STOCKHOLM. Under gårdagen arrangerade alternativhögern en konferens om anarkotyranni i Stockholm.
Foto: Nordfront (gäller alla bilder i artikeln).
Trots kort varsel lyckades Nordisk alternativhöger locka strax under 200 deltagare till konferensen Högerns makt II som hölls i Stockholm igår.
Konferensens tema kretsade kring makt, anarkotyranni och hur motståndet mot folkutbytet bör föras. Förutom bokförsäljning, fika och mingel hölls det tre föredrag och en paneldiskussion med frågor från publiken.
Förste talare var statsvetaren och författaren Jonas Nilsson som började med att tala om skillnaden mellan mjuk och hård makt. Nilssons slutsats var att den nationalistiska oppositionen framför allt bör utveckla och utöva mjuk makt för att attrahera fler anhängare till vår sak, men också att om vi inte besitter viss hård makt finns det inga garantier för att vårt folks fiender kommer att respektera våra rättigheter.
Efter Nilsson talade statsvetaren Anton Stigermark som avslöjade att han kommer släppa två böcker under sommaren. Talet Stigermark höll var baserat på ett av kapitlen från en av hans kommande böcker och temat han berörde var kultur och identitet.
Stigermarks tes var att identitet föregår intressen, alltså att en människa först måste ha en klar bild av vem han eller hon är innan de kan förstå sina intressen och börja arbeta för att bejaka dem. Detta ledde vidare till en diskussion om myter där Stigermark beskrev marxismen som en falsk myt som ändå varit framgångsrik i att motivera kommunister till politisk kamp och att även vi nationalister måste bygga upp en egen sådan politisk mytologi som förklarar behovet av vår kamp. Enligt Stigermark räcker det inte att presentera statistik och fakta om invandringen, nationella måste presentera en bredare berättelse om Sverige som gör det naturligt för oss att sätta våra egna intressen framför andra folks intressen.
Sist talade Nordisk alternativhögers ordförande Christoffer Dulny som inledde med att få publiken att svara ”NEJ” på hans ”UT” med anledning av ”Nej. Ut.”-kampanjen som han har lanserat. Dulny talade öppenhjärtigt och med god humor om det politiska tillståndet i Sverige med fokus på anarkotyrannin. Situationen i Sverige summerades bland annat träffande med konstaterandet att det numera är lagligt att sprida HIV, men olagligt att sprida fakta om IQ-skillnader mellan vissa folkgrupper.
Dulny menade att de politiska organisationer, nätverk och alternativmedier som bekämpar folkutbytet ska fortsätta med sin verksamhet med målet att uppnå en kritisk massa av dissidenter. Gällande mer konkreta råd för de individer som var på plats så gav Dulny följande förslag:
De sista orden i Dulnys tal var: Våga vägra passivitet!
Tillställningen avslutades med en paneldiskussion med frågor från publiken där temat var anarkotyranni och hur den nationalistiska oppositionen bör arbeta. Utöver talarna och Marcus Follin, som agerat konferencier under tillställningen, medverkade Ingrid Carlqvist, Gustav Hörngren, Fróði Midjord och Boris Benulic i panelen.
Carlqvist menade i sitt inledningsyttrande att det är viktigt att prata öppet om vad man tycker och lyfte fram Det Fria Sverige-projektet som en viktig satsning. Hon nämnde även att det första Svenskarnas hus skulle öppna innan året är slut.
Hörngren förespråkade byggandet av lokala sociala nätverk som implicit är svenska och identitära, alltså att man arbetar lite under radarn. Vidare menade Hörngren att det är viktigt att ”ta hand om sig själv” så att man har ett värde som man kan dela med sig av till andra.
Midjord höll ett lite längre anförande där han sa att riktig makt är att definiera det neutrala och normala. Processen att bestämma vad som är normalt respektive avvikande börjar oss den enskilde individen och dennes självbild, där Midjord menade att det är viktigt att inte anamma den självbild som våra fiender vill ge oss. Nationalister bör alltså inte se sig själva som avvikande och maktlösa för om vi har det synsättet kommer vi också att agera utifrån det istället för att ha en positiv självbild och tro att politisk förändring är möjlig.
Intressant nog protesterade Benulic, som har bakgrund inom vänstern men numera är en ”högerlibertarian”, mot de andras fokus på idéer och menade att det inte räcker att tänka rätt. Benulic ansåg att det behövdes mer handling och organisering och tog upp självförsvarsgrupper och företagande som exempel på saker nationalister skulle kunna ägna sig mer åt. Även Dulny och Nilsson var inne på liknande spår där Dulny nämnde medborgargarden och Nilsson sa att handlingar – inte tankar – formar världen.
Efter att de inledande tankarna om anarkotyrannin och oppositionsarbetet presenterats ställdes ett stort antal frågor från publiken innan det var dags att runda av tillställningen.
Hoppa till huvudinnehåll
