Dagens datum 29 augusti: Motståndsmannen och den högt dekorerade officeren Svein Blindheim kämpade mot tyskarna under ockupationen. Efter kriget blev Blindheim historiker och kom som sådan att kraftigt försvara sina forna fiender.

Svein Blindheim kom under de sista årtioendena av sitt liv att som historiker kraftigt ifrågasätta Norges exilregering, landets efterkrigstidspolitik och uppgörelsen med nationalsocialisterna. När Blindheim avled tidigare i år var det säkerligen en och annan förrädare i Norge som andades ut.

Ockupationen och andra världskriget
Svein Blindheim föddes denna dag den 29 augusti 1916 i Voss, västra Norge, som son till Severin Nicolai Blindheim och Ragna Lavik vilka båda var lärare. Svein skulle själv inte komma att bli lärare, i alla fall inte inledningsvis, utan satsade istället på det militära. Han skulle komma att bli en av verkligt få motståndsmän med grundläggande militärteoretisk utbildning.

Svein Blindheim som ung.

Blindheim gick officersskola åren 1937/1938 och tjänstgjorde vid krigsutbrottet 1939 som sergeant i armén. Den 9 april 1940 inleddes Operation Weserübung, den tyska invasionen av Norge. Intressant nog medgav Blindheim senare att han vid tillfället trodde att det var engelsmännen som invaderade Norge. Dagen innan hade också de allierade försökt invadera Norge och Sverige, vilket var det som tvingade Tyskland till invasionen av Norge. Den 12-13 april 1940, bara dagar efter den tyska invasionen, deltog han som plutonschef i strider mot de tyska styrkorna vid Fossum bro i Østfold. Efter kapitulationen reste Blindheim 1941 till Sverige där han efter stora omvägar, via Ryssland och Asien, till sist anlände i Skottland där han anslöt sig till Kompani Linge, en norsk militäravdelning som skapades av det brittiska Special Operations Executive (SOE). Kompani Linge hade bildats för att delta i brittiska operationer i Norge, bedriva underrättelseverksamhet samt leda och organisera den Norska motståndsrörelsen i och utanför Norge.

I april 1943 släpptes Blindheim med fallskärm norr om Drammen för att organisera Milorg i stor-Oslo. Milorg skulle bedriva underrättelseverksamhet, sabotageaktioner samt underlätta för en eventuell allierad invasion av landet. I november samma år greps Blindheim men lyckades skjuta sig ur situationen och fly till Sverige. Han återvände till Norge några månader senare och upptog arbetet att organisera sina Milorg-grupper. Blindheim grundade och ledde sabotagegruppen Aks 13000 som uppges ha utfört 100 sabotageaktioner, varav 75 lyckade.

En Milorg-sektion i Sigdal.

Vid slutet av andra världskriget var Blindheim stabschef över Milorg-distrikt D-13. Han erhöll utmärkelser ett flertal gånger. Krigsmedaljen två gånger, bland annat för att ha räddat en sårad kamrat i Fossum bro med fara för sitt liv, och Krigskorset med svärd för den inledande fasen av den hemliga operationen Operation Puffin.

Spion under kalla kriget
Efter kriget gick Blindheim ytterligare två års utbildning vid arméns krigsskola och efter två år vid Tysklandsbrigaden blev han 1949 beordrad till försvarets underrättelsetjänst. Under denna tid kom han att organisera Stay Behind-grupper och deltog på föreläsningar av CIA och Special Forces i USA och Tyskland. Blindheim fick dock avsmak för denna verksamhet och hade nu dessutom kommit att omvärdera vissa saker. Han hade redan nu börjat kritisera efterkrigspolitiken och blivit motståndare till NATO och atomvapenspolitiken. Efter att ha lärt upp finska agenter i Finland och sänt dem på uppdrag i Sovjetunionen, anslöt han sig till Hemvärnets stab och började trappa ner sin militära verksamhet. När han 1966 tog avsked från det militära hade han rangen major.

Skrev om norska frontkämpar
Blindheim inledde nu en civil karriär. Han läste filologi med modern historia som huvudområde och arbetade samtidigt vid sidan av som lärare. 1974 var Blindheim färdig lektor med historia som område.

Efterkrigstidens Svein Blindheim kom att bli en ytterst kontroversiell person eftersom han i böcker och artiklar förde fram en helt annan syn än den rådande på den tyska invasionen, norska exilregeringen, norsk efterkrigspolitik m.m. Under efterkrigstiden i Norge, där det utdelades mängder av fängelsestraff och dödsdomar mot nationalsocialister, där ”tysketöser” behandlades oerhört illa utan att regeringen agerade och där de som stridit eller sympatiserat med nationalsocialismen var i princip rättslösa, var det inte alls helt säkert att man kunde föra fram en annan åsikt. Blindheim var en av de första som prövade.

