KONSTGJORD BEFRUKTNING. En kritiserad lag om ensamstående kvinnors rätt till så kallad assisterad befruktning har samverkat med coronapandemin och skapat akut brist på donerade spermier på flera håll i landet.

Genrebild. Foto: Pixabay.com

Assisterad befruktning har lett till en ökning av antalet onaturliga familjer, där många barn tvingas växa upp utan både en mamma och en pappa.

En lagändring från 2016 ger ensamstående kvinnor i Sverige rätt till regionfinansierad assisterad befruktning. Sedan dess har efterfrågan på inseminationer med donerade spermier ökat drastiskt.

Under det senaste året har antalet donatorer minskat med anledning av corona.

Dessa två faktorer har samverkat till att orsaka en akut brist på spermier på många ställen i landet.

Stora problem i tre regioner
— Vi har hur många ensamstående kvinnor som helst, däremot har vi ont om donatorer. Det här är ett nationellt problem och pandemin har gjort att män som annars kanske hade anmält sig inte har velat utsätta sig för kontakter i vården, förklarar Ann Thurin Kjellberg, överläkare på reproduktionsenheten vid Sahlgrenska universitetssjukhuset i Göteborg, till TT.

Även i Skåne råder stort underskott på spermadonatorer. Man har här tvingats pausa alla behandlingar fram till juni. Väntetiderna har förlängts från några månader 2016 till två år nu.

— Vi har helt slut på spermier och har för första gången gjort ett uppehåll i donationsverksamheten, uppger Margareta Kitlinski, sektionschef på Reproduktionsmedicinskt centrum i Malmö, till TT.

Enligt den senaste tillgängliga statistiken från Nationella kvalitetsregistret för assisterad befruktning utförde man i Sverige 2018 2 237 behandlingar med insemination, varav drygt 45 procent gällde ensamstående.

På Sahlgrenska väntar 587 kvinnor på sin tur och 60 procent av dessa är ensamstående.

— Vårt problem är att donation är en dyr sjukvård. Utredningen på en donator kostar nästan 27 000 och det tar nära nio månader innan man kan börja använda materialet, säger Ann Thurin Kjellberg.

Karolinska universitetssjukhuset i Stockholm utmärker sig på så sätt att man lyckats korta ner tiden som det tar från remiss behandlingsstart till fem månader. Men också på detta sjukhus föreligger en risk att spermierna snart tar slut.

— Det är ett stort behov av fler donatorer för att inte köerna ska öka mer. Bristen på spermier är en begränsande faktor, kommenterar Yvonne Kaselli, administrativ donationskoordinator.

Samtliga tre regioner finner det svårt att upprätta kontakt nya donatorer, för såväl spermie- som äggdonationer.

— Vi har små resurser att annonsera och nå ut som privata kliniker och många vet inte om att möjligheten finns, så vi vill uppmana allmänheten att höra av sig till oss, säger Karin Persdotter Eberg, tillförordnad sektionschef för reproduktionsmedicin vid Karolinska.

Två metoder för assisterad befruktning är vanligast
De två vanligaste metoderna för assisterad befruktning är insemination, varvid donerade spermier injiceras i kvinnans livmoder, samt provrörsbefruktning (IVF) där äggen befruktas utanför kroppen för att därefter återinföras i livmodern.

Under 2018 genomfördes 761 behandlingar med insemination och 308 behandlingar med IVF på ensamstående kvinnor i Sverige. De flesta av dessa ingrepp utfördes på privata kliniker.

Sveriges Kommuner och Regioner (SKR) stipulerar att regionerna ska erbjuda var kvinna som deltar i programmet tre IVF-behandlingar eller sex inseminationer, samt att behandlingen ska starta innan kvinnan fyllt 40.

  • Publicerad:
    2021-04-17 21:49