NATO-ANSÖKAN • I ett läge när faktorer bortom deras kontroll sliter svenska Nato-ivrande politiker mellan hopp och förtvivlan presenteras ”närmare femton akter” rörande det militära samarbetet mellan Sverige och krigsalliansen – enligt uppgifter redo att undertecknas kommande vecka.

Kommer Turkiet någonsin vika sig för svenskt svassande? Kommer USA tvinga Turkiet att godkänna Sveriges ansökan? Kommer Finland till slut söka på egen hand? Medan frågor som dessa förblir obesvarade, tillkännager Sveriges försvarsminister Pål Jonson (M) förekomsten av en rad nya avtal syftande till ett fördjupat militärt samarbete mellan Sverige och Nato. Undertecknandet ska vara schemalagt till alliansens försvarsminister-sammankomst i Bryssel kommande vecka, dit förutom Sverige även Finland är inbjudet.

— Jag tror det är närmare femton akter som ska skrivas under, vad vi ser är ju en allt djupare integration av Sverige in i Nato på den militära sidan, säger försvarsminister Pål Jonson (M) till SVT.

Avtalen uppges röra bland annat ett gemensamt luftförsvar, lagring av ammunition i andra länder, samt ett fastställande av hur i detalj Sverige och Finland ska bidra till Natos militära planering. Intervjuarens kommentar om att de två nordiska länderna genom de nya avtalen redan tycks behandlas som medlemmar bemöter Jonson med orden:

— Så är det och det har ju skett väldigt mycket sen vi fick så kallad invitee-status i juli. Vi har ju haft en gradvis politisk och militär integration i Nato.

Integreras i krigsalliansens planering

Vid veckans sammankomst kommer ”Interim Capability Targets” för Sverige och Finland att fastställas. Det innebär en detaljplanering av var lands bidrag till alliansens militära helhetskapacitet.

— Grunden är att vi pekar ut ett antal målsättningar på olika militära resurser som vi kan bidra med till Natos gemensamma försvar, det kan vara sjöstridskrafter, markstridskrafter eller luftstridskrafter. Detta ska då ingå i Natos gemensamma försvarsplanering, kommenterar försvarsminister Pål Jonson till SVT.