka sitt medlemsantal fram till 1930, men den politiska grenen, DNVP, skulle bli utkonkurrerade av NSDAP. Från att ha fått 20,5 procent av rösterna i riksdagsvalet 1924 fick DNVP 14,3 procent år 1928 och endast mellan 5,9 procent och 8,7 procent åren därefter. NSDAP:s kurva såg helt annorlunda ut. När DNVP fick 7 procent av rösterna 1930 fick NSDAP 18,3 och därefter inte under 33,1 procent.

sa_män

Detta tvingade DNVP:s nye partiledare Alfred Hugenberg (1928) att börja samarbeta med nationalsocialisterna för att partiet skulle överleva. År 1929 arbetade man tillsammans mot Young-planen som krävde in krigsskadestånd från första världskriget och 1931 grundade Seldte, Hugenberg och Hitler Harzburgerfronten, som var en förenad nationalistisk front mot Weimar-republiken.

Medlemmar i Stahlhelm efter inkorporeringen i SA.

Medlemmar i Stahlhelm efter inkorporeringen i SA.

Samarbetet var till en början inte helt smärtfritt då rivaliteten mellan SA och Stahlhelm hade lett till fysiska konfikter på olika orter runtom Tyskland. Många ur Stahlhelm ansåg att SA:s extremt aggressiva linje var kontraproduktiv och skulle leda till förbud (vilket också skedde) medan medlemmar av SA, däribland Joseph Goebbels, ansåg Stahlhelm vara reaktionärer. Vid denna tidpunkt ansåg Goebbels att samarbetet dem emellan hotade att kompromettera det nationalsocialistiska partiets revolutionära identitet, men att han ”litar på chefens (Hitler) sunda politiska instinkt, som inte svikit oss hittills”.

Det visade sig att denna instinkt var rätt och att flera nationalister ur Stahlhelm med tiden kom på bättre tankar angående det nationalsocialistiska budskapet och NSDAP.

I januari 1933, i samband med att Hitler blev rikskansler, utsågs Seldte till Riksarbetsmarknadsminister i Hitlers första kabinett. Tre månader senare, 27 april 1933, går Seldte med i SA:

Då jag saknar partitillhörighet förklarar jag härmed mitt inträde i Nationalsocialistiska tyska arbetarpartiet eftersom detta parti är den rörelse som kommer att förena hela tyska folket i en enda enhet. Jag ställer därför mig och det Stahlhelm som jag grundat, som en militär enhet under befäl av Führern Adolf Hitler.

franz_seldteI augusti 1933 utses Seldte till SA-Obergruppenführer och 1934 bytte Stahlhelm namn till Nationalsozialistischer Deutscher Frontkämpferbund och integrerades i SA.

Seldte var arbetsmarknadsminister fram till 1945 och var delaktig i det enorma arbetet att skapa jobb för miljoner arbetslösa tyskar. Under det nationalsocialistiska styret blev flera gator uppkallade efter Franz Seldte, däribland i hans födelsestad Magdeburg.

Seldte arresterades av de allierade vid slutet av kriget och dog vid ett amerikanskt militärsjukhus innan han hunnit åtalas för några brott. Krigshjälten från första världskriget, Stahlhelm-ledaren och nationalsocialisten Franz Seldte dog den 1 april 1947.

Publicerades ursprungligen 2013-06-29.


  • Publicerad:
    2018-06-29 00:41