DJUR&NATUR • En ny rapport från IPBES varnar att hotet från invasiva arter är globalt och allvarligare än tidigare trott, med över 37 000 arter och en årlig kostnad på 433 miljarder dollar.

Hotet från invasiva arter har visat sig vara mer allvarligt än tidigare bedömt, och en ny rapport från IPBES, som liknas vid FN:s klimatpanel IPCC, pekar på att detta hot är globalt.

— Det är första gången vi har en total överblick över hur omfattade problemet med invasiva arter är, säger Maria Widemo, enhetschef för Artenheten på Naturvårdsverket.

Experter från 49 länder har noggrant granskat vetenskaplig forskning inom området under fyra års tid. Med hjälp av mänsklig aktivitet har över 37 000 arter spridits till nya områden, och av dem anses cirka 3 500 vara invasiva och utgöra ett påtagligt hot mot både växt- och djurliv. Denna invasion orsakar också enorma kostnader som uppgår till 433 miljarder dollar årligen, och denna kostnad har fördubblats vart tionde år sedan 1970.

IPBES-rapporten betonar att invasiva arter, tillsammans med faktorer som klimatförändringar och föroreningar, är en av huvudorsakerna till minskad biologisk mångfald. De påpekar också att invasiva arter kan påverka människors hälsa, särskilt när de sprider sjukdomar som malaria och Zika-virus. Rapporten tar upp exempel som minskningen av fiskbestånd i Viktoriasjön på grund av okontrollerad spridning av vattenhyacinten och problemen orsakade av den svarta råttan, en av de mest invasiva arterna globalt.

Situationen varierar från plats till plats, och i Sverige är lupiner och parkslide exempel på kända invasiva växter. Maria Widemo framhåller vikten av att skapa en svensk förteckning över invasiva arter för att effektivt övervaka och begränsa dem, även om det finns en EU-förordning som reglerar detta område.

Trots minskade anslag till Naturvårdsverket under 2023 meddelade klimat- och miljöministern Romina Pourmokhtari nyligen att 50 miljoner kronor årligen kommer att finnas tillgängliga från 2024 till slutet av 2026 för att fortsätta bekämpa invasiva arter.

— De pengarna gör att det uthålliga arbete som behövs kan fortsätta. Det behövs framförhållning och kontinuitet under lång tid, säger Maria Widemo.