Riksrevisionen presenterade den tolfte juni en rapport angående regeringens ”beredskap inför hot mot livsviktiga samhällsfunktioner”. Myndighetens granskning av statens förmåga att hantera så kallade hot mot samhället visar på allvarliga brister. Situationen är så alarmerande att myndighetens revisorer slår fast i DN att ”Regeringen kan inte hantera samhällskriser”.
Ansvarig för den alarmerande rapporten är riksrevisorn Lennart Grufberg, vilken tillsammans med sina kollegor Karin Lindell och Eva Lindström lägger ut texten på DN-debatt samma dag som rapporten offentliggjordes. Trions granskningar omfattar ingående analyser av ”beredskapen för en kärnkraftsolycka, säkerheten vid vattenkraftsdammar, hanteringen av omfattande elavbrott, allvarliga störningar i våra betalningssystem, ett utbrott av en allvarlig epidemisk influensa (pandemi) och vår dricksvattenförsörjning.” ”Resultaten av granskningarna visar på brister som både avser regeringen och ansvariga myndigheter.” För att råda bot på regeringens skriande oförmåga att garantera sina egna medborgares säkerhet, anser revisorerna att det räcker med att se över lagstiftningen så att ytterligare en ny myndighet kan skapas, vilken ska handha den ”operativa krisledningen på nationell nivå”.
För inte så länge sedan basunerade media ut att ett försök till sabotage vid kärnkraftverket i Oskarshamn hade avstyrts. Även om det visade sig ganska snabbt att det inte var sprängmedel som de två anhållna byggnadsarbetarna försökt föra in på anläggningsområdet, så visade Oskarshamnsincidenten klart på hur sårbart det moderna samhället är. Händelsen ger så att säga ”kött på benen” åt Riksrevisionens rapport; nästa gång kanske det är två riktiga ”terrorister” som försöker att spränga någon av Sveriges reaktorer.
Självfallet kan inte regeringen lastas för att polisens arbete under Oskarshamnsincidenten i efterhand har inkompetensförklarats för bland annat bristande säkerhetsrutiner, men nog finns det trots allt ett samband här mellan den skarpa kritik som trion Grufberg, Lindell och Lindström för fram? Intressant att notera är att parallellt som den svenska ordningsmakten begåvats med svindyra paramilitära fordon till att stävja den ”tunga brottsligheten” med och riksdagen kunnat rösta igenom ett omfattande avlyssningssystem mot den egna befolkningens nät- och telekommunikation, så riktar en av statens egna myndigheter svidande kritik mot regeringens totala oförmåga till att kunna ta hand om sina medborgare vid allvarliga samhällskriser.
Vi lever alltså i ett land vars högsta ledning mer än gärna importerar israeliska pansarfordon, samtidigt som dess poliskår inte ens lyckas avgöra skillnaden på en terrorist och en vanlig arbetare. Landet vi lever i har vidare ett högsta beslutande organ vilket utan några större samvetskval kan rösta igenom omfattande inskränkningar av den personliga integriteten, samtidigt som man inte ens lyckats/orkat/velat inrätta en kompetent krisberedskapsmyndighet, beredd att ta hand om medborgarna vid en kärnkraftsolycka. Visst känns det tryggt?
Hoppa till huvudinnehåll
