KOMMENTAR Marcus Hansson lyfter fram likheterna i karaktär mellan honom och Stefan Torssell. Vilket trots ideologiskt fiendeskap gör att en respekt uppstår.

Det har nu gått över två veckor sedan Stefan Torssell gästade Radio Nordfront. Jag hade tänkt skriva och publicera en kommentar förra veckan men en blandning av andra göromål och en del prokrastinering gjorde att texten inte blev skriven. I kulturen och i verkligheten påminns man ibland om att även dödliga fiender visar respekt för varandra för att de har gemensamma karaktärsdrag. Soldaten som är redo att uthärda det allra tuffaste livet kan erbjuda har större respekt för sin fiende som delar samma vedermödor än en person som har en slavliknande karaktär vars liv går ut på att slicka maktens stövlar rena oavsett vem som bär dem.

Torssell påminde mig om detta faktum, för även om jag skriver den här texten samtidigt som jag lyssnar på tal av Adolf Hitler och Joseph Goebbels och han står på den motsatta sidan, framförallt i den judiska frågan, så är vi mer lika än vad som kanske visas på utsidan. Därför måste jag upplysa hur det gick till på ”insidan”.

När jag kontaktade Torssell för att diskutera hans medverkan så gick det oerhört smidigt. Jag presenterade upplägget och ville han ändra på det så gick det bra, men han accepterade det i sin helhet och det enda jag behövde göra var att presentera hur samtalet rent tekniskt skulle genomföras. Torssell kämpade alltså rakryggat för sina ideal mot en för tillfället större fiende, han är beredd att skriva under på sina åsikter med eget namn och visa upp sitt ansikte, inte bara på nätet utan även i den verkliga världen. Han är 77 år gammal och mig veterligen hållit på med detta under stora delar av livet och fortsätter fortfarande. Han lever efter det han lär. Vad jag menar är att han är beredd att leva efter de demokratiska principer om det öppna samtalet som han står för och då genom att trotsa ett av de tyngsta sociala förbuden som finns i Sverige, nämligen att ta ett samtal med nationalsocialister. Hans agerande visar hans karaktär, en del av vad människan verkligen är i det här livet.

Varenda jävel skall tänka taktiskt

För att hamra in vad jag menar så är jag nog mer lik Stefan Torssell än vad jag är Gustav Kasselstrand. Kasselstrand och jag har mycket mer gemensamt värderingsmässigt men samtidigt skiljer våran karaktär oss åt. Ett taktiskt misstag många kanske skulle vilja säga till Torssell om hans medverkan men jag tror inte han lägger tyngden vid sådana aspekter och det gör inte jag heller. Vi tror på idéerna och är beredda att testa dem mot vem som helst inför öppen ridå. Detta gör inte politikerna, journalisterna, massan eller andra nationella med en grundläggande demokratisk värdering. Trots att det öppna samtalet är något de ser som en grundsten i demokratin.

Människors karaktär får de enligt mig både från generna och miljön. I dagens Sverige uppfostras svenskarna till att få en många gånger värdelös karaktär, vilket försämrar de som redan föddes med naturliga karaktärsbrister. Eftersom samtliga har blivit uppfostrade efter demokratiska ideal med en stor portion av underdånig pacifism förväntar sig massan att man skall ta hänsyn till deras redan usla karaktär och gör man inte det väljer majoriteten bort de som inte kammar dem medhårs, eftersom de sällan har något verkligt förmånligt att erbjuda massmänniskorna. Den som väljer att spela taktiskt tvingas därför att förhålla sig till detta och istället för att ställa sig på de få människors sida som skriker att kejsaren är naken så understödjer man kulturen som är till för att inte åstadkomma verklig förändring.

För att ge några verkliga exempel: Svenska kyrkan var en institution som hade enorm makt över livet i Sverige, ända tills vetenskapen vann och istället för att stå för sina ideal så började kyrkan då taktiskt att anpassa sig för att behålla makt och medlemsantal. Idag tillåts Fredrik Federley predika i kyrkan. Etablissemanget höll ute Sverigedemokraterna från debatterna men tvingades till slut att ta debatten med dem på grund av deras egna politik. Ett taktiskt misstag enligt ”taktikern” Jimmie Åkesson i hans självbiografi. Att ta debatten mot honom kunde inte ge matematiska fördelar enligt opinionssiffrorna därför var det felaktigt agerande. Samma taktiker Jimmie har tvingat sitt parti att liberaliseras i flera frågor. Kommer partiet klara av alla liberaler (vissa homofiler) i sina led? Eller kommer de ha liberaliserats för evigt nu?

Taktik behövs också!

