KRIGSALLIANS Den judiske presidentens anklagelser mot Nato om brist på agens i frågan om Ukrainas medlemskap, föll inte i god jord. Före och under unionens toppmöte följande dag blev han vederbörligen uppläxad.

Dagen innan Natos toppmöte i Vilnius på onsdagen lade Ukrainas judiske president Volodomyr Zelenskyj upp ett inlägg på Twitter med sina dittills hårdaste anklagelser mot unionen om brist på handlingskraft i frågan om Ukrainas medlemskap i Nato. Bakgrunden till hans utspel ska ha varit den inside-information som uppges ha nått honom om att inte heller på detta toppmöte skulle någon tidsplan för ett Ukrainas anslutning komma att presenteras.

Bakgrund är också att Nato med start vid toppmötet i Bukarest 2008 under femton år har givit Ukraina ständiga förhoppningar om ett medlemskap.

I sitt inlägg reagerar Zelenskyj just på utelämnandet av en plan för Ukrainas anslutning, vilket han finner ”utan motstycke och absurt”. Han tillägger att ”obeslutsamhet” i denna fråga är ett tecken på ”svaghet” hos den USA-ledda militäralliansen. Det är inte första gången som Ukrainas president uttrycker missnöje över denna i hans ögon oförlåtliga försumlighet. Skillnaden mellan detta inlägg och tidigare på samma tema ligger i tonläge och ordval.

Washington Post med flera medier rapporterar om ett ”raseri” bland toppmötesdeltagare i allmänhet, och sådana tillhörande den amerikanska delegationen i synnerhet, över Zelenskyjs anklagelser mot Nato och hans enligt dem uppvisade brist på erkänsla för redan erhållet bistånd. Vita Husets säkerhetsrådgivare Ben Wallace och Storbritanniens försvarsminister Jake Sullivan beskriver i var sitt uttalande just den tacksamhet, som de menar att Ukrainas president borde känna och visa gentemot de givare som bistått ”hans” land med stöd värt miljarder.

Som svar på dessa debattinlägg finns där en video, där en uppenbart högst besvärad Zelenskyj å ena sidan står fast vid sin tidigare kritik mot Nato och förklarar sig inte förstå invändningarna mot den – och å andra sidan instämmer i påståendet att Nato förtjänar tacksamhet för det stöd man givit och ger Ukraina – en tacksamhet som, menar han, man från ukrainskt håll också har varit, och fortfarande är, generösa med att visa.

Vid sin framkomst till Litauens huvudstad på tisdagen nöjde sig Zelenskyj med att med dämpad retorik tillkännage sin ”tilltro till” att ”NATO kommer att ge Ukraina säkerhet, Ukraina kommer att göra Nato starkare.”

Tre riktigt tunga beslut fattades vid årets Nato-toppmöte i Vilnius:

  • Medlemsländerna ska satsa mer på sina försvar.
  • Nato ska fortsatt stödja Ukraina i landets konflikt med Ryssland.
  • Efter kriget ska Ukraina bjudas in som medlem i unionen.

Två av dessa rör alltså Ukraina. Den tredje punkten kan ses i relation till det faktum att höga tjänstemän i Nato gått ut med uppgiften att medan USA och Storbritannien är fast beslutna att inte släppa in Ukraina i unionen, så ser man förespeglingarna om ett Natomedlemskap som en nödvändig motivgivande faktor för ett Ukraina i krig, vars utgång bedöms ha stor inverkan på den globala maktbalansen. Uttalanden av bland andra USA:s president Joe Biden på temat att kriget måste ta slut innan Ukraina kan ansluta till Nato kan tolkas – och har tolkats – som:

Vinner ni inte kriget kan ni glömma det där med ett Nato-medlemskap!

Detta ultimatum ställdes inför årets toppmöte på ett tämligen direkt sätt av Nato-chefen Jens Stoltenberg:

— Jag tror också att alla allierade [Nato-länder] väldigt tydligt kommer att uttrycka att den mest brådskande uppgiften är att se till att Ukraina segrar som en suverän, självständig nation, om vi behöver bistå med mer militärt stöd, för att om Ukraina inte segrar så blir det inget medlemskap att diskutera alls. Endast ett suveränt, självständigt, demokratiskt Ukraina kan bli Nato-medlem.