INRIKES. Anställdas bristande kunskaper i svenska skapar stora risker i äldreomsorgen i många kommuner.
Bristen på personal i äldreomsorgen gör att arbetsgivare ofta sänker kraven och anställer personer som inte kan tillräckligt bra svenska, visar en undersökning som tidningen Kommunalarbetaren har gjort.
– Det finns inga som helst begränsningar på hur lite svenska man kan kunna, säger Elisabeth Antfolk, förtroendevald för fackförbundet Kommunal till tidningen.
Inspektionen för vård och omsorg (Ivo) slog i en rapport tidigare i år fast att bristen på svenskakunskaper hos personalen inom äldreomsorgen är ”ett riskområde”.
Kommunalarbetaren berättar om ett fall i Nyköping förra året då en äldre person ramlade i sitt hem och slog i huvudet. Personen larmade hemtjänsten, men ingen kom eftersom missförstånd uppstod på grund av språkproblem.
Riskerna för brukarna handlar inte bara om felmedicinering och olycksrisker, utan också om integritet och att de anställda ska förstå vilka rättigheter och skyldigheter de har. Det blir också betungande för den svensktalande personalen när kommunikationen inte fungerar och mycket ansvar landar på dem.
Dessutom finns ett arbetsrättsligt perspektiv – Kommunalarbetaren berättar om exempel där medlemmar skrivit under anställningskontrakt där de inte förstått vad det står och vad de förbundit sig till att göra.
En undersköterskan som är arbetsplatsombud för Kommunal och har lång erfarenhet säger till tidningen:
– Gränsen är nådd för länge sedan. Man har sänkt kraven alldeles för mycket.
De kommande åren står äldreomsorgen inför ett gigantiskt behov av personal. Enligt beräkningar från arbetsgivarorganisationen Sveriges Kommuner och Landsting, SKL, kommer det att behövas 67 000 fler anställda i äldreomsorgen fram till år 2026.
Källa:
Stora språkproblem i äldreomsorgen
Hoppa till huvudinnehåll
