Horst Wessel: Nordfront publicerar härmed den första delen av Nils-Eric Hennix bok ”Horst Wessel – Tredje rikets hjälte och martyr”.

wessel-del-1-final

Brun gryning i Berlin
År 1926 var Berlin en röd stad. Kommunisterna behärskade gatorna och politiska möten med aggressivitet och våld. Adolf Hitler hade nått stora framgångar i München och andra tyska städer, men i huvudstaden Berlin hade marxistpartierna fått 52% av rösterna i femmiljonstadens kommunalval. Nationalsocialisterna fick obetydliga 137 röster.

Hitler visste att den som behärskade Berlin, också behärskade Tyskland. I detta läge anställde han 29-årige doktor Joseph Goebbels som Nationalsocialistiska Tyska Arbetarpartiets ledare i Berlin. Några månader tidigare hade den 19-årige studenten Horst Wessel anslutit sig till nationalsocialisterna och Berlins Stormtrupper (S.A.).

Inom fyra år blev denne yngling nationalsocialisternas förebild, hjälte och martyr. Han bidrog både före och efter sin död till att nationalsocialisterna vann kampen om Berlin.

sturmabteilung

S.A. utmanar kommunisterna
Det politiska klimatet var hårt i Berlin. Ständiga gatustrider utkämpades mellan kommunister och nationalsocialister. Knytnävar, järnrör, knivar och revolvrar användes vid konfrontationerna.

Nazisterna var i minoritet. Det gick knappt två nazister på hundra kommunister. Och nationalsocialisterna var lovligt byte för hela etablissemanget. När SA-ynglingar visade sig på gatorna blev de överfallna och misshandlade av Röd Front (Rote Frontkämpferbund). Marxisterna sökte även upp nazister i deras hem för att skada eller döda dem. Den 26 september blev fyrtiofyraårige Harry Anderssen mördad av en kommunistliga i stadsdelen Kreuzberg. Året innan mördades Werner Doelle och 1924 mördades Willi Dreyer av kommunister. Hundratals nationalsocialister hade hittills hamnat på sjukhus efter allvarlig misshandel.

berlinMed Goebbels som Nationalsozialistische Deutsche Arbeiterparteis (N.S.D.A.P:s) ledare för Berlin förändrades partiets organisation och strategi. Adolf Hitler hade gett honom fria händer och redan en månad efter sin ankomst till Berlin bildade Goebbels tre SA-regementen (Sturmabteilung-Standarten). Partiarbetet och mötena militariserades och disciplinen stramades upp. Det frivilliga och oavlönade partiarbetet betraktades nu som seriös tjänstgöring. All förtäring av alkohol och rökning förbjöds under arbetstid.

Ett stort problem för Goebbels var att Berlins dagspress inte ville skriva om de tal, demonstration och marscher som genomfördes av nationalsocialisterna. Den dominerande tidningen Berliner Tageblatt hade sedan 55 år verkat för att skydda de judiska intressena i Tyskland. Goebbels anklagade alla borgerliga tidningar för att vara “Judenpresse”.

360.000 judar bodde i Berlin (en tredjedel av Tysklands judiska befolkning). Yrken som advokater, journalister, domare, åklagare och chefspositioner inom konst och kultur dominerades av judiska berlinare. Samtliga banker utom en ägdes av judar. Den judiske vice polischefen Bernhard Weiss var nationalsocialisternas svurne fiende och han förfogade effektivt över 14.000 polismän som inte tvekade att använda batongerna vid konfrontationerna med S.A. Trots detta kompakta motstånd från etablissemanget i Berlin var Joseph Goebbels fast besluten att uppmärksamma berlinarna om Nationalsocialistiska Tyska Arbetarpartiets existens.

Den 25 januari 1927 höll Goebbels ett tal i stadsdelen Spandau. Ca 200 kommunister kom till mötet i syfte att störa hans tal. Konfrontationen med nationalsocialisterna blev blodig och “die Judenpresse” kunde inte ignorera händelsen. Erfarenheten gjorde att Goebbels i fortsättningen arrangerade våldsamma konfrontationer med kommunisterna.

Bara några dagar efter slaget i Spandau arrangerades ett tvådagarsmöte “för friheten” i Cottbus. För att ge N.S.D.A.P:s lokalavdelning förstärkning anlände Goebbels till staden med fem lastbilar, packade med S.A.-män. Bland annat Horst Wessel och hans ynglingar i Sturm 2 Bötzow. Marschen genom Cottbus gick utan några incidenter. På Kaiser-Wilhelm Platz väntade doktor Goebbels. SA-männen anslöt sig i flera led på torget och hälsade sin ledare. Trots det kalla vädret hade många människor samlats för att lyssna på Goebbels. Bland dem en ansenlig mängd kommunister som trängtade efter bråk med nazisterna. Poliser och soldater var också närvarande för att ingripa om det skulle behövas.

Goebbels hann knappt börja sitt tal förrän kommunisterna skränade och skrek förolämpningar till honom. Sedan utbröt en våldsam drabbning. S.A.-männen anföll kommunisterna och slogs frenetiskt med dem. Soldaterna och polisen gick till anfall mot nazisterna med batonger och gevärskolvar. Trots det hårda motståndet från kommunister, soldater och poliser gick nazisterna till attack gång på gång, fast de var i numerärt underläge. När striden var över hade fyra poliser och två S.A.-män skadats allvarligt. Bataljen var dock förgäves. Inte ett ord nämndes om Cottbus-aktiviteten i Berlins “Judepresse”.

Om författaren:

Hennix började arbeta redan som 13-åring och har varit skogsarbetare, gruvarbetare, sjöman, fabriksarbetare, dekoratör, avd.-chef vid varuhus, redaktör, utbildningsledare vid landsting, förlagschef, informationschef för Malmö Stad och är nu pensionär. Hennix inledde sin politiska verksamhet hos Moderata samlingspartiet i Borlänge under 1980-talet men kom att lämna dem på grund av deras liberala invandrarpolitik. Efter att ha varit partiledare för Nationaldemokraterna med mera är Hennix sedan 2012 medlem i Svenskarnas parti. Han medverkar som skribent och talare i flera nationella organisationer och media.

Han har publicerat sju böcker i ämnena historia, estetik och politisk filosofi. Boken Horst Wessel – Tredje Rikets hjälte och martyr har Hennix skrivit som en inspirationsbok för dagens nationalister.

Fortsättning nästa söndag: ”Goebbels och Wessel”

Boken går även att beställa från Greenpilled.


  • Publicerad:
    2013-08-11 21:00