HBTQ-ungdomar mår dåligt både psykiskt och fysiskt, visar en ny rapport från statens folkhälsoinstitut. Vad beror detta på?

Idag presenterades resultatet av den nationella folkhälsoenkätens årliga rapport över ungdomars levnadsvanor samt fysiska och psykiska hälsa. Sämst mår så kallade HBTQ-ungdomar i åldern 16-24 år. Rapporten visar att en betydligt högre andel av de unga HBTQ-personerna lever ett mer stillasittande liv i jämfört med de heterosexuella i samma ålder. Ohälsa i form av fetma, psykiska besvär, drog- och spelmissbruk är mycket vanligt bland dessa personer. En annan sak som enligt rapporten är ett återkommande problem är att de oftare anser sig vara utsätta för kränkningar och mobbning.

I en tid när HBTQ-kulturen fått genomslag i samhället kan man inte låta bli att fråga sig varför så många av representanterna för detta leverne mår så dåligt? En del i normaliseringen av HBTQ-kulturen är den enorma debatt som blivit kring det könslösa pronomet ”hen”. Det är ett av många steg som systematiskt ska göra befolkingen androgyn.

Men vad är egentligen poängen med att bana in fler på den här destruktiva livsstigen? Varför ska små barn få höra ett systematiskt propagerande för en livsstil som man vet är förenad med fysisk och psykisk ohälsa? Jag har påpekat det förr i tidigare artiklar och kan skriva det igen: En könslös framtid är ingen framtid. Utan män och kvinnor stagnerar allt liv och upphör till sist att existera. Förvirringen hos dessa unga människor är inte svår att känna igen, nej, tvärtemot är den omöjlig att blunda inför. Många gånger utstrålar bokstavligen talat de här personerna obalans och disharmoni. Så nu när även statens folkhälsoinstitut menar att de som lever såhär mår dåligt kan jag inte förstå hur vurmandet för HBTQ-livsstilen kan få fortgå.

Jag anser det vara skandalöst att sunda, friska ungdomar redan i sjätteklass ska bli uppmuntrade att ”känna efter hur det är att inte vara heterosexuell”. Min äldste son och hans klasskamrater blev nyligen uppmanade under en sexualundervisning att låtsas att de var antingen homo-, bi eller transsexuella för en dag. Syftet med den här ”övningen” var att man skulle upptäcka om man kanske ville vara något annat än den man är. Resultatet av den här sortens propaganda kommer vi att få se verkningar av inom en snar framtid. Rapporten som idag presenterades av statens folkhälsoinstitut är bara början.

Man bör ställa sig kritisk inför den förstörelseprocess som går på högvarv inom barnomsorgen, skolan och media. Våra unga generationer kan inte låtas bli själsligt könsstympade med införande av befängda idéer såsom ”hen”. Jag vill inte se fler unga växa upp i psykisk och fysisk obalans. Vågar man ens tänka på hur framtidens barn och unga kommer att må om de från början ska manas att ställa sig utanför naturen? För hur man än vrider och vänder på det så är vi pojkar eller flickor, män eller kvinnor. Ett samhälle måste bejaka det produktiva och livskraftiga, det sunda och friska. Det avvikande kan inte, utan förödande konsekvenser, tillåtas att bli normen.


  • Publicerad:
    2012-03-30 00:00