Dagens datum 23 januari: År 1573 slår en svensk styrka med 700 fotsoldater och några hundra ryttare en rysk armé på 16 000 man vid byn Lode i Estland.

Siege_of_Narva_1558

I mitten på 1500-talet styrde den Livländska orden (en gren av den Tyska orden) fortfarande över stora delar av Baltikum. Den ryske tsaren Ivan IV, även kallad Ivan den förskräcklige, började på 1550-talet att kasta lystna blickar över ordens territorium. Ordens stormästare Gotthard Kettler sökte då hjälp från de närliggande länderna, däribland Sverige. Kettler försökte övertala den svenske kungen Erik XIV att ingå allians med orden, kungen tackade dock nej till förslaget.

Karta över Livland (klicka för större)

Karta över Livland (klicka för större)

Stormästare Kettler sökte sig även till Polen och Danmark för hjälp, danskarna ställde upp med pengar och garantier i utbyte att den danske prinsen Magnus av Holstein utnämndes till biskop i Ösel. Till slut skrev orden under en allians med den polske kungen Sigismund II, kort därefter i januari 1558 invaderade Ivan IV Livland.

Kriget gick dåligt för den livländska orden och den upplöstes under 1561 och ersattes med en sekulär lutheransk statsbildning. Magnus av Holstein började nu på eget bevåg att utöka sitt område, han köpte biskopsdömet Kurland och försökte utvidga sitt territorium ytterligare. Den svenske kungen kunde nu inte stillasittande se på vad som verkade vara dansk utvidgning i Baltikum, så han bestämde sig för att ingripa.

Svenska trupper anlände till Estland under 1561 och länen Harrien, Weirland och Järven samt staden Reval anslöt sig till den svenska kungen. Sverige låg bitvis i krig med Danmark, Polen och Ryssland under den närmsta 10-årsperioden.

1570 startade vad som i Sverige är känt som det nordiska 25-årskriget. Kriget började med att den ryske tsaren Ivan IV anföll de svenska delarna av Estland i syfte att tränga bort svenskarna från området. I rysk tjänst fanns nu den maktlystne Magnus av Holstein som såg ryssarna som sin chans att skapa sig ett eget kungadöme i Livland.

I augusti 1570 anföll Magnus staden Reval med en rysk armé om 25 000 man. Belägringen slutade med en katastrof och belägringsstyrkan förlorade stora mängder manskap. En annan rysk armé hade samtidigt förhärjat och plundrat stora delar av Estland.

Sommaren 1572 drog Ivan IV i spetsen för en armé på 80 000 soldater in i Estland. Ryssarna inledde en belägring av det svenska fästet Wissenstein, som försvarades av Hans Boije tillsammans med 50 man. I januari 1573 stormade ryssarna Wissenstein, mot den stora övermakten kunde de svenska trupperna inte stå emot. Hans Boije, tillsammans med några andra svenskar togs tillfånga och stektes levande över öppen eld.

Den ryska armén delade efter detta upp sig i två avdelningar, en av dem intog Karkus. Den andra avdelningen fick till uppgift att inta de svenska fästena vid Lode, Leal och Hapsal.

Den svenska befälhavaren i Estland, Karl Åkesson Tott, såg nu sin chans. I spetsen för 700 fotsoldater och några hundra baltiska ryttare tågade Tott ut från Reval. Den 23 januari nådde den svenska styrkan fram till Lode.

Tott gav direkt order om anfall till de baltiska ryttarna, som sprängde in i den fientliga formeringen. Ryttarna skapade en enorm oreda i de ryska leden, men drog sig efter en kort fäktning tillbaka. Tott såg nu sin enda chans och satte fotfolket i rörelse mot fienden. Slaget slutade i en veritabel slakt och lämnade 7000 döda ryssar på slagfältet.

Kriget i Estland kom att fortgå i varierande intensitet fram till 1595, då freden i Teusina undertecknades. I fredsfördraget erkände den ryska tsaren det svenska styret över Estland, man reglerar också gränsen mellan Finland och Ryssland. Sverige tvingas i freden att avstå Ingermanland och Kexholms län.

Artikeln publicerades ursprungligen 2014-01-23.

  • Publicerad:
    2018-01-23 00:15