1977 gav Blindheim ut Nordmenn under Hitlers fane, en bok som fortfarande betraktas som ett standardverk över de norska frontkämpar som stred för Hitler. Boken blev kontroversiell eftersom Blindheim skrev objektivt och respektfullt om de människor han stridit mot under andra världskriget.

Genom att undersöka 307 frontkämpars socioekonomiska situation, geografiska härkomst, utbildning, familjeförhållanden, motiv och annat, kom Blindheim i boken fram till slutsatsen att de som stred för Hitler var som vilka norrmän som helst. De var inte kriminella och mördare utan tvärtom något bättre än genomsnittet. Blindheim konstaterade att en ung norrman som gick med i Motståndsrörelsen 1940 lika gärna kunde ha gått med i Norske Legion.

En utmanare av myten om Norge
Nu blev Blindheim mer öppen med sina åsikter och framförde dem i artiklar, böcker och intervjuer. Han talade om att myten om att Norge bestod av tre miljoner motståndare till 40 000 nazister var helt fel. Istället menade han att motståndsviljan var minimal hos stora delar av befolkningen. Motståndsrörelsen bestod av max några tusen människor och tre miljoner norrmän gjorde som tyskarna sade, menade Blindheim.

”Myten om Norge” handlade om hur hela befolkningen var mot nationalsocialisterna. Här en bild från Universitetsplassen i Oslo.

2007 skapade Blindheim nya rubriker då han lät sig intervjuas i boken Vi sloss for Norge av författaren Arvid Bryne.

Boken bygger på intervjuer med Svein Blindheim och Bjørn Østring som var Quislings livvakt och ända till slutet uttryckte beundran för Quisling. I boken kallar Blindheim frontkämpen och mottagaren av järnkors, Bjørn Østring, för ”krigshjälte”. Hela boken handlar om hur de forna fienderna försonades.

I samband med detta boksläpp blev Blindheim intervjuad av ett flertal tidningar där han fortsatte att utmana myten om Norge. Bland annat uttalar han till ABC Nyheter att det tyska styret av Norge var förhållandevis bra men att det blev betydligt värre efter kriget: ”I melllankrigsåren var Norge rena rama Afrika-landet. Folk svalt.” I samma intervju säger Blindheim: ”Framställningen av de allierades insatser under kriget är för jävlig. I Norge lever vi idag med segermakternas version av historien. Visste du att det var britterna som dödade flest människor i Norge under andra världskriget?”. Blindheim upplyser sedan journalisten om den brittiska bombningen av en skola i Bergen där 193 civila dog och ett misslyckat bombattentat mot Gestapos högkvarter i Oslo som istället träffade en spårvagn (77 civila dödsoffer).

Brittiskt flygangrepp på norska civila.

I en artikel i Aftenbladet framgår även hur Blindheim lade stor skuld för den tyska invasionen på den norska regeringen. Tysklands ambassadör i Norge försökte förmå Norge att inte tåla upprepade brittiska kränkningar av norsk suveränitet. Att detta inte följdes upp bidrog till den tyska invasionen 9 April 1940, menade Blindheim. Hade Norge intagit en väpnad neutralitet mot bägge sidor hade varken England eller Tyskland velat invadera Norge då det inneburit för stora kostnader. Nu tvingades Tyskland agera då Norge lät England kränka deras suveränitet och minera norskt vatten.

I en teveinspelad intervju mot slutet går Blindheim hårt åt mot ”Rettsoppgjöret” som han menar var i strid med grundlagen. Blindheim var själv närvarande vid rättegången mot Quisling och förfärades över den rättslöshet som infann sig där. I samma intervju säger Blindheim:

Jag hade inte mod att säga sådant på en officersmässa i Norge eller Tyskland eller i det militära samfundet eller arméns officersförbund. Jag hade velat se den som hade vågat ställa sig upp och säga att ”denna landssvikeroppgjöret är egentligen olaglig och fullständigt meningslös”. Då hade man blivit tagen med en gång.

Driven av ett starkt rättspatos visade Svein Blindheim till sist, som en av de allra första, mod nog att uttrycka dessa sanningar. Blindheim avled den 17 mars i år. Han blev 96 år gammal.

Artikeln publicerades ursprungligen 2013-08-29

Källor:
Vil krigshistorien til livs
Frontkjemper og motstandsmann
Ei bok å bli støtt av
Vaklende norsk nøytralitet provoserte Hitler
Svein Blindheim

• Publicerad:
  2018-08-29 00:00

Kategoriserat som:
• Dagens datum
• Historia
• Kultur & Kunskap
• Nordisk historia
• Tredje riket