ANTISEMITISM I en intervju med judiska DN medger statsminister Löfven att det krävs ett enormt propagandamaskineri för att antisemitism inte ska blomstra.

Den avgående statsministern Stefan Löfven har under sitt statsministerskap utmärkt sig som en stark förespråkare av judisk makt samt judiska privilegier i samhället.

Bland annat har han uttryckt betydligt större vrede över att någon kastar sten på en judisk byggnad än att främlingar skändar svenskar genom våldtäkter, mord och misshandlar.

I en nyligen genomförd intervju med den judiska tidningen Dagens Nyheter som genomfördes när Löfven besökte Judiska museet i Stockholm diskuterar statsministern nu hur han ytterligare ska öka judarnas privilegier i Sverige innan han avgår. Detta ska bland annat ske genom ”ökade anslag till judars säkerhet” och att polisen ska beordras att prioritera misstänkta brott där judar är brottsoffer.

Men Löfven erkänner också att det är svårt att hålla nere antisemitismen bland allmänheten, och att det krävs enorma insatser från staten för ändamålet.

På fråga från DN:s Niklas Orenius ifall ”hågkomsten av Förintelsen” fungerar som ett ”skydd mot antisemitismen” svarar statsministern att antisemitismen skulle spåra ut bortom kontroll ifall den så kallade förintelsen glöms bort.

— Glöms det bort ökar risken att något liknande kan hända igen. Det är jag övertygad om, menar Löfven.

Med andra ord menar statsministern att antisemitismen skulle bli så allvarlig att judar riskerar att förintas på riktigt ifall man inte lyckas upprätthålla mytologin om den så kallade förintelsen under andra världskriget.

Att "minnas" är inte nog

Men ”hågkomsten” är inte heller nog för att hålla nere antisemitismen, enligt Löfven. Som exempel tar han den så kallade Malmökonferensen som Löfven-regeringen har planerat under en längre tid, men som skjutits upp på grund av den så kallade pandemin.

Man har bjudit in judisk makt-representanter, politiker, forskare och så kallade experter från hela världen för att diskutera hur man bäst kan bekämpa ifrågasättande av judisk makt och förintelse-mytologin.

— Malmökonferensen vilar på två ben, berättar Löfven, och fortsätter:

— Hågkomsten är en sak, men det andra är ”okej, vi minns nu, men vad gör vi då själva för att bekämpa antisemitismen?”.

Det framgår också i intervjun att judar, trots det enorma propagandamaskineriet, känner sig tvingade att dölja sin judiska identitet och att exempelvis ta sig till synagogor genom ”slussar” i andra byggnader. Vad detta kan bero på diskuteras aldrig, men det är tydligt att Löfven tycker att det är ”bedrövligt”.

— Det är bedrövligt och vi kan aldrig acceptera det. Det är klart att du med stolthet och glädje ska kunna säga ”jag är jude!”, menar Löfven.

Frågan är alltså hur den judiska makten skulle kunna upprätthållas utan ”förintelse”-propaganda, judiska privilegier och enorma resurser och pengar som pumpas in i projekt för att upprätthålla den.