1984. Göteborgs Stads ledning pekar nu ensidigt ut ”radikalnationella” i staden som ”hotet mot demokratin”. Dessa ska kartläggas och en nämnd ska ta fram förslag på hur lokalbefolkningen kan skyddas från dem.

Vi får signaler om att hotet ökar radikalt, säger Elisabet Lann (KD). Foto: Facebook.

Kommunstyrelsen i Göteborg beslutade i onsdags att ”den radikalnationalistiska miljön i Göteborg” ska kartläggas. Syftet uppges vara att skona ”göteborgare” från ”nationalistiska våldsverkare”.

Försvarshögskolans senaste rapport, där det varnas för våldsattacker från ”högerextrema” mot ”minoriteter”, beskrivs som inspirationskällan till initiativet.

Kommunstyrelsen gav vid samma tillfälle även en social resursnämnd i uppgift att ta fram en lista med tips på insatser för att skydda boende i staden, som löper risk att drabbas av ”hot eller våld” från ”högerextremisterna”.

— Det handlar många gånger om hur ensamma unga män bakom datorerna radikaliseras. Vi vill se hur hotbilden ser ut, och vilket skydd som kan behövas, sade kommunalrådet Jonas Attenius (S).

Idén om kartläggningen och bildandet av en social resursnämnd kom ursprungligen från Socialdemokraterna som dock snart fick såväl Vänsterpartiet som Miljöpartiet med sig. Partierna är överens om att det måste byggas upp en beredskap som kan ”möta hot och skydda göteborgarna”.

— Vi får signaler om att hotet ökar radikalt. Då är det bra om vi är förutseende för att följa läget i Göteborg, menade kommunalrådet Elisabet Lann (KD).

I Försvarshögskolans rapport pekas ”högerextremism” ut som ett ”hot mot demokratin” i Sverige och man gör gällande att personer som omfattar ”sådana här tankesätt” antingen direkt attackerar, eller hotar att attackera, ”politiskt oliktänkande, människor med utländsk bakgrund, muslimer, judar och hbtq-personer”.

Magnus Ranstorp, docent vid Försvarshögskolan och en av författarna bakom rapporten, har tidigare försäkrat GP om att ”det kommer att ske fler vit makt-influerade terrordåd i Sverige”.

Förslaget i kommunstyrelsen röstades igenom med närmast total enighet. Kritik framfördes dock av kommunalrådet Jörgen Fogelklou (SD) som upprördes över det ensidiga fokuset på endast en ”hotkategori”, inte minst med tanke på den ”jämställdhets- och mångfaldspolicy” som råder i staden:

— Det är navelskåderi, man måste inkludera alla konflikter om vi ska komma till botten med det här. Att få tid för ett 20-tal skinnskallar är väl behjärtansvärt och det ska vi göra. Men det finns ett otal andra grupperingar som är minst lika våldsamma och extrema. Det gäller att få tag i alla.

Han fick medhåll av kommunalrådet Martin Wannholt, Partiet Demokraterna (D), som likt Fogelklou ville inkludera den islamistiska och den våldsbejakande autonoma vänsterextremistiska miljön i kartläggningen med motiveringen att ”även de utgör ett hot mot demokratin”.

— Jag är förvånad över att ursprungsyrkandet inte blev komplett, kommenterade han.

Elisabeth Lann menade att hotet från övriga grupper kommit i skymundan och öppnade för att återkomma till den frågan vid ett senare tillfälle: ”Det kan finnas skäl att återkomma till andra hot mot demokratin”.

  • Publicerad:
    2020-09-17 20:35