GLOBALT • Ukraina får bara ansluta till Nato ifall man lyckas besegra Ryssland militärt. Detta besked gav Natos generalsekreterare Jens Stoltenberg inför krigsalliansens toppmöte i Vilnius.

Under tisdagen träffade Natos generalsekreterare Jens Stoltenberg USA:s president Joe Biden inför det kommande Nato-toppmötet i Vilnius i juli. Inför mötet med Biden intervjuades Stoltenberg av PBS och fick då bland annat frågor om hoten från Ukrainas president Volodomyr Zelenskyj om att bojkotta Vilnius om han inte får ett tydligt besked om Nato-medlemskap.

Medan Stoltenberg underströk krigsalliansens vilja att expandera till Ukraina uttryckte han även att Nato inte bara ställer krav på att det pågående kriget mot Ryssland avslutas först utan även att Ukraina segrar. Stoltenberg antydde även att Nato inte kommer att acceptera Ukraina som en ”suverän stat” ifall man förlorar kriget.

— Jag förstår att han [Zelenskyj] försöker kräva en tydlig tidslinje för Nato-medlemskap. Samtidigt tror jag inte det går att ge något specifikt datum när vi är mitt uppe i ett krig, sa Stoltenberg.

— Jag tror också att alla allierade [Nato-länder] väldigt tydligt kommer att uttrycka att den mest brådskande uppgiften är att se till att Ukraina segrar som en suverän, självständig nation, om vi behöver bistå med mer militärt stöd, för att om Ukraina inte segrar så blir det inget medlemskap att diskutera alls. Endast ett suveränt, självständigt, demokratiskt Ukraina kan bli Nato-medlem, fortsatte Nato-bossen.

När Ryssland och Ukraina var nära att nå en fredsöverenskommelse i Istanbul i mars förra året valde Nato att stoppa det hela. Enligt uppgifter reste Storbritanniens dåvarande premiärminister Boris Johnson till Kiev och förklarade för Zelenskyj att Nato skulle dra tillbaka allt stöd till landet om man fortsatte förhandlingarna. Sedan dess har flera Nato-ledare uttryckt att kriget i Ukraina måste avgöras på slagfältet.

Optimistisk trots uteblivna framgångar

Flera Nato-ledare har tidigare hävdat att en pågående ukrainska offensiven mot ryskockuperade områden är landets ”sista chans” i kriget, eftersom väst inte har möjlighet att bygga upp landets armé på kort sikt igen.

Hittills har Ukraina dock inte lyckats bryta igenom de starkt fortifierade linjerna som de ryska styrkorna byggt upp sedan det började ryktas om en storoffensiv kring årsskiftet. Istället har bilder på ett stort antal förstörda och tillfångatagna Nato-stridsvagnar spridits på sociala medier.

Stoltenberg uttryckte trots detta optimism och Ukraina lyckades under förra årets motoffensiv ta tillbaka områden i Cherson och Charkiv.

— Förr eller senare måste Ryssland inse att man måste sitta ned och förhandla en rättvis och hållbar fred med Ukraina. Det är uppmuntrande att se att ukrainarna gör framsteg. men krig är förstås väldigt oförutsägbara, sa Stoltenberg.

Alternativet: Polska trupper i Ukraina

Istället för en ”tydlig tidslinje för Nato-medlemskap” som Zelenskyj har krävt presenterade Stoltenbergs föregångare Anders Fogh Rasmussen nyligen ett alternativt förslag om ”säkerhetsgarantier” för Ukraina. Enligt Rasmussen kan vissa Nato-länder komma att ”ta saken i egna händer” ifall krigsalliansen inte lyckas enas.

— Vi vet att Polen är väldigt hängivna till att förse Ukraina med konkret assistans. Jag utesluter inte att Warszawa kommer att bli ännu mer engagerat, och att de baltiska staterna kan följa efter, genom att överväga möjligheten att sätta in marktrupper, sa Rasmussen som svar på Stoltenbergs utspel.

— Jag tror att polackerna allvarligt skulle överväga att ansluta [till kriget] och forma en frivillig koalition ifall Ukraina lämnas tomhänta i Vilnius. Vi ska inte underskatta polska känslor: De känner att Västeuropa inte har lyssnat till deras varningar om den sanna ryska mentaliteten, fortsatte Rasmussen, som idag är en av president Zelenskyjs många rådgivare.