Vän av människorna ur den taktiska gruppen tänker säkert att man behöver både de som kallar kejsaren naken och de som kokar grodan långsamt åt andra hållet. Detta perspektivet håller jag med om till viss del, men taktikerna blir ofta kvinnosura på sådana som mig – vi förstör deras ”fina” taktiska manövrar precis som om någon verklig makt egentligen utövas från dessa individer. Vad de verkligen är griniga över när det kommer till gaphalsar som mig är att jag riskerar att få dem bestraffade av det judiskt kontrollerade etablissemanget om jag kommer för nära dem. Bättre då att spela taktiskt och ha ett visst avstånd, något som Torssell inte uppvisar då det inte ligger i hans karaktär.

Taktik kan diskuteras i all evighet och i mina tidigare exempel har det funnits en uppsjö av taktiker som ihärdigt kämpat för att deras taktiska linje skall råda ända tills för många kallar kejsaren naken och allt förändras plötsligt. I nutid är Rysslands invasion av Ukraina ett sådant exempel där spelplanen förändras oförutsägbart för alla utom eliten, samma var/är det med Covidhysterin. Detta är också vad jag lägger vikten vid, att tänka eller medverka till det oförutsägbara. Om vi tänker oss att en tillräckligt stor grupp skulle sluta med sina ”taktiska” fasoner och ge fan i vad det judiskt kontrollerade liberala och socialistiska samhället tycker att man skall göra, då får vi ett sorts ”Berlinmurens fall” där den nya verkligheten blir förödande för många av våra fiender såsom David Baas. Alla deras tidigare taktiska och fina manövrar får då skrotas.

Det kommer inte att ske här och nu – men även innan ett sådant paradigmskifte faktiskt inträffar kan de individer som är beredd att sluta upp med det taktiska få större handlingsutrymme när det kommer till tänkandet och därmed skaka av sig programmeringen, vilket enligt mig gynnar individen långsiktigt. Vad de gör med detta handlingsutrymme är upp till dem, kanske väljer de att utmana sina politiska fiender på riktigt med namn och ansikte. Eller så väljer de att föra debatt eller samtal med andra aktörer om deras likheter och olikheter. Eller så gör de ingenting för att de är till karaktären lata.

Du för fram taktik som gynnar dig

Nu kanske någon tänker att taktiken jag för fram gynnar människor med min karaktär och jag skall inte sticka under stolen med att jag gärna ser att vita nordiska människor med mina karaktärsdrag får fördelar i samhället och därmed kan deras gener spridas i större omfattning. Samtidigt tror jag genuint på att det skulle vara det som behövs idag. Att skapa en atmosfär bland nationella där det är högt i tak, där idéerna stöts och blöts mot varandra. I denna atmosfär kommer de med bäst argument att vinna mark. Det kommer på sikt skapas ett öppet vattenhål som kommer locka till sig likasinnade som är trötta på att bli skedmatade av etablissemangets fanbärare Anders Lindberg, Ivar Arpi, Patrik Kronqvist och alla andra ”tyckare” som håller handen med etablissemanget samtidigt som de ger sken av att främja folket. Segrarna i den nya skapade miljön kommer bli utmanaren av dagens etablissemang som fanatiskt och totalt ovetenskapligt tror att negrer och vita bara skiljer sig åt i hudfärgen, som tror på alla människors lika värde och som tycker att judarna inte har någon makt trots att de tävlar om att blidka dem, vilket dagens konflikt i Palestina särskilt visar.

För de som är redo att kavla upp ärmarna, att skaka av sig sin tidigare miljömässiga indoktrinering som tvingat dem till ett mer karaktärslöst liv, till de som är redo att utmana systemet genom att samtala eller att debattera med oss vill jag meddela att vi har individer som är redo att att föra samtalet eller ta debatten. Jag kommer inte håna människor som tidigare kanske inte har vågat eller valt att inte göra det. Jag välkomnar kursändringen för jag ser det som produktivt för vår ras att åsiktsdammen sprängs och sveper med sig alla de tidigare åsiktskontrollerande institutionerna, såsom Expo, bort från allmänhetens blickfång.

Jag vill härmed tacka Stefan Torssell för att han vågade ställa upp och visa att det fortfarande finns människor med karaktär liknande min kvar i det här landet. Sedan finns det de som väljer att fokusera på att han kanske är jude men eftersom han är ärligt öppen (ett annat bra karaktärsdrag) med vad han tycker och varför han tycker som han gör, så anser jag att det inte blir någon avgörande skillnad på hur man skall bemöta hans argument även om det senare skulle visa sig att han lurats hela tiden.