”EXTREMISM” • I en rapport analyseras på uppdrag av Center mot våldsbejakande extremism de hotfulla ”transnationella kopplingar” som man menar finns i svenska ”extremistmiljöer”.

Försvarshögskolan tillkännager i en artikel på sin hemsida att man nu på uppdrag av Center mot våldsbejakande extremism (CVE) presenterat en 115-sidig ”kunskapsöversikt” med titeln Gränslös Extremism. En studie om transnationella kopplingar till svenska radikala miljöer.

Enligt studien har Sveriges tre farligaste ”extremistmiljöer” samtliga ”kopplingar till utlandet”.

Dessa kopplingar hotar enligt studien att stärka ”den radikalislamistiska-, den radikalnationalistiska- och den autonoma miljön” genom att tillföra ”taktiska kunskaper, ideologisk inspiration och finansiering”.

— Rapporten belyser ett tidigare outforskat område i ett svenskt sammanhang och tar ett helhetsgrepp på de svenska extremistmiljöernas transnationella kopplingar, säger docent Magnus Ranstorp, en av studiens författare, till hemsidan.

Det betonas i studien att ”de transnationella kopplingarna” i de tre miljöerna är både ”fysiska och digitala”, men att ”den digitala aspekten” växer.

— Det innebär att de transnationella nätverkens räckvidd blir större samt mer lättillgängliga, vilket skapar ytterligare möjligheter att etablera än fler kontakter. De digitala verktygen har dels en instrumentell funktion och dels en socialiserande funktion, kommenterar Filip Ahlin, analytiker vid Centrum för asymmetriska hot och terrorismstudier (CATS) de transnationella kopplingarna.

I rapporten presenteras vad man menar är konkreta exempel på transnationella kopplingar i de tre miljöerna:

• Rakhmat Akilov hade kontakt med individer inom IS, diskuterade attentatet och fick religiös vägledning inför terrordådet på Drottninggatan den 7 april 2017.
• Nordiska motståndsrörelsen har ”kopplingar till ryska och tyska extremistorganisationer”
• Svenska autonoma grupperingar ingår i det relativt nybildade nordiska nätverket Autonomous Revolutionary Nordic Alliance.

Skillnader mellan de olika miljöerna

Till skillnad från de två övriga extremistmiljöerna är enligt rapporten det man benämner den radikalislamistiska miljön ”i grunden en transnationell miljö”.

— Direktkommunikation med terrorgrupper, resande för att ansluta sig till terrorgrupper utomlands samt attentatsplanering i samverkan med utländska aktörer tycks vara mer förekommande i den här miljön jämfört med de två övriga. Det är sannolikt en följd av de existerande dominerande aktörerna inom den internationella radikalislamistiska miljön, som exempelvis IS och Al-Qaida, vilka saknar motsvarighet inom de två övriga miljöerna. Därtill förefaller transnationella finansiella kopplingar vara mer förekommande inom den radikalislamistiska miljön, vilket återigen understryker miljöns internationella prägel, säger Magnus Ranstorp.

Den radikalnationalistiska miljön förklaras ha ”en mer tydlig nationell dimension”, även om det internationella utbytet ”har ökat i takt med globaliseringen”.

— Detta är särskilt tydligt inom den flora av digitala gemenskaper och nätverk som finns inom ramen för den radikalnationalistiska miljön, säger Filip Ahlin.

För den svenska autonoma miljön förklaras uppkomsten på senare år av det nordiska nätverket ARNA ha inneburit en förstärkning av det man kallar ”den transnationella aspekten”.

— Trots att den svenska autonoma miljön innefattar flera olika aktörer som var och en fokuserar på särskilda sakfrågor binds de ändå samman av ett övergripande ideologiskt ramverk – en trend som även återspeglas i miljöns transnationella relationer, förklarar Linda Ahlerup, forskningsassistent vid CATS.

Dessa miljöers internationella samarbete - ett hot mot Sverige

I Studien betonas att de svenska extremistmiljöernas transnationella kopplingar ”riskerar att verka förmågehöjande för respektive miljö i samtliga avseenden” och därmed bidra till ett ”långsiktigt hot mot Sverige”.

— Studien visar på att de transnationella kopplingarnas betydelse för de svenska extremistmiljöerna inte nog kan understrykas. Diskussioner kring stävjandet av våldsbejakande extremism samt utformningen av motåtgärder måste i högre grad ta denna dimension i beaktande. Vi lyfter bland annat att svenska myndigheter har ytterst begränsad insyn i finansiella flöden och hur dessa bland annat påverkar radikalislamistiska miljöer inom och utanför Sverige. Bristerna omfattar allt från insyn avseende verkliga företrädare för registrerade organisationer till kvalitativ tillsyn för att granska redovisande underlag. Insyn behöver förstärkas samt kompletteras med en tydlig nationell funktion för att bedöma hur det påverkar säkerhetsutvecklingen, säger Magnus Ranstorp avslutningsvis i artikeln.